In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2019-11-26

 

Mynt från staden Abdera i södra Thrakien

Av Lennart Castenhag

Abdera grundades omkring år 656 f.v.t. av joniska greker från Klazomenai, men efter något år tvingades de på flykt undan en grupp krigiska thrakier. Platsen låg sedan öde fram till år 544 då flyktingar från Teos anlände på grund av persernas invasion av Jonien.


Abdera koloniserades av joniska greker från Klazomenai ca. 656 f.v.t.



Det ursprungliga Abdera hade anlagts vid floden Nestos utlopp i Egeiska havet, men hamnen slammade igen undan för undan och i mitten av 400-talet togs beslutet att flytta staden några kilometer österut. Den nya staden Abdera anlades enligt en rutmönstrad stadsplan och försågs med försvarsmur. I staden fanns amfiteater och ett flertal tempel helgade åt exempelvis Apollo, Athena, Demeter, Kore och Dionysos. Flera av Abderas invånare var antigen intellektuella eller konstnärliga. Här fanns till exempel poeten Anakreon, filosoferna Demokritos, Anaxarchos och Protagoras samt historikern Hecataeus.



Den persiske kungen Dareios hade beslutat straffa Aten för att ha gett sitt stöd till upproriska städer i Jonien. Anledningen till det joniska upproret var att perserna hade lagt under sig en stor del av Mindre Asien. År 490 landsteg persiska soldater vid Marathon men besegrades och tvingades fly med sin flotta. Darius planerade en ny invasion men han var till åren kommen och avled år 486 och efterträddes av sonen Xerxes I.

Xerxes var fast besluten att fullfölja krigsplanerna mot Aten. År 480 korsade han Hellesponten och marscherade genom Thrakien. Han krävde att få inkvartera sina soldater i Abdera innan han drog vidare till Grekland.

Krigslyckan stod emellertid inte Xerxes bi och han förlorade vid Salamis år 480 och vid Plataia år 479. Besviken återvände han till Abdera med sina sårade soldater. Efter en tid drog han vidare österut, men som tack för den gästfrihet som hade visats honom, skänkte han en kostbar tiara och ett svärd av guld till staden.

Perserna gav inte upp. De riktade åter sina attacker mot Jonien, och Abdera fann det lämpligt att ansluta sig till Deliska förbundet.  År 454 blev Abdera en del av Atens imperium vilket innebar en årlig tribut av 15 silvertalenter[1]. Storleken på den årliga tributen vittnar om att Abdera var en rik stad.

År 431 bröt kriget ut mellan Sparta och Aten. Abderas tribut till Aten minskades då till 10 talenter. Vänskapsband hade etablerats mellan Abdera och den odrysiske kungen Sitalkes samt den makedonske kungen Perdikkas II vilket kom väl till pass under kriget mot Sparta.

Efter det att Peloponnesiska kriget var över år 404 återfick Abdera sitt självstyre, men då uppstod ett nytt hot. Grannstaden Maroneia allierade sig med de triballiska thrakierna och räder riktades mot Abdera som plundrades. Stridigheterna eskalerade och Abdera hade gått under om inte sjöstridskrafter från Aten hade kommit till undsättning.

Omkring år 350 f.v.t. intogs Abdera av den makedonske kungen Philip II vilket ledde till att många av stadens invånare flydde till Aten. Därmed var Abderas storhetstid över.

Demokritos, född ca 460 i Abdera. Död ca 370.




Mynt från Abdera

Abdera började prägla silvermynt omkring år 520 f.v.t. och var därmed en av de tidigaste grekiska städerna i Thrakien att prägla mynt. Ett annat folk i Thrakien som tidigt präglade stora silvermynt var Orreskioi-folket i södra Strymondalen. En stor mängd olika mynt är kända från Abdera, och mynten är generellt sett mycket vackrare än mynten från de odrysiska kungarna.

Ibland finns på åtsidan en text som anger att myntet är från Abdera. På frånsidan finner vi ofta en kvadrat och en text som ibland är utanpå och ibland inuti kvadraten. Den texten torde vara namnet på magistraten. Flera av Abderas mynt finns avbildade på www.wildwinds.com. Här presenteras några smakprov.


AR Oktadrachm, 500-475 f.v.t.
Diameter ca. 27 mm.   Vikt 29,26 gram.
Abderitestandard.   Ref: HGC 3:1126.

Abderitestandarden var Abderas egen standard för tyngre silvermynt.
Dessa stora mynt var främst avsedda för export, t ex för att betala tribut.
Sällsynt.

Åtsida: en sittande grip vänd åt vänster
hållande en vindruvsklase.
Framför gripen finns en text ΛPΔH, eller kanske ABΔH.
Frånsida: fyra incusekvadrater.

Foto: freemanandsear.com


AR Stater eller Didrachm, 371/370 f.v.t.
Diameter ca. 22 mm.   Vikt 12,83 gram.
Aiginetiskt standard.   Ref: HGC 3:1192.
Mycket sällsynt.

Åtsida: en grip som rör sig snabbt åt vänster.
          Under gripen finns texten [A]BΔHPITE.

Frånsida: inom en fyrkantig incuseram ser vi en delfin
som simmar nedåt och till höger.
Inom ramen finns texten ΠPO-MH-ΘIΔ-HΣ.

Foto: cngcoins.com


AR Drachm, 381/0-379/8 f.v.t.
Diameter ca. 17 mm.   Vikt 2,35 gram.
Persisk standard.   Ref: HGC 3:1215.
Sällsynt.

Åtsida: en sittande grip vänd åt vänster.

Frånsida: inom en fyrkantig incuseram ser vi ett tjurhuvud.
Inom ramen finns texten K-ΛE-A-NTI-ΔHΣ.

Foto: Paul-Francis Jacquier


AR Drachm, 366/5 f.v.t.
Diameter ca. 15 mm.   Vikt 2,89 gram.
Persisk standard.   Ref: HGC 3:1218
Sällsynt.

Åtsida: en grip rör sig snabbt åt vänster.

Frånsida: inom en fyrkantig ram ser vi tre sädesax.
Runt ramen finns texten EΠI-ΠPΩ-TEΩ.

Foto: cngcoins.com


AR Drachm, 357/6 f.v.t.
Diameter ca. 15,5 mm.   Vikt 2,53 gram.
Persisk standard.   Ref: HGC 3:1220.
Mycket sällsynt.

Åtsida: en grip rör sig snabbt åt vänster.

Frånsida: inom en fyrkantig ram ser vi Dionysos porträtt.
Runt ramen finns texten MOΛ-ΠA-ΓO-PHΣ.

Foto: cngcoins.com


AR Drachm, 364/3 f.v.t.
Diameter 14 mm.   Vikt 2,64 gram.
Persisk standard.   Ref: HGC 3:1221.
Mycket sällsynt.

Åtsida: en grip rör sig snabbt åt vänster.
Under gripen finns texten [ABΔH]PITEΩN

Frånsida: inom en fyrkantig ram ser vi Dionysos porträtt vänt åt höger.
Runt ramen finns texten IΠΩNAKTΩΣ (Hipponaktos).

Foto: cngcoins.com


Grafik av författaren.

Fotnot
[1] Talent var en viktenhet under antiken. I Aten motsvarade en talent 26 kg, vilket innebär att Abderas tribut till Aten var 390 kg silver årligen, vilket kan jämföras med Älvsborgs andra lösen, dvs svenskarnas lösen till danskarna på 25½ ton silver.

Referenslitteratur
Oliver D Hoover. Handbook of Coins of Macedon and its Neighbors. The Handbook of Greek Coinage Series, Volume 3. (HGC 3)

Ytterligare läsning
De odrysiska kungarna och deras mynt.   Se här >>


Dokumenthistorik
2016-11-26   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2019-12-04           Copyright © 1996-2019           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98