Mynten i Thrako-Makedonien

Av Lennart Castenhag

På 500-talet före vår tidräknings början, i området mellan Makedonien och Thrakien, levde ett antal folkstammar som vi inte vet så mycket om eftersom de endast sporadiskt har omnämnts av de antika författarna. Det som gör att dessa människor idag fångar vårt intresse är att de präglade synnerligen vackra silvermynt. Silvret fick de från de rikliga fyndigheterna i bergen Pangaion och Dysoron.

Regionen mellan Macedonien och Thrakien under 500-talet före
vår tidräknings början brukar benämnas Thrako-Makedonien.

Den äldsta tiden i Thrako-Makedonien

Präglingsorten för nedanstående stater har omvärderats i omgångar under årens lopp. För drygt tjugo år sedan föreslogs att myntet har sitt ursprung i staden Lete. Nu senast föreslår den grekiske forskaren Selene Psoma[1] att myntet har sitt ursprung i staden Berge i Thrako-Makedonien. Psoma föreslår också att myntet är präglat i slutet av 500-talet eller början av 400-talet. Därmed är det möjligt att myntet skulle kunna vara präglat före år 513, dvs före Persernas inmarsch i Thrakien under befäl av kung Daereios.

AR Stater 525-480 f.v.t. Berge
Diameter 19 mm. Vikt 9,76 g. Referens HGC 3-531.
(Enligt HGC är dock myntet präglat i Lete, vilket således inte skulle vara korrekt).
Åtsida: En satyr griper tag om handen på en nymf som flyr åt höger.
Frånsida: En kvadrat i incuse är delad diagonalt i fyra delar.
Foto: cngcoins.com

AR Stater 525-480 f.v.t. Berge
Diameter 21 mm. Vikt 9,23 g. Referens HGC 3-532.
(Enligt HGC är dock myntet präglat i Lete, vilket således inte skulle vara korrekt).
Åtsida: En satyr griper tag om handen på en nymf som flyr åt höger.
Frånsida: En kvadrat i incuse är delad diagonalt i fyra delar.
Foto: Nomos AG

AR 1/8 Stater 525-480 f.v.t. Berge
Diameter 12 mm. Vikt 0,92 g. Referens HGC 3-536.
(Enligt HGC är dock myntet präglat i Lete, vilket således inte skulle vara korrekt).
Åtsida: En satyr står på huk vänd åt höger.
Frånsida: En kvadrat i incuse är delad diagonalt i fyra delar.
Foto: Nomos AG
(auktion Obolos 27, den 19 mars 2023)

Perserna drar in i Thrako-Makedonien

År 513 f.v.t. upprördes både thrakier och grekiska kolonisatörer i Thrakien av att den mäktige persiske kungen Dareios I hade trängt in i området med sin arme i syfte att straffa skytiska stammar som hade varit till besvär för hans imperium. Samtidigt beslutade sig Dareios I för att annektera städer och områden vid Svartahavskusten för att utöka sitt imperium. Inför återtåget lämnades den persiske generalen Megabazos kvar för att fortsätta erövringen av Thrakien längs kusten utmed Egeiska havet. Delar av Thrakien kom på så sätt under persiskt inflytande.

Perserna marscherade vidare västerut och tog sig över floden Strymon strax väster om berget Pangaion. De kom därvid i kontakt med de thrako-makedonska folkstammarna och blev varse att det fanns ett rikt överflöd av silver i regionen. Detta överflöd ville perserna få del av och folkstammarna tvingades betala tribut. Därefter marscherade perserna in i Makedonien som gav upp utan strid och blev en persisk vasallstat.

---

Den persiske kungen Dareios beslutade sig för att straffa Athen för att ha gett sitt stöd till upproriska städer i Jonien, och anledningen till det joniska upproret var att perserna hade lagt under sig en stor del av Mindre Asien. År 490 landsteg persiska soldater vid Marathon men besegrades och tvingades fly med sin flotta. Dareios planerade en ny invasion men han var till åren kommen och avled år 486. Han efterträddes av sonen Xerxes I som beslutade att fullfölja krigsplanerna mot Athen. År 480 korsade han Hellesponten och marscherade genom Thrakien. Krigslyckan stod emellertid inte Xerxes bi och han förlorade vid Salamis år 480 och vid Plataia år 479.

Den thrako-makedonska exporten av silver

För befolkningen i Thrako-Makedonien blev silver en exportvara och silverleveranserna skeppades söderut i form av tunga mynt.

AR Dodekadrachm 480-465 f.v.t. Derrones-folket
Diameter 36 mm. Vikt 39,22 g. Myntort obestämd. Ref: HGC 3.1 nr 279.
Åtsida: En man sitter i kärra som dras av en oxe åt höger.
Över oxen finns en korintisk hjälm.
Frånsida: en triskeles.
Foto: Nomos AG.

AR Dodekadrachm 480-465 f.v.t. Derrones-folket
Diameter 35 mm. Vikt 38,55 g. Myntort obestämd. Ref: HGC 3.1 nr 280.
Åtsida: En man sitter i kärra som dras av en oxe åt vänster.
Över oxen finns en korintisk hjälm.
Frånsida: en triskeles.
Foto: Freeman & Sear

Ovanstående två mynt präglades enkom för att förenkla leveranserna av silver till bland annat Grekland. Genom att skeppa silvret i form av mynt underlättades det för både avsändare och mottagare att hålla reda på vad som hade levererats[2]. Det kan ifrågasättas om ovanstående två objekt verkligen är mynt eftersom de inte var avsedda som betalningsmedel. Kanske vore det lämpligare att benämna dem "stämplat silver".

Dodekadrachm betyder 12 drachmer, och här tillämpades den thrako-makedonska viktstandarden om 44,25 g för en dodekadrachm. Om en tetradrachm skulle präglas enligt denna standard skulle den få vikten 11 gram vilket kan jämföras med den attiska viktstandarden som föreskriver 17,2 g för en tetradrachm.

Thrako-makedonska praktmynt avsedda för tribut

Utmärkande för de thrako-makedonska praktmynten är att de är av yppersta klass. Dessa mynt var inte avsedda att cirkulera i handeln, de präglades för betalning av tribut till perserna.

AR Oktadrachm 492-480 f.v.t. Alexander I av Makedonien.
Myntort Aigeai.
Diameter 33,5 mm. Vikt 28,55 g. Ref: HGC 3.1 nr 753.
Myntet är präglat efter thrako-makedonsk viktstandard.
Åtsida: Bakom en häst står en krigare med en petasos på huvudet.
Han håller två spjut riktade framåt.
Frånsida: Fyra incuse-kvadrater.
Foto: cngcoins.com

Man trodde länge att detta mynt var präglat av Bisaltai-folket, men den teorin har på senare år omvärderats. Det anses nu att myntet är präglat för Alexander I från den tid då han var allierad med Bisaltai i opposition mot perserna. Myntet har stor likhet med bisaltai-myntet, antagligen för att förtydliga alliansen.

AR Oktadrachm 475-465 f.v.t. Bisaltai-folket
Diameter 33 mm. Vikt 28,68 g. Ref: HGC 3.1 nr 274.
Myntet är präglat efter thrako-makedonsk viktstandard.
Åtsida: Bakom en häst står en krigare med en petasos på huvudet.
Han håller två spjut riktade framåt. Omskrift: CIΣA-LTIKΩN
Frånsida: Fyra incuse-kvadrater.
Foto: cngcoins.com

Myntet är präglat efter thrako-makedonsk viktstandard vilket innebär 29,5 g för en oktadrachm. En tetradrachm får då vikten 14,75 g vilket kan jämföras med den attiska tetradrachmen som hade en vikt av 17,2 g.

AR Oktadrachm strax före år 500 f.v.t. Orreskioi-folket.
Diameter 38 mm. Vikt 28,28 g. Ref: HGC 3.1 nr 753.
Myntet är präglat efter thrako-makedonsk viktstandard.
Inskription: ORR-E-Σ-KOI. Åtsida: Mellan två tjurar står en herde med en petasos på huvudet.
Frånsida: Fyra incuse-kvadrater.
Källa: Museum of Fine Arts, Boston.

AR Oktadrachm 480-475 f.v.t. Edones-folket.
Diameter 32 mm. Vikt 28,60 g. Ref: HGC 3.1 nr 292.
Myntet är präglat efter thrako-makedonsk viktstandard.
Inskription: NO[M]-IΣ-MA EΔONEON BAΣIΛ-EOΣ
Åtsida: Mellan två tjurar står en herde med en petasos på huvudet.
Frånsida: Ett hjul med fyra ekrar inom en incuse-kvadrat.
Källa: Heritage World Coin Auctions

Ett likadant mynt som ovanstående, men ett bättre exemplar.
Diameter 32,5 mm.   Vikt 29,09 g. Ref: HGC 3.1 nr 292.
Ex. Jonathan P Rosen Collection, Lanz 155, 10 december 2012, lot 83
klubbad för 48.000 EUR + prov
Källa: CNG id 5624580. Myntet såldes för 45.000 USD.

Mynten i den thrako-makedonska vardagen

Länge trodde man att mynten med bilden på åtsidan av en getabock som stödjer sig på sitt högra böjda framben var präglad i den makedonska huvudstaden Aigeai, eftersom stadens namn kan härledas ur det grekiska ordet för get. Catherine Lorbers forskning har emellertid lett fram till att dessa mynt idag tillskrivs Mygdones- eller Krestones-folken.

AR Statér 485-480 f.v.t. Mygdones eller Krestones
Diameter 21 mm. Vikt 9,32 g. Ref: HGC 3.1 nr 366.
Åtsida: På myntet ser vi bilden av en getabock som stödjer sig
på sitt böjda högra framben. Ovanför geten finns en solros.
Frånsida: Fyra incuse-kvadrater.
Foto: Nomos AG.

AR Diobol 480-470 f.v.t. Mygdones eller Krestones.
Diameter 10,0 - 10,6 mm. Vikt 1,015 g. Ref. HGC 3.1 nr 368.
På åtsidan ser vi bilden av en getabock som stödjer sig
på sitt böjda högra framben.
Foto: författaren

AR Triobol 500-480 f.v.t. Derrones-folket.
Diameter 12 mm. Vikt 1,89 g. Ref: HGC 3.1 nr 290.
På åtsidan ser vi främre delen av en oxe.
På frånsidan ser vi fyra incuse-kvadrater.
Foto Vlado Kiprijanovski

AR Drachm 475-465 f.v.t. Bisaltai-folket.
Diameter 15 mm. Vikt 3,04 g. Ref: HGC 3.1 nr 276.
På åtsidan ser vi en man bakom en häst.
Mannen bär petasos (en hatt) och han håller två spjut.
På frånsidan finns inskriftten MO-Σ-Σ--E-Ω inom en incusekvadrat.
Myntet anses vara slaget för bisaltai-hövdingen Mosses.
Foto: cngcoins.com

AR Diobol 475-465 f.v.t. Orreskioi-folket.
Diameter 11,6 - 9,4 mm. Vikt 0,785 g. Ref: HGC 3.1 nr 319.
På åtsidan ser vi en tjur som står på knä med höger framben.
Ovanför tjuren finns texten OPP (dvs Orr).
På frånsidan visas fyra incuse-kvadrater.
Foto: författaren

AR Diobol 480-465 f.v.t. Orreskioi-folket.
Diameter 12 mm. Vikt 0,93 g. Ref: HGC 3.1 nr 319var, SNG ANS 985
På åtsidan ser vi en tjur som står på knä med höger framben.
På frånsidan visas fyra incuse-kvadrater.
Foto: Nomos AG
auktion Obolos 27, den 19 mars 2023)

Diobol? 485-470 f.v.t. Ichnai
Diameter 10,5 mm. Vikt 1,01 g. Referens HGC 3.1 303.
På åtsidan en tjur vänd åt vänster som som står på knä med vänster framben.
På frånsidan visas ett vagnshjul med fyra ekrar.
Foto Nomos AG
(auktion Obolos 29, oktober 2023)

Edones-folket och staden Ennea Hodoi

Folkstammen Edones grundade staden Ennea Hodoi ("nio vägar") vid det ställe där det var lättast av ta sig över floden Strymon i söder. Det var här perserna gick över floden på 500- och 400-talen. Under Xerxes I:s invasion 480-479 var det utanför staden Eion som hans skepp med krigsmateriel ankrade upp.

År 437 lade athenarna beslag på Ennea Hodoi. Ursprungsbefolkningen kördes ut och stadens namn ändrades till Amphipolis. År 357 kom staden att ingå i Philip II:s maktområde.

Paeonien

Det verkar som om Paeonien hade en ledande ställning i Thrako-Makedonien. Enligt legenden deltog folk från Paeonien i det trojanska kriget och de kämpade på Trojas sida[3], men som sagt, detta är enlig legenden. Historiskt belagt är ändå att Paeonien tycks ha haft en framträdande ställning i Thrako-Makedonien, men i samband med att perserna gjorde Makedonien till en vasallstat i slutet av 500-talet f.v.t. försvagades Paeoniens betydelse.

På 300-talet försökte den makedonske kungen Perdiccas III att lägga under sig Paeonien utan att lyckas. Efter att kung Agis av Paeonien hade gått ur tiden år 359 såg Philip II att möjligheter hade öppnats. Han marscherade norrut med sin arme år 355 och gjorde Paeonien till ett makedonskt lydrike.

Thrako-Makedonien på 400-talet f.v.t. I staden Damastion fanns ett myntverk, men staden har ännu ej lokaliserats.

Lucceius var kung av Paeonien 359/8-340/35 och som makedonsk vasall från år 355. Han lyckades dock bevara Paeoniens identitet under sin tid vid makten.

AR Tetradrachm 358-335 Lucceius av Makedonien.
Myntort Astibus eller Damastion.
Diameter 22,5 mm. Vikt 12,83 g. Ref: HGC 3.1 nr 142.
Myntet följer thrako-makedonsk viktstandard (12,8 g för en tetradrachm).
Åtsida: Zeus porträtt med lagerkrans inom en pärlring.
Frånsida: Herakles stryper det Nemeanska lejonet.
Pilbåge och koger till höger.
Uppe till vänster står det ΛYK, dvs Lykkeos. Det Nemeanska lejonet nämns i grekiskt mytologi, och det sägs att lejonets skinn var ogenomträngligt och gick inte att skära i.
Foto: cngcoins.com

AR Tetradrachm 359-335 Lucceios av Paeonien.
Myntort Astibus eller Damastion.
Diameter 24 mm. Vikt 12,87 g. Ref: HGC 3.1 nr 140.
Myntet följer thrako-makedonsk viktstandard (12,8 g för en tetradrachm).

Åtsida: Apollo med lagerkrans inom en pärlring.
Frånsida: Herakles stryper det Nemeanska lejonet.
Pilbåge och koger till höger.
Uppe till vänster står det ΛYKK. Uppe till höger står det EIOY.
Tillsammans bildar dessa ord namnet Lykkeios.

Det Nemeanska lejonet nämns i grekiskt mytologi, och det sägs att lejonets skinn var ogenomträngligt och gick inte att skära i.
Foto: nomosag.com auktion 29.

Patraos var kung av Paeonien c.335-315 och makedonsk vasall. Han deltog i Alexander den stores arme i slaget vid Granikos år 334. Därefter vet vi inte så mycket om honom.

AR Tetradrachm 335-315 f.v.t. Patraos.
Myntort Damastion
Diameter 22,4 mm. Vikt 12,585 g. Ref: HGC 3.1 nr 148.
Myntet följer thrako-makedonsk viktstandard (12,8 g för en tetradrachm).
Åtsida: Den unge Apollo med lagerkrans inom en pärlring.
Frånsida: En krigare till häst. Under hästen en fallen krigare som värjer sig med sin sköld.
Framför hästen finns texten [ΠA]TPAOY.
Foto: författaren

Audoleon var Paeoniens kung 315-286 som makedonsk vasall. Ytterst lite är känt om denne kung, men det finns teorier om att han skulle ha medverkat till att avsätta Demetrios Poliorketes från den makedonska tronen år 288.

AR Tetradrachm 315-286 f.v.t. Audoleon.
Myntort Damastion eller Astibus.
Diameter 22,4 mm. Vikt 12,55 g. Ref: HGC 3.1 nr 151.
Myntet följer thrako-makedonsk viktstandard (12,8 g för en tetradrachm).
Åtsida: Athena med attisk hjälm som har tre grupper av fjäderprydnader.
Frånsida: En häst som rör sig åt höger.
Ovanför hästen finns texten: AYΔΩΛEON-TOΣ.
Foto: cngcoins.com

Slutet för Thrako-Makedonien

På 350-talet f.v.t. hade den makedonske kungen Philip II flyttat fram sin östra riksgräns till floden Strymon. Därmed var det slut på självständigheten för folken i Thrako-Makedonien.

När Philip II gick ur tiden år 336 f.v.t. hade han utvidgat sitt rike ytterligare och det sträckte sig fram till floden Nestos. Dessutom hade han lagt beslag på kustremsan utmed Egeiska havet fram till Thrakiska Chersonesos. Övriga delar av sydöstra Balkan fram till Svarta havet ingick också i hans maktområde, men det var löst kontrollerat.

När Philip II gick ur tiden år 336 f.v.t. hade han flyttat fram sitt rikes gränser långt österut.

Grekisk dödsmask funnen vid utgrävningar i Trebenista.
Foto: Nationalmuseet i Belgrad.

Efterord

I centrum för denna berättelse står de stora praktmynten som var avsedda för att betala tribut till perserna. Dessa mynt har ett ovanligt tilltalande bildspråk och de är resultat av mycket skickliga gravörers arbete.

Vilka var då människorna bakom praktmynten? Vi vet inte. De utmärkte sig inte politiskt och det finns inga tecken på att de var stridslystna, vilket gör att de endast framträder fragmentariskt i de antika författarnas källor. Vi känner endast till dem i avseende på deras stamtillhörigheter, men vi saknar ett övergripande namn på den region där de verkade. Vi får hålla tillgodo med att de levde mellan Thrakien och Makedonien, och vi kallar regionen för Thrako-Makedonien.

Idag har de politiska gränserna ritats om i området och delar av den antika stormakten Makedonien återfinner vi idag inom republiken Nordmakedonien som bildades för några år sedan.

Dagens politiska gränser. Den streckade rutan visar det område som den här berättelsen har rört sig inom.

Grafik av författaren

Fotnoter

[1]	Psoma, Selene. The Lete Coinage Reconsidered. 2006. Center for Greek and Roman Antiquity, National Hellenic Research Foundation, Athens, Greece.
[2]	På 1600- och 1700-talen gjorde vi i Sverige likadant vid export av koppar. Stora kopparplåtar i form av mynt lastades i trälådor. Myntens vikt var noga kontrollerad, och antalet mynt i en låda var förutbestämd. Förfarandet gjorde det enkelt att hålla reda på vad som levererades.
[3]	Iliaden, andra sången, rad 848-849. Under Pyraichmes befäl stod paioner med krokiga bågar från Amydon långt bort där den breda Axios flyter. Homeros Iliaden i översättning av Ingvar Björkeson, 1999.

Referenser och litteratur

Catharine C Lorber.   The goats of Aigeai. Artikeln publicerades i Divertissements                   Numismatiques, Bern, 2000.

HGC 3.1.   Oliver D Hoover Handbook of Greek Coins, volume 3 part 1.                   Handbook of Macedon and its Neighbors. Classical Numismatic Group.                   Lancaster & London 2016.

Eftimija Pavlovska.   The Coins of Paeonia. Skopje 2008.

Relaterade artiklar

Dokumenthistorik

2023-10-13		Kompletterat med Diobol Ichnai (Nomos AG).
2023-03-18		Kompletterat med 1/8 Stater Berge (Nomos AG).
2023-03-04		Kompletterat med Oktadrachm Edones (CNG).
2022-11-19		Kompletterat med AR Stater ref HGC 532 från staden Berge.
2021-09-06		Kompletterat med AR Stater från staden Berge.
2020-01-02		Dokumentet skapat