Kungariket Neapel-Sicilien Av Lennart Castenhag .... och folkslagen avlöste varandra för att härska över området.

Greker, karthager, romare, araber och normander

På 700-talet f.v.t. bosatte sig grekiska kolonisatörer på Sicilien. Syrakusa blev en viktig grekisk stad år 734 f.v.t. Till Sicilien inflyttade även folk från Karthago och det uppstod ett spänt förhållande mellan greker och karthager. Karthagerna tog för stor plats på ön, tyckte grekerna.

På 200-talet f.v.t. trängde romarna söderut på den Apenninska halvön. Befolkning i den grekiska staden Taranto kände sig därvid hotade och bad Pyrrhus från Epirus om militär hjälp. Den numerärt överlägsna romerska hären besegrades av Pyrrhus år 279 f.v.t. men han led själv stora förluster. Det var då han fällde de bevingade orden "en sådan seger till, och jag är förlorad".

Grekerna kunde i längden inte stå emot romarnas utbredning söderut. År 241 f.v.t. blev Sicilien en romersk provins. Under ett grekiskt uppror i Syrakusa år 212 f.v.t. omkom Arkimedes trots att den romerske kommendanten hade givit order om att han inte fick komma till skada. Soldaterna kunde väl aldrig tro att den gamle mannen som satt och ritade i sanden var den berömde matematikern. Efter Roms delning år 395 blev Sicilien en del av det Byzantinska riket.

Nedanstående tre mynt är alla från Syrakusa. De två övre är från den grekiska tiden och den undre är från den byzantinska tiden.

Klicka på bilderna för mer information.

	litra, 317-287 f.v.t. Agathokles		litra, 278-276 f.v.t. Pyrrhus fr Epirus
follis, 820-829, Michael II

År 878 tog saracenerna (bysantinarnas benämning på araberna) kontrollen över ön. I sann korstågsanda tog sig sedan normanderna an Sicilien för att befria ön från araberna. Roger de Hauteville från Normandie startade sin erövringsoffensiv år 1061 men det skulle dröja trettio år innan han hade full kontroll över Sicilien.

Ätten Hauteville utvidgade sitt maktområde till att omfatta den södra halvan av det italienska fastlandet genom att Rogers bror Robert gjorde sig till greve av Apulien och Kalabrien år 1057.

Hautevilleätten på Siciliens tron

Efter det att Palermo fallit år 1072 tyckte Roger de Hauteville att han kunde utropa sig till greve av Sicilien, men det skulle dröja ytterligare nitton år innan motståndet från saracenerna var brutet.

Roger de Hauteville fick på sin ålders höst en son tillsammans med hustrun Adelaide. Sonen fick namnet Roger som vid tio års ålder blev Roger II, greve av Sicilien. År 1130 blev han kung av Sicilien, Apulien och Kalabrien, dvs Sicilien och den södra delen av Appeninska halvön.

Nedan visas en halv och en hel follaro i brons i naturlig storlek. Observera att mynten är åttkantiga. De har således inte blivit utsatta för åverkan (metallstöld).

Klicka på bilderna för mer information.

halv follaro, 1105-1154, Roger II		follaro, 1105-1154, Roger II

Follaro var den italienska benämningen på romarnas och bysantinarnas follis. Här har Roger II valt att använda kufisk skrift (arabisk kalligrafi) på sina mynt. En gest åt araberna som kom till Sicilien 200 år före normanderna och som fortfarande, vid tiden för myntens prägling, torde ha utgjort en etnisk grupp som hävdade sina rättigheter på ön.

Roger II fick tillsammans med hustrun Elvira två söner. Äldste sonen, Roger III, gjordes till hertig av Apulien år 1135. Den yngre sonen, Wilhelm I fick öknamnet "den onde" och han blev Siciliens kung 1154.

Wilhelm II, som var son till Wilhelm I, utropades till Siciliens kung år 1166. Den nordliga gränsen för kungariket gick då strax söder om Rom. Wilhelm II kallade sig kung över Neapel-Sicilien och han blev svärson till Henrik II av England. På några av sina mynt (bland annat nedanstående) valde Wilhelm II att använda kufisk skrift.

Klicka för större bild

Follaro 1166-1189, Wilhelm II, Messina

Wilhelm II styrde sitt rike med varsam hand. Det sägs om honom att han hellre löste konflikter med diplomati än med krigsinsatser. Han hade ingått äktenskap med Johanna, dotter till kung Henrik II av England. Johanna var således syster till Rickard Lejonhjärta.

Det tredje korståget

År 1189 avreste det tredje korståget till det Heliga Landet. Rickard Lejonhjärta och kung Filip II av Frankrike deltog i offensiven. De hade varit vänner sedan ungdomsåren och korståget skulle bli deras gemensamma stordåd för den kristna världen. Första anhalt blev Sicilien, eftersom det där hade uppstått tronföljdsstrider kring Rickards syster Johanna.

Johannas man Wilhelm II hade avlidit tidigare samma år och Tankred, en kusin till Wilhelm, hade tagit makten över Neapel-Sicilien. I Wilhelms testamente kunde man läsa att han till sin gemål hade testamenterat en icke blygsam summa pengar. Tankred hade inte en tanke på att betala ut detta arv, istället kastade han Johanna i fängelse. Detta var anledningen att korståget gjorde ett uppehåll på Sicilien. Rickard var fast besluten att reda upp sin systers situation och han krävde att Tankred omedelbart frigav Johanna samt betalade ut hennes arv.

Länderna kring Adriatiska havet på 1100-talet

Efter någon dag var Johanna på fri fot, men något arv betalades inte ut. Det blev en spänd stämning bland befolkningen som kände obehag över att engelsk-franska trupper befann sig på ön. Messinaborna framförde sin önskan om att främlingarna skulle ge sig av men Rickard svarade så som han brukade när han hade med rebeller att göra - han plundrade och brände Messina. Ytterligare repressalier skulle följa om Tankred inte följde hans vilja. Hotet fick avsedd effekt och Johannas arv betalades ut.

Filip II såg inte med blida ögon på hur Rickard Lejonhjärta betedde sig. Han ansåg att Rickard hade tillgripit alltför brutala metoder för att sätta press på den sicilianske kungen. Ett gräl uppstod dem emellan som resulterade i ett tvärt slut på deras vänskap.

Ätten Hohenstaufen tar makten över Neapel-Sicilien

År 1194 dog Tankred och makten över Neapel-Sicilien gick över till Roger II:s dotter Constance, men hon hade ingått äktenskap med kejsaren av Tysk-romerska riket, Henrik VI, vilket innebar att han blev kung av Neapel-Sicilien.

Klicka för större bild

Denaro 1194-1196, Henrik VI & Constance, Messina eller Palermo

Vid Henrik VI:s död år 1197 gick kungariket Neapel-Sicilien i arv till sonen Fredrik.

Klicka för större bild

Denaro 1196-1197, Henrik VI & Fredrik II, Messina eller Palermo

Fredrik II var kung över Sicilien 1198-1250 och han var Tysk-romerska rikets kung från 1212. År 1220 blev Fredrik II kejsare av det Tysk-romerska riket.

Under det sjätte korståget träffade Fredrik II drottningen av Jerusalem, Isabella II (hon kallas ibland för Yolande av Brienne). Den elvaåriga Isabella blev Fredriks hustru 1223 men i samband med att sonen Konrad föddes fem år senare avled hon. Konrad ärvde då titeln "kung av Jerusalem", men Fredrik II tyckte att den titeln skulle passa honom bättre, så året därpå lät han kröna sig till Jerusalems kung. Det fanns därmed två kungar av Jerusalem, Fredrik och sonen Konrad.

Klicka för större bild

Denaro 1229-1243, Fredrik II, Messina

Fredrik II ansåg sig vara kung av Jerusalem från 1229 till 1243. Man kan tänka sig att ovanstående mynt är från denna tid.

---

Vid Fredrik II:s frånfälle år 1250 blev Konrad kung av Neapel-Sicilien som Konrad I. Han ingick äktenskap med Elisabet av Bayern och paret fick sonen Konradin år 1252. Två år senare avled Konrad I, blott 26 år gammal, och den tvåårige Konradin blev kung av både Jerusalem och Neapel-Sicilien.

Klicka på bilderna för mer information.

Billon Denaro 1250-1254, Konrad I, Messina		Billon Denaro 1254-1258, Konradin, Messina eller Brindisi

Som 6-åring blev Konradin avsatt av sin fars halvbror Manfred. Han utropade sig till kung av Neapel-Sicilien år 1258 men kom på kant med påven i Rom och blev bannlyst.

Klicka för större bild

Billon Denaro 1258-1266, Manfred, Messina

Karl I av ätten Anjou gör entré

År 1263 gav påven kungariket Neapel-Sicilien i förläning åt Karl I av Anjou. Karl var greve av Anjou och Maine. Genom giftermål hade han även blivit greve av Provence och Forcalquier. När Karl skulle ta sitt kungarike i besittning satte sig Manfred till motvärn. Ett fältslag utkämpades 1266 och Manfred stupade.

Klicka för större bild

Denaro 1266-1282, Karl I, Messina

Sicilianska aftonsången och Peter III av Aragonien

Karl I blev inte populär på Sicilien. Befolkningen kände sig förtryckt under den franska överhögheten. På ön utbröt därför en revolt år 1282 och den har gått till historien som den Sicilianska Aftonsången. Under revolten fängslades både Karl I och hans son Karl II. Karl I avled i sin fängelsecell år 1285, men hans ättlingar skulle komma att regera Neapel, Ungern, Kroatien, Polen, Albanien och Achaea under 1300-talet.

År 1288 släpptes Karl II fri, men Sicilien hade gått honom ur händerna. Det förenade riket Neapel-Sicilien, som Karl I hade fått i förläning av påven, hade i samband med revolten styckats upp i två riken år 1282. Peter III av Aragonien, som hade tagit Manfreds dotter till gemål, ansåg sig vara den rättmätige härskaren över Sicilien och utropade sig till kung över ön. Karl II fick hålla tillgodo med fastlandsdelen, dvs Neapel.

Klicka för större bild Dubbeldenar 1282-1285, Peter III, Messina

Klicka för större bild Gigliato 1303-1309, Karl II, Neapel

Folkslag och ätter avlöste varandra som härskare över området

Klicka för större bild                                                                      

Släktdiagram

Förklaringar till hur du läser diagrammet ges  här >>

Sicilien blev under 1300-talet ett självständigt kungadöme som regerades av någon ur den kungliga familjen i Aragonien. Från år 1409 var Sicilien en del av kungadömet Aragonien och under åren 1479-1713 var ön en del av Spanien.

Kungariket Neapel under ätten Anjou

Karl II:s son Robert var kung över Neapel 1309-1343 och har gått till historien som "Robert den vise". Robert var även titulärkung av Jerusalem och greve av Provence. Hans son dog i förtid vilket innebar att sondottern Johanna ärvde Neapels tron år 1343. Hon ärvde även grevskapet Provence och titeln "drottning av Jerusalem". Om du vill läsa mer om Johanna,  klicka här >>

Johanna mördades år 1382 av Karl III som gjorde sig till kung av Neapel. År 1386 mördades även han − av den ungerska drottningmodern. Om du vill läsa om det,  klicka här >>

Neapel erövrades av Aragonien år 1442. År 1501 blev Neapel en del av Spanien.

---

Introduktionsbilden
Silvermyntet som visas inledningsvis till vänster om rubriken är en obol med en diameter av 10 mm och en vikt av 0,600 g. Myntet är slaget 485-478 f.v.t. i Syrakusa. På åtsidan ser vid gudinnan Artemis. På frånsidan visas ett hjul med fyra ekrar. Ref.: Sear 917.

Referenser

Biaggi	Biaggi, E. Monete e Zecche medievali Italiane dal Sec. VIII al Sec. XV. (Torino, 1992).
Calciati	Calciati, R. Corpus Nummorum Siculorum, the Bronze Coinage, tre volymer, Milano 1983-1987.
Sear	Sear, D. Greek Coins and their values, vol 1, Europe (1978).
SNG Cop	Sylloge Nummorum Graecorum, Danish National Museum, Copenhagen.
Spahr	Spahr, Rodolfo. La Monete Siciliane 582-1282, Graz 1976.
MEC	Grierson P & Travaini L, Medieval European Coinage, Vol 14, New York 1998.

Foto och grafik av författaren.

Dokumenthistorik

2022-11-06		Kompletterat med Denaro Henrik VI & Constance. Kompletterat med Denaro Henrik VI & Fredrik II.
2022-04-30		Kompletterat med dubbeldenar Peter III av Aragonien
2015-01-14		Dokumentet skapat