Ett litteraturtips presenterat av Lennart Castenhag

 

Medeltida silvermynt −
            myntning på Åbo slott

Antologi,  red. Frida Ehrnsten, Petteri Järvi och Tuukka Talvio.

Följande står att läsa på bokens bakre pärm.

Åbo var den enda platsen i Finland med ett medeltida myntverk. De mynt som präglades i Åbo är en del av både Finlands och Sveriges historia. Mynt kan bidra med mycket kunskap om den medeltida ekonomin, administrationen och det samhälle där mynten användes.

Myntverket i Åbo grundades under Erik av Pommerns tid kring år 1410. Först präglades där så kallade abon särskilt ämnade för den östra rikshalvan. Under Kristoffer av Bayerns och Karl Knutsson Bondes tid fortsatte myntningen i Åbo, men i detta skede präglades örtugar och penningar liksom i de övriga myntverken i riket. Under Gustav Vasas tid var myntverket åter tillfälligt verksamt på 1520-talet och under åren 1556-1558.

I sina artiklar behandlar bokens skribenter mynt präglade i Åbo, myntningens olika skeden, myntverket, myntmästarna samt myntbruket under medeltiden. I sin helhet ger boken en heltäckande bild av den medeltida myntningen i Åbo.

Inbunden, 22 x 24 cm, 268 sidor, illustrerad.

Under 1200-talet hade det svenska inflytandet i Finland blivit tydligare i politiskt, militärt och administrativt avseende, vilket bland annat yttrade sig att penningväsendet fick en ökad betydelse. I den västra rikshalvan präglades under 1300-talet strålringsbrakteater i bland annat Lödöse¹. Under Magnus Erikssons sista period som regent i mitten av 1300-talet, präglades strålringsbrakteater även i den östra rikshalvan, och på dessa mynt förekommer antingen bokstaven A eller W. Det föreslås att bokstäverna står för Åbo respektive Viborg.

Vad var då anledningen till att dessa mynt präglades? Var de lokalmynt? Nej knappast. De ska nog närmast ses som symboliska präglingar, och de följde svensk mynträkning. Inga stora mängder präglades, och det kan tilläggas att av W-brakteaten har endast några få exemplar bevarats till våra dagar.

Någon kanske undrar om det finns ett samband mellan W-brakteaten i den östra rikshalvan och de sällsynta exemplaren av W-brakteater med strålring som upphittats på Gotland. Svaret är nej. Det rör sig om helt olika mynttyper med olika utformning och markant skillnad i vikt².

I Åbo fann man år 1953 en myntdepå om sammanlagt 118 brakteater. Bland dem fanns en W-brakteat med strålring och dess vikt var 0,275 g. Även vid Kustö biskopsborg har fynd gjorts av en W-brakteat med strålring. Trots att det rör sig om ett fragment har detta mynt en vikt av 0,278 g.

Kan vi med säkerhet fastslå att A och W på strålringsbrakteater verkligen avser myntorter? Härom är forskarna inte eniga. På sidan 72 i boken förs ett resonemang som öppnar upp för möjligheten att de präglades med anledning av att Magnus Eriksson befann sig Åbo och Viborg år 1357.

- - -

Boken beskriver myntningen i Sveriges östra rikshalva under medeltiden fram till år 1558 med nedanstående kapitelindelning. Varje kapitel finns dels på svenska och dels på finska.

	Frida Ehrnsten − Medeltida myntbruk i Åbotrakten.
	Frida Ehrnsten − A som i Åboa? Brakteatmyntning i Åbo på 1350-talet.
	Yrjö Hyötyniemi − Abon och dess värde.
	Tuukka Talvio − Åbopenningarna under Erik av Pommern.
	Kjell Holmberg − Myntningen i Åbo                              under Kristoffer av Bayern och Karl Knutsson Bonde.
	Ivar Leimus − Myntmästare Leinhart Pauwermann.
	Bengt Hemmingsson − Myntningen på Åbo slott 1556-1558.
	Kari Uotila − Myntverket på åbo slott under medeltiden.

Intresset för den medeltida myntningen i Sveriges östra rikshalva har vuxit markant med åren. För den som vill fördjupa sig i ämnet erbjuds här tillfälle till både överblick och djupare förståelse. Språket är smidigt och är lätt att ta till sig. Det är bara att gratulera projektgruppen och författarna till resultatet.

Medeltida silverrmynt − myntning på Åbo slott, är resultatet av ett samarbete mellan Numismatiska Föreningen i Finland och Svenska Numismatiska Föreningen. Boken kan beställas via e-post   info@numismatik.se   Pris för SNF:s medlemmar är 250 SEK och för övriga 350 SEK. Porto tillkommer.

Noter

1	En L-brakteat (Lödöse) med strålring och vikten 0,42 g salufördes på auktion 10, lot 564 hos Myntauktioner i Sverige AB. Myntet var präglat för Magnus Eriksson (1319-1363).  Referens LL XXVIII:2a. https://www.numisbids.com/n.php?p=lot&sid=665&lot=56
2	W-brakteaten från Gotland med strålring hade en vikt av ca 0,15 g vilket är halva vikten jämfört med W-brakteaten från den östra rikshalvan.