In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2019-11-25

 

De odrysiska kungarna och deras mynt

Av Lennart Castenhag

Området mellan Makedonien och Svarta havet kallades av grekerna för Thrakien. Detta område har antagligen haft större kulturell betydelse för det tidiga Europa än vad vi kan föreställa oss eftersom den grekiska mytologin har åtskilliga kopplingar till Thrakien. Orfeus anses till exempel ha varit en thrakisk kung och Agamemnons son Orestes anlade en stad i Thrakien vid namn Orestias.


De odrysiska thrakernas utbredningsområde under 400-talet f.v.t.



Perserna gör entré

År 513 upprördes både thrakier och grekiska kolonisatörer i Thrakien av att den mäktige persiske kungen Darius I hade trängt in i området med sin arme. Perserkungens syfte var att straffa skytiska stammar som hade varit till besvär för hans imperium. Samtidigt beslutade sig Darius I för att annektera städer och områden vid Svartahavskusten för att utöka sitt imperium. Inför återtåget lämnades den persiske generalen Megabazos kvar för att fortsätta erövringen av Thrakien längs sydkusten. Delar av Thrakien kom på så sätt under persiskt inflytande.


Persernas krig mot grekerna

Darius I gick ur tiden år 486 och efterträddes av sonen Xerxes I. Han marscherade med sin arme västerut genom Thrakien. Den makedonske kungen Alexander I insåg att han inte hade mycket att sätta emot invasionen och han underkastade sig den persiska makten.

År 480 nådde Xerxes I Grekland. Trots den persiska armens överlägsenhet i numerärt avseende, led den förlust mot grekerna i slaget vid Salamis 480 och i slaget vid Plataia år 479. Därefter drog sig perserna tillbaka.

Både greker och makedoner fick ökat självförtroende, men rädslan för ytterligare persiska attacker resulterade i bildandet av Deliska förbundet (Attiska sjöförbundet), men persiskt inflytande gällde ännu i thrakiska Chersonesos fram till omkring år 460.


Det Odrysiska kungariket tar form

I Thrakien drogs man med i stämningarna hos sina västliga grannar. Ett stort antal av de thrakiska stammarna slog sig därför samman i en federation under den odrysiske hövdingen Teres år 470.

År 460 ombildades federationen till ett Odrysiskt kungadöme med Teres I som kung, något som stammarna i norra Thrakien motsatte sig. I en uppgörelse med Triballerna i norr stupade Teres I år 445.

Teres I:s ansiktsmask funnen i hans gravkammare år 2004.
Foto: Chernorizets Hrabar



Mynt från Thrakien

Thrakiska stammar i områdena kring floderna Nestos, Strymon och Axios präglade mynt under 500-talet f.v.t. och de hade god tillgång på silver från fyndigheter i berget Pangaion vilket visade sig i deras praktmynt. I det fall då det fanns inskrifter på mynten var de avfattade på grekiska, men mynten hade sin alldeles speciella utformning i avseende på bildmotiv. Det antas att mynten har använts till att betala skatt till Persien som hade tagit kontrollen över Thrakien under senare delen av 500-talet f.v.t.

Oktodrachm (8 drachmer), strax före år 500 f.v.t. Thrakien.
Diameter: 38 mm   Vikt: 28,29 g.
Observera med vilken skicklighet gravören har utfört sitt arbete.
Myntet är slaget före den "odrysiska epoken."

På myntets åtsida ser vi en herde mellan två tjurar samt inskriptionen ORR-E-Σ-KOI.
Myntet är präglat av en thrakisk stam som troligen bodde i Strymondalen.
Orreskioi kan översättas med bergsfolk.
Närmare fakta om detta folk saknas.
Inget nämns om dem i de grekiska författarnas skrifter.
Källa: Museum of Fine Arts, Boston. 



Kung Sparadokos                                       c. 445 − c. 431

Mycket lite är känt om Sparadokos. Han var troligen en thrakisk hövding som styrde delar av sydvästra Thrakien under den tid då Teres I var odrysernas kung. Sparadokos efterträdde Teres I som kung av det Odrysiska kungadömet då denne gick ur tiden år 445.

AR Diobol, 450-440 f.v.t. Sparadokos.
Diameter: 10,5 mm   Vikt: 1,24 g.   Myntort Olynthos.   Ref: HGC 3:1671.

Åtsida: främre delen av en häst inom en pärlkrans.
Över hästen finns inskriften SPA vilket syftar på Sparadokos.
Frånsida: en örn som flyger åt vänster med en orm i näbben.
Foto: cngcoins.com 



Kung Sitalkes                                                       431 − 424

Sitalkes var son till Teres I och han efterträdde Sparadokos år 431. År 420 invaderade Sitalces Makedonien, men invasionen avbröts genom att den makedonske kungen Perdikkas II mutade Seuthes att få Sitalkes på andra tankar. Sitalkes hade inte samma kraft och karisma som sin far. Han fick därför svårt att upprätthålla sin ställning gentemot grupper av stammar som ville bryta sig loss från kungariket.


Kung Seuthes I                                                 c. 424 − 405

Seuthes I var borson till Sitalkes och han efterträdde honom som odrysisk kung omkring år 424. I syfte att stärka vänskapsbanden med Makedonien gifte sig Seuthes I med Perdikkas syster vilket utgjorde ett hot mot Atens intressen. Seuthes I ökade då den årliga tributen till Aten till ett högre belopp uttryckt i talenter[1] guld och silver för att blidka Aten.

Omkring år 410 installerade Seuthes I sina släktingar Maisades[2] och Teres som härskare över ett område vid thrakiska deltat som hade bildats av floden Hebros vid utloppet i Egeiska havet. Han dog några år senare och efterträddes av Metokos I.

AR Didrachm 424-405 f.v.t. Seuthes I.
Diameter: 22,87 mm   Vikt: 8,28 g   Ref: HGC 3:1675.

Åtsida: Ryttare till häst i gallopp. Ryttaren är naken sånär som på hatt och mantel.
Frånsida: Inom en pärlring ΣEYΘA / KOMMA.
KOMMA betyder sigill eller stamp.
Frånsidans inskrift ska således tydas Seuthes sigill.
Foto: Timeline Auctions



Kung Saratokos                                               c. 419 − 380

Inte mycket är känt om Saratokos. Han är endast känd genom sina mynt. Han antas ha varit en odrysisk härskare som styrde delar av sydvästra Thrakien i slutet av 400-talet och i början av 300-talet. Det har föreslagits att han var far till de odrysiska härskarna Kersebleptes och Berisades (mer om dem längre ned på sidan).

AR Diobol, ca 410-380 f.v.t. Saratokos.
Vikt: 0,92 g.   Myntort okänd   Ref: HGC 3:1681.

Åtsida: Saratokos huvud med långt hår, vänt åt höger.
Frånsida: ΣAPATOKO omkring monogram. Allt inom incusekvadrat.
Foto: ancientauctionhouse.com

AR Trihemiobol, ca 407-339 f.v.t. Saratokos.
Diameter: 10,5 mm Vikt: 0,76 g.   Myntort okänd   Ref: HGC 3:1683.

Åtsida: En ung mans huvud med långt hår, vänt åt höger.
Frånsida: En vindruvsklase och inskriptionen Σ - A - P (Saratokos).
Källa: cngcoins.com



Kung Bergaios                                                 c. 400 − 350

Bergaios antas ha varit en thrakisk härskare i västra Thrakien och han antas ha regerat över ett område i anslutning till berget Pangaion. Ytterst lite är känt om denne härskare. Det är främst genom några mynt vi känner till honom.

AR Diobol, tidigt 300-tal. Myntort okänd.
Diameter: 8 mm.   Vikt: 1,26 g. Ref: HGC ---
På åtsidan visas bilden av en kantharos.
På frånsidan ser vi B E P Γ inom en incusekvadrat.
Foto. Triskeles auctions



Kung Metokos I                                               c. 405 − 390

Metokos (även kallad Medokos eller Amedokos i de forntida litterära källorna) var möjligen son till Sitalkes. Metokos I efterträdde Seuthes I.

Metokos styrde sitt rike från en stad [3] vid övre delen av Hebrosfloden och han lät Seuthes II härska över ett område vid Hebros utlopp i Egeiska havet. Seuthes II var möjligen son till Maisades eller Seuthes I.

Metokos I och Seuthes II stödde den atenske politikern Alkibiades som tillbringade en tid i exil i Thrakien. Alkibiades kallade Metokos I och Seuthes II för "sina vänner" och han hävdade att han kunde räkna med deras stöd i slaget vi Aigospotamos år 405, vilket slutade med total förlust för Aten under det Pelopennesiska kriget 431-404.

Efter år 405 gjorde Seuthes II uppror mot Metokos I i ett försök att lägga under sig hela det odrysiska området. För att ge eftertryck åt sina avsikter värvade Seuthes II de tiotusen grekiska legosoldaterna då dessa återvände från Babylonien år 400. Upprepade gånger attackerade Seuthes II och legosoldaterna Metokos I:s territorier, tills det stod klart att Seuthes inte hade möjlighet att betala ut någon lön till legosoldaterna. De gav sig då av och Seuthes II fortsatte kampen med de få krigare han lyckades skrapa ihop. År 390 grep general Thrasyboulos från Aten in och mäklade fred. Strax därefter dog Metokos I.

AR Trihemiobol, 405-389 f.v.t. Metokos I.
Diameter: 11 mm   Vikt: 0,83 g   Ref: HGC 3:1685.
På frånsidan visas en dubbeleggad yxa, och den är en symbol för hans ätt.
Yxan ska också tydas som bokstaven T. Inskriften blir då MHTOKO, dvs Metokos.
Metokos var brorson till Sparadokos och han var stamhövding omkring åren 407-389.
Man vet att Metokos slog mynt i området kring floden Arda
och södra sluttningen av Rhodopebergen.
Huruvida ovanstående mynt är slaget inom det området är inte känt.
Foto: cngcoins.com

AR Trihemiobol c. 407-386 f.v.t. Metokos I.
Diameter: 12 mm   Vikt: 1,02 g   Ref: HGC 3:1683.
På frånsidan visas en dubbeleggad yxa, och den är en symbol för hans ätt.
Yxan ska också tydas som bokstaven T. Inskriften blir då MHTOKO, dvs Metokos.
Foto: cngcoins.com



Kung Hebryzelmis                                           c. 390 − 383

Metokos I efterträddes av Hebryzelmis vars härkomst är omtvistad. Möjligen kan han ha fungerat som tolk mellan Seuthes II och de grekiska legosoldaterna år 400.

Nästan ingenting är känt om Hebryzelmis regeringstid utöver att han skickade ett sändebud till Aten angående den fortsatta årliga närvaron av atenska fartyg utanför den thrakiska kusten. Kungen kände sig tydligen hotad av fartygen. De thrakiska kuststäderna hade uppnått självständighet genom ett fredsfördrag år 387, och fartygens uppgift var att inkassera tribut från de thrakiska kuststäderna.

Hebryzelmis efterträddes av Kotys I, som möjligen var hans son. Av Hebryzelmis känner vi till bronsmynt med diametrar av 11 mm till 18 mm.

AE18 c. 390-383 f.v.t. Hebrizelmis.
Diameter: 18 mm Vikt: 6,29 g   Ref: HGC 3:1693.
På åtsidan visas gudinnan Kybele med krona, vänd åt höger.
På frånsidan visas en kantharos över en druvklase.
Dryckesbägaren är omgiven av bokstäverna E B - P Y, dvs Hebrizelmis.
Foto: Myntkabinettet i Berlin



Kung Kotys I                                                       383 − 359

Hebryzelmis efterträddes år 383 av Kotys I som möjligen var hans son. Tidigt gifte sig Kotys med dottern till den atenske generalen Iphikrates i syfte att stärka sin ställning gentemot Aten och de rivaliserande odrysiska furstarna.

År 364 uppstod en tvist mellan Kotys I och Aten om vem som skulle ha kontrollen över thrakiska Chersonesos. För att öka trycket mot Kotys stödde atenarna ett uppror mot Kotys I. Upproret leddes av den odrysiske aristokraten Miltokythes.

Kotys I gick då Aten till mötes och lovade avstå Chersonesos, ett besked som Atenarna var tillfreds med, men så snart upproret från Miltokythes hade krossats glömde Kotys I sina löften till Aten.

I slutet av 362 belägrade Kotys I staden Sestos som tidigare hade skänkts till Aten av den persiske hövitsmannen Ariobarzanes. När man i Aten fick klart för sig vad som hade inträffat, sändes grekiska styrkor till Sestos och Kotys I tvingades häva belägringen.

Befolkning i Sestos gjorde då uppror mot Aten eftersom de hellre underkastades sig odrysisk än atensk överhöghet. I den uppkomna situationen mellan Aten och Kotys I vägrade general Iphikrates (svärfar till Kotys) att ställa sig på den odrysiske kungens sida, vilket ledde till brytning mellan Kotys I och svärfadern.

År 359 ingick Charidemos äktenskap med dottern till Kotys I. Charidemos var legosoldatofficer från Euboea. Kotys I och Charidemos tog upp kampen mot Aten för att få kontroll över Chersonesos. De gav också sitt stöd till Pausinas som gärna ville ta makten i Makedonien, men den makedonske kungen Filip II mutade Kotys I och Charidemos att överge Pausinas.

År 358 föll Kotys I offer för en lönnmördares knivdåd. Det visade sig att bakom dådet stod två studenter från Ainos som för tillfället var rådgivare åt den odrysiske kungen. Som skäl angav de kungens gärningar mot deras far, men det kan inte uteslutas att de agerade på uppdrag av Aten eftersom de senare belönades för sin insats av Aten.

AR Trihemiobol, 382-359 f.v.t. Kotys-I.
Vikt: 0,8 g   Myntort Kypsela.   Ref: HGC 3:1696.
På åtsidan visas huvudet av en man inom en pärlring.
Mannen har både skägg och mustasch.
På frånsidan visas en bägare med dubbla handtag för rituellt bruk.
Runt bägaren finns texten: KOTO.
Foto: Numismatica Mayor 25, Madrid.

Bronsmynt, 383-359 f.v.t. slaget för Kotys I.
Diameter: 9,21 g   Myntort: Kypsela   Ref: HGC 3:1699.

På åtsidan visas en ryttare till häst.
På frånsidan visas en bägare för rituellt bruk (en kantharos).
Runt bägaren finns texten: KOTYOΣ.
Källa: internetauktion år 2010   www.icollector.com

Kypsela var Kotys I: födelseby. På hans mynt finner vi den thrakiske ryttaren och den runda bägaren med två handtag som användes i rituella sammanhang. Staden Starosel anlades av Kotys I på platsen för byn Onokarsis med tusenåriga anor.


Kung Kersebleptes                                           359 − 342/1

Efter mordet på Kotys I styckades det Odrysiska riket upp i tre mindre kungadömen. Ett kungadöme kom att regeras av Kotys I:s minderårige son Kersebleptes med Charidemos[4] som förmyndare. De övriga två kungarikena regerades av de rebelliska furstarna Amatokos II respektive Berisades.

AE11, 359-340 f.v.t. Kersebleptes.
Diameter: 11 mm   Vikt: 2,11 g   Myntort Kypsela.   Ref: HGC 3:1701.
På åtsidan visas ett huvud av en kvinna, möjligen den stora modergudinnan.
På frånsidan visas en bägare med dubbla handtag för rituellt bruk, en kantharos.
Den omges med bokstäverna KEP.
Källa: Cngcoins.com


Inbördeskrig och Odrysrikets fall

Krig bröt ut mellan de tre thrakiska kungarna som försökte störta varandra. Aten intrigerade genom att ge sitt stöd till Amatokos II och Berisades. På så sätt skulle Kersebleptes inte få någon framgång på Thrakiska Chersonesos, hade de räknat ut. En uppgörelse kom till stånd år 357 genom att Kersebleptes tvingades acceptera uppdelningen av kungariket och att Chersonesos skulle tillfalla Aten.

Efter långa förhandlingar återlämnades Chersonesos till atenerna. Charidemos tog då upp kontakten med Philip II om hjälp med att återta Chersonesos. Dessa planer grusades genom att Amatokos II vägrade tillåta makedonierna att marschera genom hans territorium.

År 356 gick Berisades ur tiden och Kersebleptes drog in hans territorium till kungamakten med stöd av ett dekret från Aten. Philip II tolkade detta som en vänskapspakt och han invaderade Thrakien år 352 för att tvinga Kersebleptes in i ett vasallförhållande. För att säkerställa att Kersebleptes höll sig lugn, togs hans son som gisslan.

Philip II avsatte den besvärlige Amatokos II och ersatte honom med sin vän Teres II. Slutligen drevs de atenska kolonisatörerna ut ur Thrakiska Chersonesos år 346. Det Odrysiska riket hade därmed blivit en tributpliktig provins till Makedonien, och odryserna fick finna sig i att styras av en makedonsk militärguvernör.

Kersebleptes kunde inte acceptera situationen och gjorde uppror. Philip II svarade med att marschera in i Thrakien och tvingade Kersebleptes till underkastelse en andra gång. Trots två nederlag vägrade Kersebleptes att ge upp. Han gjorde flera attacker i syfte att få Makedonien ur balans, med det slutade med att Philip II invaderade Thrakien en tredje gång år 343 och annekterade det Odrysiska riket samt tvingade thrakierna att erlägga tribut.


Amatokos II                                       c. 389/359 − 356/351

Vår kunskap är knapphändig om den odrysiske fursten Amatokos II. Det vi vet är att hans territorium omfattade området kring floden Hebros utlopp i Egeiska havet. Om vi kan anta att han var son till Kotys I, torde hans furstliga bana ha haft sin början år 359, dvs det år då det Odrysiska riket delades upp mellan Kersebleptes, Berisades och Amotokos, dvs de tre arvtagarna till Kotys I.

Det finns också en annan teori och det är att Amatokos var ättling till Metokos I (död 390) och han skulle ha bott på Thrakiska Chersonesos. Det finns också teorier om att han skulle vara ungefär jämnårig med Kotys I. Den föreslagna långa regeringsperioden från 389 till 356 eller 351 avbröts möjligen 383-359 av att Kotys I kom till makten under konflikten med Aten avseende Thrakiska Chersonesos.

Den enda historiska händelse som är någorlunda säkerställd är den då Amatokos II hindrade Filip II att marschera genom sitt territorium år 357 då han försökte hjälpa Kersebleptes att återfå Thrakiska Chersonesos.

AE22, 359-351 f.v.t. Amatokos II (andra regeringsperioden).
Diameter: ca 22 mm   Vikt: ca 18 g   Ref: HGC 3:1707.
Myntort: Maroneia.
Åtsida: Ättens symbol, den dubbeleggade yxan.
Yxan (som också ska tolkas som ett T) omges av tecknen AMA OKO.
Den fullständiga texten på åtsidan blir därmed AMATOKO.
Över yxan finns en caduceus.
Frånsida: en vinstock inom en kvadratisk pärlram.
Runt pärlramen finns texten: ΔHMHTPIO EΠI.
Källa: Ebay internetauktion

Caduceus-symbolen brukar återges upprätt, här visas den liggande.
Den var traditionellt Hermes symbol, och bestod av två ormar som
slingrade sig runt en bevingad stav.



Ketriporis                                                       c. 356 − 352/1

Ketriporis tros ha varit son till Berisades som delade det Odrysiska riket med Kersebleptes och Amatokos år 359. När Berisades avled år 356 ärvde Ketriporis sin fars territorium i sydvästra Thrakien.

Ketriporis anslöt sig som nytillträdd regent till aternarna och illyrierna. Denna allians hade till syfte att hindra Filip II att utvidga sitt rike. Planerna gick om intet på grund av att alliansen inte hann samla ihop sina militära resurser i tid. År 356 besegrade Filips generaler kung Grabos i Illyrien. Året efter besegrades Ketriporis och tvingades till allians med den makedonske kungen.

AE15, 356-352 f.v.t. Ketriporis.
Diameter: 15 mm   Vikt: ca 4,71 g   Ref: HGC 3:1708.

Åtsida: Dionysos skäggprydda huvud vänt åt höger.
Han bär en krans av murgröna på sitt huvud.
Frånsida: En bägare med dubbla handtag för rituellt bruk (en kantharos).
Över bägaren finns texten ETPI, vilket syftar på Ketriporis.
Över texten finns en halvmåne.
Källa: www.cngcoins.com


Teres II                                                             351 − 342/1

Teres II (ibland numrerad som Teres III) antas ha varit son och efterträdare till Amatokos II som furste i området vid Hebros utlopp i Egeiska Havet.

Ursprungligen motsatte sig Teres II kung Kersebleptes ambitioner i Thrakiska Chersonesos år 342/1, men han gav med sig och anslöt sig mot den makedonske kungen. Men det skulle visa sig att Teres II skulle få ångra alliansen med Kersobleptes, eftersom Filip II avsatte dem båda och annekterade hela det odrysiska territoriet.

AE23, 356-342 f.v.t. Teres II.
Diameter: ca 20-23 mm   Vikt: ca 11-15 g   Ref: HGC 3:1712.
Myntort: Maroneia.
Åtsida: Ättens symbol, den dubbeleggade yxan, som bildar bokstaven T.
Yxan omges av tecknen EPHΩ   Inskriften blir då TEPHΩ.
eftersom yxan står för tecknet T.
Frånsida: en vinstock inom en kvadratisk pärlram.
Källa: www.icollector.com



Seuthes III                                                         c. 330 − 295

Även om det Odrysiska kungariket hade annekterats av den makedonske kungen år 342/1 styrdes folket av lokala härskare som var underställda makedonska militärguvernörer.

År 336 mördades Filip II och befolkningarna i Illyrien och Thrakien såg möjligheten till ett befriande uppror. Den samlade illyriska och thrakiska hären mötte Filip II:s son Alexander, men den unge Alexander vann en förkrossande seger över dem.

Efter det att den makedonske militärguvernören Zopyrion hade dödats i en sammandrabbning med triballerna och geterna, och medan Alexander var i Indien för att utöka sitt imperium, hade den odrysiske fursten Seuthes III framgång i ett uppror och återupprättade det Odrysiska riket år 325.

Seuthes III verkade som Odrysernas kung fram till år 323, då Lysimachos (en av Alexanders officerare), utnämndes till ståthållare över Thrakien. Det blev sammandrabbning mellan Seuthes III och Lysimachos, men efter två strider utan någon klar segrare nådde Seuthes III och Lysimachos en uppgörelse vilket innebar att Seuthes III erkändes som den nye ståthållaren över området vid övre Tonsosfloden. Lysimachos fick hålla tillgodo med kuststräckorna vid Egeiska havet, Marmarasjön och Svarta havet.

Under ett decennium rådde fred mellan Seuthes III och Lysimachos. Under denna tid byggde den odrysiske kungen upp staden Seuthopolis (Seuthes stad) på Kazanlakslätten.

Thrakien under Seuthes III och Lysimachos ca. 300 f.v.t.

När Antigonos Monophthalmus stödde ett uppror från de grekiska städerna i regionen Pontus vid Svarta Havets södra strand mot Lysimachos år 313, kunde Seuthes III inte motstå att ansluta sig till upprorsmännen genom att blockera passen vid Haimosbergen för Lysimachos som var på marsch mot general Pausanias (en av Antigons generaler).

Utgången av upproret blev att Seuthes III fick se sig besegrad, men någon större förlust blev det inte för thrakierna. Istället uppstod vänskap mellan Seuthes III och Lysimachos, som beseglades med en äktenskapsallians år 312.

AR Tetradrachm 288-281 f.v.t. Lysimachos.
Vikt: 17,12 g   Ref: HGC 3:1750.
Åtsida: Alexander den stores huvud med diadem och "ammonhorn".
Frånsida: Athena med Nike i sin högra hand. Inskrift BAΣIΛEΩΣ / ΛYΣIMAXOU.
Foto: Numismatik Lanz

Med undantag för den stora inskriptionen i Seuthopolis, som rapporterar om att Seuthes III var vid god hälsa i slutet av 300-talet, har vi inga ytterligare detaljer om honom som person.

Seuthes III:s tempelgrav upptäcktes nyligen nära Kazanluk i Bulgarien, där den var en del av en större gravanläggning nära det forna Seuthopolis.

Gravfynd som antas härröra från Seuthes III:s grav i Seuthopolis.
Foto: Guide Bulgaria

Resterna av Seuthes III:s grav visar offrandet av en häst och att han var förberedd för livet efter detta med rikliga gravgåvor som amforor med vin, en förgylld rustning, en säng av guld och många andra guldföremål.

Bronsmynt, 330-300 f.v.t. slaget för Seuthes III.
Diameter: 19 mm   Vikt: 6,37 g   Ref: HGC 3:1713.
På åtsidan visas Seuthes III med diadem.
På frånsidan visas en ryttare till häst.
Över ryttaren finns texten ΣEYΘOY.
Foto: Münzen & Medaillen GmbH

På 1940-talet inleddes arkeologiska utgrävningar av Seuthopolis, och när platsen hotades av att läggas under vatten i samband med att den stora kraftverksdammen Koprinka anlades, byggde man en cirkelrund vall runt staden till skydd för vattnet.

Källa: https://www.sevtopolis.suhranibulgarskoto.org/en_proekt.php



Rhoigos                                                           c. 297 − 295

Rhoigos är en av de mer anonyma odrysiska härskarna som verkar har uppehållit sig i omgivningarna runt Seuthopolis efter Seuthes III:s död. Om det inte hade varit för ett myntfynd, skulle vi aldrig ha vetat om hans existerat.


Galaterna gör sig till herrar i Thrakien

Efter Lysimachos död år 281 drabbades både de grekiska städerna i Thrakien och de inhemska thrakierna av att galaterna (kelterna) invaderade Thrakien år 278. Det var troligen då som Seuthopolis förstördes. Seuthopolis var den huvudstad som Seuthes III hade grundat.

Galaterna upprättade ett kungarike under ledning av Comontorius. De gjorde staden Apros till sin huvudstad och ändrade namnet till Tylis. De galatiska kungarna i Tylis krävde allt högre tribut från de omgivande grekiska städerna, särskilt Byzantion, tills de infödda thrakierna, understödda av byzantinarna, kastade ut galaterna från Thrakien. Den galatiska staden Tylis förstördes någon gång mellan år 218 till 213. Romarna upprättade senare en koloni i Thrakien under namnet Colonia Claudia Aprensis vilket leder tankarna till att staden Apros kanske återuppbyggdes.


Kotys IV                                                     c. 185/183 − 165

Kotus IV (ibland numrerad som Kotys II) var son till den odrysiske kungen Seuthes IV (c. 215-200) och han efterträdde Amatokos III (c. 200-186).

Den tidiga historien av Kotys IV:s regeringstid har vi inte mycket kunskap om, men vid utbrottet av det tredje makedonska kriget (171-168) mellan den makedonske kung Perseus och romarna, ställde han sig på Perseus sida. Kotys IV bidrog med 2.000 fotsoldater och 1.000 kavallerister i slaget vid Callinicus år 171. Kotys IV förde personligen befälet över den vänstra flygeln i Perseus armé, och han bidrog i hög utsträckning till Makedoniens seger över den romerske hären sin leddes av konsul Publius Licinius Crassus. Trots Kotys IV:s delaktighet i Makedoniens framgång i kriget mot Rom tvingades Kotys IV överge Perseus i hans fortsatta kamp mot romarna.

Kort efter det att slaget vid Callinicus hade utkämpats, gjorde kung Eumens II av Pergamon uppror i Thrakien som kräve Kotys IV:s ingripande. Återigen gick Kotys IV samman med Perseus, denna gång i slaget vid Pydna mot romarna år 168, ett slag som Perseus förlorade stort. Härvid tillfångatogs också Kotys IV:s son. Han fördes till Rom där han förevisades i triumf, men Kotys IV lyckades få honom frigiven år 167.

Huvudlinjen av odrysiska kungar dog ut med Kotys IV och större delen av kungariket införlivades i den nya romerska provinsen Makedonien.


Dixazelmeus                                                 c. 141 − 139/8

Dixazelmeus är känd endast från sina sällsynta bronsmynt. Han tros ha varit en kung av de kainaiska thrakerna som bodde vid den norra kusten av Marmarasjön.


Mostis                                                         c. 139/8 − 101/0

Mostis var antagligen stamhövding för de kainiska thrakerna vid Marmarasjöns norra kust. Hans tid som stamhövdning avslutades troligen av att den romerske praetorn Titus Didius erövrade Kainian-territoriet år 101 eller 100 f.v.t. och infogade det i den romerska provinsen Makedonien.


Kotys II                                                               57 − 50/48

Kotys II (även numrerad som Kotys VI) fortsätter listan med Odrysiska kungar med detta namn. Han var en astaisk thrakisk furste och hans maktområde tycks ha varit omgivningarna runt Odessos i mitten av första århundradet f.v.t.

Han identifieras ibland som en son till Sadalas I (87-79 ), en astaisk kung som hjälpte romarna under det första Mithradatiska kriget (89-85 f.Kr.).


Begreppet "odrysernas land"

De thrakiska unionsledarna under antiken kallades av Thucydides för kungar och det område som de härskade över benämnde han det "odrysiska kungariket"[5].

Benämningen "odrysernas land" finner vi hos Herodotos[6]. Huruvida befolkningen själv använde benämningen, vet vi inte.

Makedonien och Thrakien år 357 f.v.t. Forntida berg och floder enligt www.pleiades.org


Makedonien och Thrakien år 336 f.v.t. Forntida berg och floder enligt www.pleiades.org


Fotnoter

[1] Talent var ursprungligen en icke standardiserad viktenhet i medelhavsområdet under de första tusen åren före vår tidräknings början. En attisk talent motsvarade ungefär 26 kg. Talent var också ett numismatiskt begrepp, dvs en räkneenhet för att uttrycka värde. I Bibeln förekommer begreppet omväxlande som vikt och räkneenhet.

[2] På vilket sätt Maisades och Teres var släkt med Seuthes I är inte känt.

[3] Vilken stad Metokos I hade som residensstad är inte känt. Kan det ha varit Kabyle?

[4] Charidemos hade tagit Kotys I:s dotter till gemål. Charidemos var således svåger till Kersebleptes.

[5] Den grekiske författaren Thucydides föddes år 460 f.v.t. strax söder om Aten. I sin bok Historien om de peloponnesiska krigen berättar han bland annat följande:

Teres, the father of Sitalces, was the first to establish the great kingdom of the Odrysians on a scale quite unknown to the rest of Thrace, a large portion of the Thracians being independent.

[6] Den grekiske författaren Herodotos föddes i Halicarnassos i Mindre Asien ca år 484 f.v.t. I den svenska översättningen från år 2000 av hans Historia, står på sid 276:

. . . . . floden Arteskos, som rinner genom odrysernas land.

Grafik av författaren.

Referenslitteratur

Oliver D Hoover. Handbook of Coins of Macedon and its Neighbors. The Handbook of Greek Coinage Series, Volume 3. (HGC 3)


Ytterligare läsning

Det odrysiska kungariket har kort berörts i en berättelse om det medeltida Bulgarien.
Se   << här >>

Ulla Westermark skrev år 1980 artikeln Thrakernas mynt. Artikeln ingick i en antologi med namnet Thrakerna som gavs ut av Historiska museet under en redaktion bestående av Pontus Hellström och Anna Sandwall. Ulla Westermark var vid det aktuella tillfället chef för Kungliga Myntkabinettet.

Stavri Atanosov Topalov gav ut den lilla skriften Information about the unknown types of early Tracian Tribal and Ruler's Coins. Topalov är en av auktoriteterna på området, och hans skrift trycktes i Sofia, Bulgarien år 2000.

Nikola MoushmovThe Ancient Coinage of Thracian Kingdom, kan läsas   << här >>

Herodotos, Historia, från år 440 f.v.t., i svensk översättning av Claes Lindskog år 2000.

Herodotos, Historia, från år 440 f.v.t., i engelsk översättning av George Rawlinson år 1875, kan läsas   << här >>

Thucydides, The history of the Peloponnesian War, från år 431 f.v.t., i engelsk översättning av Richard Crawley, kan läsas   << här >>


Dokumenthistorik
2019-11-25   Fullständig omarbetning och viss uppdatering.
2016-10-11   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2020-11-10           Copyright © 1996-2020           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98