2019-03-12

 

Tetrachalkon från Kentoripai

Av Lennart Castenhag

Den befästa staden Kentoripai anlades på Sicilien av sikelerna i slutet av 500-talet f.v.t. Grekerna hade då koloniserat delar av ön vilket innebar att grekisk kultur och grekiska sedvänjor fick fäste i staden.

Det Första puniska kriget mellan Rom och Karthago utkämpades under åren 264 − 241 f.v.t. och Sicilien drogs in i kriget. Rom blev krigets segrare och till det begynnande imperiet infogades Sicilien som dess första provins.

Under den romerska härens belägring av Kentoripai gav sig staden utan strid. Staden åtnjöt därefter full självständighet och slapp till och med betala tribut till Rom. En blomstringsperiod inleddes för Kentoripai som blev en av Siciliens största och mest välmående städer.

förstoring 3,5 ggr

AE Tetrachalkon 214-210 f.v.t. Kentoripai
Myntet är slaget vid tiden för det Andra
puniska kriget mellan Rom och Karthago.
Diam 25 mm.   Vikt 12,205 g.   Ref: HGC-2 633,   SNG ANS 1308.
På åtsidan visas bilden av Zeus högervända huvud med lagerkrans.
På frånsidan visas bilden av en bevingad åskblixt.
Texten KENTO / ΡIΠINΩN är inskrivet över och under åskblixten.

Vid tiden för ovanstående mynts prägling utkom den första romerska silverdenaren (211 f.v.t.)[1] i syfte att stärka Roms statsfinanser som hade kommit i obalans under det Andra puniska[2] kriget (218-201 f.v.t.).

Kort om grekisk och äldre siciliansk mynträkning

Enligt Numismatisk Leksikon av Peter Flensborg gick det 8 chalkous på en silverobol. En tetrachalkon motsvarade således en hemiobol (halv obol).

Myntet finns med i Sear, Greek Coins and their Values, Vol 1 (från år 1978) som nr 1081. Det underliga är att myntet här benämns AE Dekonkion (i betydelsen tio Onkier). Myntet Onkion präglades som kopparmynt på Sicilien under 400-talet f.v.t., men på 200-talet var staden Kentoripai starkt grekiskt influerad, vilket gör att vi kan anta att Grekisk mynträkning torde ha tillämpats i staden.

---

Siciliens tidiga historia

Någon gång efter år 8.000 f.v.t. befolkades Sicilien av ett folk som har gått till historien som sikanerna. Därefter invandrade elymerna till ön och de bosatte sig på Siciliens västra del. Under sen bronsålder vandrade sikelerna in från Italien och bosatte sig på öns östra del. Det är på grund av sikelernas invandring som ön idag heter Sicilien.

Ön koloniseras av karthager och greker

Fenikiska handelsmän från Tyros grundade Karthago under tidigt 800-tal f.v.t. och de grundade också Palermo på 700-talet f.v.t. Under tidigt 600-tal f.v.t. blev Karthago självständigt och upprättade sitt eget handelsnätverk i Medelhavet. Palermo blev en av noderna i detta nätverk.

Grekiska kolonisatörer anlade städerna Syrkakusa, Zancle och Naxos[3] på 700-talet f.v.t. Zancle bytte namn till Messina på 490-talet f.v.t.[4]. Grekerna anlade även staden Akragas år 580 f.v.t. som erövrades av karthagerna år 406 f.v.t.

Erövringar av urbefolkningens bosättningar

Elymerna hade anlagt byn Segesta och den erövrades av karthagerna i mitten av 700-talet f.v.t. Sikelerna hade anlagt bosättningarna Leontini, Taormina och Morgantina och dessa bosättningar erövrades av kolonisatörerna enligt följande:

- Leontini erövrades av grekerna på 700-talet f.v.t.
- Taormina erövrades av karthagerna strax efter år 400 f.v.t.
- Morgantina erövrades av grekerna under första halvan av 400-talet f.v.t.
  men då hade sikelerna fått nog och gjorde revolt. De förstörde staden
  år 459 f.v.t.

Pyrrhus från Epirus

Romarna hade börjat expandera sitt rike under tidigt 200-tal f.v.t.. Befolkningen i Taranto såg med oro hur romarna närmade sig deras stad och de tillkallade kung Pyrrhus från Epirus som besegrade romarna i ett fältslag vid Herakleia år 280 f.v.t. Romarna vägrade erkänna ett eventuellt militärt underläge och ett nytt fältslag utspelades i Asculum år 279 f.v.t. Åter besegrades romarna, samtidigt som Pyrrhus led stora förluster. Det är efter det fältslaget han gjorde ett uttalande som har blivit ett bevingat ord (kanske sa han inte exakt så, med andemeningen stämmer).

En sådan seger till och jag är förlorad.

Händelsen har gett upphov till uttrycket pyrrhusseger, dvs en dyrköpt seger.

Befolkningen i Syrakusa imponerades av Pyrrhus som fältherre och de gjorde honom till sin ledare, men tämligen snart insåg de styrande i staden att Pyrrhus inte var rätt person för dem. Han störtades och fördrevs år 276 f.v.t.

Första puniska kriget

Den grekiska staden Messina erövrades av karthagerna år 396 f.v.t. och en dragkamp om Messina uppstod mellan Syrakusa och Karthago. Romarna såg ogärna att karthagernas ställning stärktes i Medelhavet och de grep in i konflikten på Syrakusas sida år 264 f.v.t. Detta blev upptakten till Första puniska kriget mellan Rom och Karthago. Kriget pågick till år 241 f.v.t. och kom till största delen att utkämpas till sjöss. Romarna avgick med segern och kunde infoga Sicilien till sitt imperium. Sicilien blev deras första provins.

Syrakusa och Arkimedes

I Syrakusa hade man svårt att fördra sina nya herrar, vilket fick till följd att Romarna belägrade staden år 212 f.v.t. Under belägringen dräptes den kände matematikern Arkimedes där han satt på stranden försjunken i ett matematiskt problem. År 210 f.v.t. föll även Akragas för övermakten.

Gränserna mellan Siciliens tre ursprungsbefolkningar är i kartan utritade på ett ungefär eftersom de knappast kan ha varit exakt definierade.

Foto och grafik av författaren.

Bakgrunden till kartan har hämtats från www.pleiades.stoa.org. Även städernas utplacering i kartan har gjorts utifrån data som har hämtats från den webbplatsen.

Fotnoter

[1]   För att läsa om Roms första silverdenar, se   här >>

[2]   Puner  var romarnas benämning på karthager.

[3]   Från ön Naxos i Egeiska havet.

[4]   Staden Zancle bytte namn till Messana/Messina på grund av inflyttning
       av flyktingar från Messenien på Peloponnesos.

Litteratur

HGC-2	Oliver D Hoover	The Handbook of Greek Coinage Series, Vol 2. Clasical Numismatic Group Inc.
SNG ANS		Sylloge Nummorum Graecorum, American Numismatic Society

Dokumenthistorik

2019-03-12   En första utgåva