In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2019-05-31

 

Mynt från staden Kephaloidion på Sicilien

Av Lennart Castenhag

I staden Kephaloidion på Siciliens norra kust började man prägla mynt ca år 500 f.v.t., och man hämtade inspiration från de grekiska mynten. Silvermynten från Kephaloidion följde attisk viktstandard, men man präglade även silvermynt som följde den lokala viktstandarden litra. Även bronsmynt präglades.



Observera det tornliknande berget söder om Kephaloidion på vars krön ett Dianatempel finns.

På 390-talet f.v.t. uppstod en dragkamp mellan greker och kartager om Kephaloidion vilket ledde till att staden omväxlande var en kartagisk och en grekisk koloni. Efter diverse händelser erövrades Kephaloidion av romarna år 254 f.v.t. och staden blev en civitas decumana, dvs en stad som betalade skatt till Rom in natura.

Idag finns det inte mycket kvar av det antika Kephaloidion. Resterna av en mur finns utmed stranden, men man har inte lyckats fastställa åldern på den. Stadens viktigaste monument är annars det s.k. Dianatemplet på det tornliknande berget söder om staden. Kephaloidion har i modern tid ändrat namn till Cefalu.



Kephaloidion och det tornliknande berget med Dianatemplet på toppen.         Källa: Wikipedia

Dianatemplet på bergstoppen söder om Kephaloidion, är byggt med stora stenblock, men är idag en ruin. Efter utgrävningar på platsen har det föreslagits att helgedomen skulle vara anlagd före kartagers och grekers kolonisering av Sicilien på 700-talet. Helgedomen skulle därmed kunna vara uppförd av exempelvis sikanerna (en av Siciliens urbefolkningar). Mer bilder på templet visas längre ned på sidan.


Exempel på mynt från Kephaloidion

Klicka på bilderna för mer info
AR Drachm ca 390 f.v.t.
Diam: ca 17 mm.   Vikt: 3,73 g
Ref: Hoover HGC 641

 
AR Litra 461-413 f.v.t.
Diam: 12 mm.   Vikt: 0,66 g
Ref: Hoover HGC 643


AE-18 254-210 f.v.t.
Diam: 18 mm.   Vikt: 3,91 g
Ref Hoover HGC 650


AE-12 ca 350-300 f.v.t.
Diam: 12-13 mm.
Ref Hoover HGC 654


AE-12 200-190 f.v.t.
Diam: 12,5 mm   Vikt: 1,86 g
Ref Hoover HGC 655





Präglade man Tetradrachmer i Kephaloidion?

Enligt Hoover präglades inte mynt med högre valör än Drachm i Kephaloidion, men Sear (SG1 från 2010) har annan åsikt. Se SG1 775.

Att Hoover och Sear har olika uppfattningar beror på feltolkningar i äldre referenslitteratur, och Sear har råkat få med felet i sitt referensverk. Hoover hävdar att Tetradrachmen med quadriga på åtsidan präglades i den kartagiska staden Lilybaeum som låg på Siciliens västra udde, på den plats där vi idag finner staden Marsala.

Bakgrunden till feltolkningen kan vara att man under utgrävningar i Kephaloidion har stött på fynd av Tetradrachmer från Lilybaeum. Kephaloidion var ju under en tid en kartagisk koloni, men att Tetradrachmer präglades där kan ifrågasättas. Under avskärningen på Tetradrachmens åtsida finns nämligen en fenikisk/punisk text som kan tolkas Rsmlqrt, dvs Rash Melkarth. Melkart var en fenikisk gudom, och Rash Melkart skulle kunna översättas med Melkartudden.

Det här med att referenslitteraturen blir inaktuell när nya rön görs är ett gissel. Under de senaste åren har en mängd försäljningar gjorts av Tetradrachmer med quadriga på åtsidan, attribuerade till Kephaloidion. För säkerhets skull har man ofta lagt till ett frågetecken efter myntorten.

Hoover redovisar en hel serie Tetradrachmer från Lilybaeum i sitt referensverk - de flesta med quadriga på åtsidan och de följer attisk viktstandard.

Klicka på bilden för mer info

Tetradrachm från Lilybaeum.
Ref: Hoover HGC 741.



Bilder på Dianatemplet

Alla bilderna är hämtade från Wikipedia.


Grafik av författaren.

Bakgrunden till kartan har hämtats från www.pleiades.stoa.org. Även städernas utplacering i kartan har gjorts utifrån data som har hämtats från den webbplatsen.


Ytterligare om Siciliens tidiga historia

https://numismatik.se/2artiklar/Tetrachalkon-Kentoripai/TK.php


Litteratur
Hoover HGC   Oliver D Hoover   The Handbook of Greek Coinage Series, Vol 2.
Classical Numismatic Group Inc.
Lancaster (Pensylvania) och London 2012.

SG1   David R Sear. Greek Coins and their Values.
Volume 1. Europe.
London 2010.



Dokumenthistorik

2019-05-31   En första utgåva



          Senast uppdaterad 2019-09-12           Copyright © 1996-2019           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98