aktuellt
kommande
aktiviteter
ungdoms-
hörnan
kortare
notiser
litteratur-
tips
nytt från Nordisk
Numismatisk Union
aktuell numis-
matisk forskning
nyhets-
arkiv
litteratur-
tips
2023-10-23
Ett litteraturtips presenterat av Lennart Castenhag
av Lennart Castenhag
Denna skrift handlar om koppar, svensk industripolitik och till viss del svenska plåtmynt, men det är de "ungerska plåtarna" som står i fokus för berättelsen. Utan de ungerska plåtarna hade inte plåtmynten funnits.
I stormaktstidens svenska industripolitik hade de ungerska plåtarna en viktig roll. De var inte mynt och de nämns därför endast i marginalen i numismatiska sammanhang, men i den här berättelsen har de således en central roll.
Inledningsvis behandlas kopparns tidiga historia, som sträcker sig 8000 år bakåt i tiden. I Sverige började vi bryta koppar i Kopparberget på 1200-talet.
Bronshanteringen utvecklades i Mellanöstern för 5800 år sedan och den spred sig till Skandinavien. Den skandinaviska bronsåldern brukar dateras till 1800-500 f.v.t.
Med Johan III fick kopparn en allt större betydelse för Sverige. Vid Borns kronobruk i Dalarna lyckades man raffinera koppar till garkoppar år 1539 vilket bland annat ledde till att vissa av Johan III:s silvermynt legerades med koppar i så hög grad att det mestadels bestod av koppar.
På 1500-talet var Ungern en stor producent av raffinerad koppar, och från Ungern exporterades raffinerad koppar i form av stora rektangulära skivor med en ungefärlig dimension av 60 x 41 cm. Dessa skivor kom att kallas Ungerska plåtar och begreppet blev standard för all europeisk export av raffinerad koppar i rektangulära skivor. även från Sverige exporterades Ungerska plåtar.
Det var de Ungerska plåtarna som gav inspiration till de svenska plåtmynten.
Inbunden, 21 x 21 cm, 48 sidor, illustrerad.
Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |