Månadens litteratur presenterad av Lennart Castenhag

Anteckningar om Arboga mynt och myntverk

av Birger Silfverling, 1928

Med anledning av 300 års-minnet av myntverket i Arboga, gav Birger Silfverling ut ett litet häfte på 30 sidor år 1928 om Arboga mynt och myntverk.

Silfverling berättar att Gustav Vasa lät slå ettöringar i Arboga år 1522, men myntverkets placering är okänt. Silfverling gissar att myntverket var inrymt hos någon guldsmed i staden.

Det görs också trolig att det redan på medeltiden hade slagits mynt i staden.

Öre 1522, Gustav Vasa, Arboga [1]

På 1620-talet anlades ett myntverk i staden för att producera kopparmynt för Gustav II Adolf. Myntverket låg strax öster om Hoga kvarn vid Höjens gärde.

Silfverling berättar att ansvarig för myntverket var Claes Hindrichsson, ett missförstånd som har sin upprinnelse hos Stiernstedt. Idag vet vi genom Bengt Hemmingssons forskning att det var Caspar Hedviger som var ansvarig för myntverket.

I häftets inledning kan vi läsa

Samtliga dessa mynt äro sällsynta och en del så sällsynta, att väl ej många nu levande arbogabor haft tillfälle närmare skärskåda desamma.

Arboga stads grundritning [2]

Silfverling ger oss en översiktlig presentation av mynten från 1620-talet, men den stora behållningen av häftet är det stycke kulturhistoria som vi här får oss serverade.

Fotnoter
[1] SM-boken: SM 8 − XR
åtsidans omskrift: S ERICVS REX SWECIE
frånsidans omskrift: MONE ARBOWEN 1522

[2] När ritningen är upprättad finns ingen uppgift om.