Falska kopparmynt från stormaktstiden

Räknepenning 1615

En svensk räknepenning 1615 i koppar var till salu på en offentlig auktion i november 2021. Eftersom ett "S" finns instämplat på åtsidan drog man slutsatsen att det är en svensk räknepenning. Att den inte är svensk håller väl de flesta av oss med om. Frågan är om denna räknepenning ens är från år 1615. Se här >>

Gjuten fyrk 1624

En gjuten fyrk 1624 råkade komma med på en Aurum-auktion, men objektet togs bort innan någon skada uppstod. Se den karaktäristiska poriga ytan >>

Fyrk 1625 - manipulerad

På Pegasus auktion nr 2, lot nr 2182, utbjöds en fyrk 1625. Sådana fyrkar är rara och utropspriset var satt därefter. Det visade sig dock att fyrken var ett falsarium - en fyrk från 1624 som dubbelpräglats vid präglingen så att det uppstått ett ytterligare F nedtill, och det F:et har sedan försåtligt förändrats till en 5:a. Fyrken drogs bort från auktionen. Se här >>

Säterklippingar halvöre 1624 - falska hammarpräglingar utan ram

På en offentlig E-auktion i september 2021 erbjöd man två hammarprägladde halvören kopparklippingar Gustav II Adolf 1624 utan ram. Klippingarna är klumpiga präglingar och det syns tydligt att de är "hemmabyggen". Den ena klippingen har krona G eller H. Dessa kronor finns inte på halvören. Den andra klippingen har D-krona som inte är komplett.
Klipping med G- eller H-krona
Klipping med D-krona

På: en offentlig auktion i Sverige i januari 2023 dök den falska klippingen med D-krona åter upp. Denna gång på annat myntämne, och till viss del illa medfaren så att årtalet inte framträder lika tydligt. Säljaren har sin hemvist i Tallin i Estland.
Klipping med D-krona igen.

Klipping med spansk sköld

Kopparklippingen 1625 med "spansk sköld" dyker inte sällan upp på nätauktioner. Eftersom detta provmynt är ytterst rart torde det väl knappast vara något tvivel om att det är gjutna kopior som erbjuds.

Se bilder på ettöringar med spansk sköld här >>

Äkta klippingar med spansk sköld här >>

Arboga 1 öre 1627 - VVP med ram

Kopia av denna klipping skapades möjligen efter Hess katalog över Bruuns samling. Dessa kopior dyker upp ibland på nätauktioner >>

2 öre klipping 1627 - fantasimynt

Utifrån en bild i Bobergs auktionskatalog från 1927 över Cavallis kopparmynt har ett fantasimynt skapats. Bilden av åtsidan har misstolkats som spansk sköld. Två identiska exemplar av här >>

Manipulerat Nyköpingsöre 1627 med V2 i årtalet

Nyköpingsöret 1627 med V2 i årtalet är mycket ovanligt. Tyvärr har det hänt att någon har ändrat ett nyköpingsöre 1627 med XX7 i årtalet till V2. Man har sannolikt utgått ifrån ett mynt med en valsklump över årtalet, samt graverat in V2. Se här >>

Enligt uppgift har myntet sålts på en Høilandauktion.

Provmynt, Gustav II Adolf

Ett falskt provmynt SM 173. Se här >>

Ett falskt provmynt SM 177. Se här >>

Falsarier i "HH-boken"

I Numismatiska Meddelanden VIII från år 1883 publicerade Olof Hallborg och Rudolf Hartmann sitt Utkast till beskrivning öfver Gustav II Adolfs och Christinas kopparmynt. Denna publikation är det stora standardverket för beskrivning av Gustav II Adolfs kopparmynt, men Hallborg och Hartmann råkade få med två falsarier. Dessa är:

HH32. Säteröre 1627 med slät sköld. Myntet kom från Fromells samling. Det skulle dröja till 1629 innan Säterören med slät sköld producerades. Myntet har således fått sitt årtal manipulerat.

Kristinafyrken 1633 med årtalet nedtill

Kristinafyrken 1633 med årtalet under skölden har Ulf Ottosson berättat om på sin Myntbloggen . En bild av detta falsarium kan vi nu presentera här >>

Myten om Kristinafyrken 1635 med ros istället för pilsköld

I Sveriges Mynt 1521-1977 av Ahlström, Almer och Hemmingsson finns en särdeles märklig Kristina-fyrk 1635 med ros istället för pilsköld på åtsidan. Den har fått nr 123b och den är R-märkt (rar). I Tonkin finns den också med och betingar ett avsevärt högre pris än den ordinära fyrken med pilsköld.

Problemet är att detta mynt inte finns! Myntet är en missuppfattning. Möjligen var det Hallborg & Hartmann som ursprungligen gav upphov till missförståndet i slutet av 1800-talet, sen har missuppfattningen levt kvar ända till våra dagar. Till och med den skarpögde Appelgren tyckte sig se ett sådant mynt när han inventerade Cavallis mynt inför utgivande av Bobergs auktionskatalog 1927. Myntet är nr 181 i den katalogen.

Sanningen är, vilket Ottosson visat, att det är en Kristina-fyrk 1633 med svårtydbart (eller förändrat/förfalskat) årtal. Granskar man kronan på valörsidan är det uppenbart att det inte är en fyrk från 1635. Se följande bilder från Anatoly Skripunovs forskning >>

Forslundaren

På 1960-talet började det dyka upp falska Kristinaören Avesta 1644 med arabisk 4:a. Upphovsmannen var handlanden Forslund i Lund som genom avgjutning lät tillverka dem i Köpenhamn. Man känner igen sådana mynt genom att granska bild- och textelement. Sten Törngren tar upp denna förfalskning i sin bok om varianter av Kristinas ettöringar av koppar. Se här >>

Maskinpräglade Kristina-ören

Under 1970-talet började det dyka upp maskinpräglade mynt där stamparna förefaller ha varit gjorda efter avbildningar istället för efter originalmynt. Mynten saknade "stilkänsla" eftersom de på samma gång såg både ocirkulerade och slitna ut. Detaljerna hade inte den livfullhet som kännetecknar ett äkta mynt i god kvalitet.
Se här en ettöring från 1639 >>
Se här en ettöring från 1649 >>

Utöver Kristinas ettöringar har andra mynt från stormaktstiden förfalskats med den metod som beskrivs här.

Ytterligare förfalskningar av Kristina-ören av koppar

Sten Törngren beskriver i sin bok Kristinas ettöringar av koppar ytterligare några förfalskningar. Se denna bok för bilder.
1639. Lik 39-C14 men punkt efter DC i stället för kolon.
1644. 44-A1 eller 44-A4, kopia i tenn enligt Appelgrens lagerlista 72.
1644. 44-A4. Se foto.
1648. 48-B3. Se foto.
1650. 50-D1. Holmbergs auktion 72 år 1906, från Söderlinds samling (gjuten).

Avgjutning av 2½ öre KM 1661

På en nätauktion 2010 utbjöds det eftertraktade typmyntet 2½ öre KM 1661. Säljaren insåg inte att det var en gjuten kopia han saluförde. Han informerades om misstaget och annonsen drogs tillbaka. Jämför avgjutningen med det hårt slitna äkta exemplaret. Det är "mera liv" i detaljerna på det äkta myntet trots att det är så slitet.
Se här >>

Avgjutning av 2 öre KM 1662

På en nätauktion 2009 dök det upp en 2 öre KM 1662. Att det var en avgjutning framgick inte av annonsen. Originalet hade en åtsida i gott skick, men avgjutningen gjorde inte rättvisa åt detaljerna. Jämför med det äkta myntet som finns inlagd i bilden >>

Förrädisk förfalskning av 2 öre KM 1662 (maskinslagen?)

Vid en första anblick ser myntet trevligt ut med fin patina och god konserveringsgrad - ett bedrägligt mynt som kan förföra en kopparsamlare. se här >>

1/6 öre SM 1705 - myntet som inte borde finnas

Ett mycket sällsynt mynt är 1/6 öre SM 1705, Karl XII. Detta mynt borde egentligen inte finnas eftersom typen färdigställdes först 1707.

Att det nu trots allt finns några stycken sådana mynt och att de har "etablerat sig" på samlarmarknaden har fått en långsökt förklaring: präglingsvalsen skulle ha blivit feldaterad, dvs man punsade in fel årtal varefter några få mynt räddades undan förgängelsen i samband med nedsmältning.

Förklaringen är minst sagt krystad. Varför skulle en puns med siffran 5 finnas i verktygslådan hos den som präglade valsen? Och om nu en omgång mynt blivit feldaterade varför skulle de kasseras? Ingen skulle väl bry sig om något sådant.

Den troligaste förklaringen är trots allt: Myntet har ett manipulerat årtal och är således en förfalskning.

På Aurum auktion nr 5, obj 407 såldes ett 1/6 öre 1705. Se här >>

Här är myntets åtsida i kraftig förstoring. Är det verkligen en autentisk 5:a? Är det inte trots allt ett manipulerat årtal? Se här>>