In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2021-07-03

"Vikten av och nöjet med att
samla antika mynt med dess
historia, geografi, kulturhistoria
och mytologi, under högst
konstnärliga former kan inte
övervärderas. − allt detta
i ett behändigt format."
Curt Ekström

Mynt från det Trako-Makedonska
Orreskioi-folket

Av Lennart Castenhag

Under första halvan av 400-talet före vår tidräknings början levde ett folk i gränstrakterna mellan Trakien och Makedonien som med stor skicklighet framställde vackra silvermynt. Vi vet inte exakt var dessa människor bodde. Vi vet inte ens namnet på dem, men de är kända under benämningen Orreskioi eftersom det står så på vissa av deras mynt.


förstoring 8 ggr

AR Diobol  475-465 f.v.t. Orreskioi-folket
11,6 x 9,4 mm   0,785 g   Ref: HGC 3.1 nr 319.   Foto L Castenhag.

Myntet är något underviktigt då det borde väga ca 1,22 g. Det kan inte vara en Obol, eftersom en sådan har vikten 0,61. Dessutom har obolen bilden av en halv tjur (framdelen av djuret) på åtsidan.

På det aktuella myntet ser vi att tjuren står på knä med höger framben.
Ovanför tjuren finns texten OPP (dvs orr).
På frånsidan visas fyra incuse-kvadrater.


Det grekiska ordet oreskioi kan närmast översättas med bergsfolk, och detta uttryck stöter vi på hos Homeros. Begreppet Orreskioi finns däremot inte med i de grekiska historikernas antika texter. Anledningen kan vara att orreskioi-folket bebodde ett område som saknade betydelse för grekerna, kanske för att det var ett icke kustnära område.

Det finns gissningar om att orreskioi-folket bodde norr om berget Pangaion strax öster om floden Strymon och att de var grannar med Bisaltia- och Edonia-folken, men som sagt, det är bara gissningar (HGC vol 3.1, sid 130).

Orreskioi-folkets utbredningsområde kan inte med säkerhet lokaliseras, men man gissar att de bodde norr om berget Pangaion och öster om floden Strymon. De var i så fall grannar med Edonia och Bisaltia.  Den röda streckade linjen visar Makedoniens östra gräns år 431 f.v.t.





AR stater  ca 500-480 f.v.t.   orreskioi-folket
Diameter: 18 mm.   Vikt: 9,62 g.   Ref: HGC 3.1, nr ---.
På åtsidan ser vi bilden av en kentaur som
står på knä med höger framben.
Bildmotivet har tolkats som att kentauren rusar iväg
för att undkomma en efterföljande fiende.
Han vänder sig om för att kasta en sten mot sin fiende.
Som grund för tolkningen ligger en likartad bild på en samtida amfora
På frånsidan ser vi fyra incuse-kvadrater.

Foto: Nomos AG − auktion Nomos 22, lot 86.
Utöver detta mynt anses endast två exemplar vara kända.




AR stater  ca 500-480 f.v.t.   orreskioi-folket
Vikt: 9,44 g.   Ref: HGC 3.1, nr 314.
På åtsidan ser vi bilden av en kentaur
stående på knä med höger framben.
Kentauren håller en protesterande nymf i sina armar.
Ovanför kentauren finns texten:
Texten kan (med lite god vilja) tolkas ORRESKIOI
Bilden är lånad från en internetauktion.
Dessförinnan såldes myntet år 1970 på Sothebys i London.




Oktadrachm  479-465 f.v.t.   orreskioi-folket.
Diameter: 31 mm   Vikt: 28,89 g.   Ref: HGC 3.1, nr 317var.
Åtsida: En man med petasos på huvuden
och han står mellan två oxar.
På myntet finner vi inskriften ORRESKION.
Frånsida: Fyra incuse-kvadrater.
Foto: Solidus-Numismatik.de.




Oktadrachm  475-465 f.v.t.   orreskioi-folket.
Diameter: 38 mm   Vikt: 28,29 g.   Ref: HGC 3.1, nr 317.
På myntet finner vi inskriften ORRESKION.
Foto: Museum of Fine Arts, Boston.




På knä med höger framben

På de två övre mynten (diobol och stater) står djuren på knä med höger framben. Samma sak gäller för geten på den diobol som vi tidigare har beskrivit på SNF hemsida  här >>

Varför står djuren på knä med höger framben? I HGC används ordet charging för djur som rör sig eller står på knä med ena frambenet. Charging kan översättas med storma fram, men om djuret står på knä kan man ju knappast hävda att det rör sig. Finns det en symbolisk innebörd i knäböjandet?

På siglos från Persien ser vi att kungens högra ben är böjt vilket kan betyda att kungen står på knä (eller att han rör sig framåt). Hade de trako-makedonska gravörerna låtit sig inspireras av Persiens mynt månne?  
Siglos ca 510 f.v.t. Darius I, Persien
Foto: Forumancientcoins.com


Berget Pangaion

Ibland stöter man på uppgiften om att kulten kring Dionysos[1] och legenden kring Orfeus skulle ha sitt ursprung i Trakien, närmare bestämt i trakten av berget Pangaion. I detta berg fanns dessutom rikliga silverfyndigheter och av silvret slog man mynt av yppersta klass. De äldsta mynten är från tidigt 500-tal f.v.t. Tyvärr är de historiska källorna knapphändiga så vi vet inte så mycket om de människor som uppvisade denna konstfärdighet.

Som nämnts ovan anses mynt med inskriften ORRESKION vara slagna av silver från berget Pangaion. Ytterligare mynt av silver från samma berg är de med inskriften CISALTIKON. Herodotos berättar om hövdingadömet Bisaltia nära floden Strymon och det anses att Bisaltia är en dialektal form av CISALTIKON.

AR Drachm  475-465 f.v.t. Bisaltai
Diameter: 15 mm.   Vikt: 3,04 g.   Ref HGC 3.1 nr 276.
På åtsidan ser vi en man bakom en häst.
Mannen bär petasos (en hatt) och han håller två spjut.
På frånsidan finns inskriftten MO-Σ-Σ-E-Ω inom en incusekvadrat.
Myntet anses vara slaget för bisaltai-hövdingen Mosses.
Foto: cngcoins.com − auktion Triton XXII, jan 2019.

Jämför ovanstående mynt med det makedonska myntet slaget för Alexander I i Aigai ungefär vid samma tidpunkt.   här >>


Referens
HGC 3.1  står för Handbook of Greek Coins, volume 3 part I.
Handboken är utgiven av Classical Numismatic Group, 2016.



Fotnot

[1] Head, Barclay Vincent. Catalogue of Greek Coins. Macedonia, etc. London 1879.


Grafik av författaren.

Bakgrunden till kartan har hämtats från www.pleiades.org. Den har kompletterats med information om floder, berg, folkslag, mm av författaren.


Dokumenthistorik

2021-07-03   Kompletterat med oktadrachm Solidus-Numismatik
2021-06-26   Kompletterat med stater (ensam kentaur)
2018-12-04   Kompletterat med drachm från Bisaltai
2017-11-09   En första utgåva



          Senast uppdaterad 2021-10-14           Copyright © 1996-2021           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98