2023-12-17
Av Lennart Castenhag
På platsen för den keltiska bosättningen Radasbona anlade romarna försvarsanläggningen Castra Regina. Bajuvarerna slog sig ned i området på 500-talet och etablerade kungadömet Bayern. Den romerska försvarsanläggningen Castra Regina utgjorde grunden för deras huvudstad Regensburg.
Klicka på mynten för mer information
Det tidiga Bayern i förhållande till dagens nationsgränser.
Under förromersk järnålder hade keltiska folkstammar etablerat sig i området norr om Alperna med floden Donau som nordlig gräns[1]. Det keltiska området väster om floden Inn brukar kallas Vindelicien och öster om Inn låg det keltiska kungariket Noricum. Där floden Regen ansluter sig till Donau låg den keltiska bosättningen Radasbona som år 179 fick ge vika för den romerska försvarsanläggningen Castra Regina (fästningen vid floden Regen). Castra Regina kom senare att utgöra grunden för staden Regensburg.
Bayern på 700-talet. Endast några av de viktigaste städerna är utritade.
Under 500-talet slog sig bajuvarerna ned strax norr om Alperna till besvär för det merovingiska Frankerriket som strävade efter expansion österut. Bajuvarerna var ingen enhetlig folkstam. De var snarare en sammanslutning av flera folkstammar. Det ledande skiktet i denna sammanslutning var medlemmarna av Agilolfingdynastin. Bayern började ta form som ett hövdingadöme med Regensburg som administrativt centrum år 530.
Ett fördrag tecknades i slutet av 500-talet mellan Tassilo I av Agilol-fingdynastin och den merovingiske kungen Childebert II[2]. Därefter antog kontakterna mellan det merovingiska Frankerriket och bajuvarerna fredligare former. I början av 600-talet nedtecknades lagsamlingen Lex Baiwariorum och Bayerns styre tog fastare former. Theodo av Agilolfingdynastin var Bayerns hertig 680-716 och han regerade i samförstånd med de merovingiska kungarna vilket kan tolkas som att det fanns ett vasallförhållande mellan det merovingiska Frankerriket och Bayern. |
|
År 712 hade hertig Theodo uppnått aktningsvärd ålder, och han gjorde sina två äldsta söner till medregenter. Fyra år senare gick han ur tiden. Hans fyra söner delade upp makten mellan sig och de etablerade sig i skilda residensstäder. Huruvida de delade upp Bayern mellan sig territoriellt kan dock inte fastställas.
Hertig Theobald (son till Theodo) valde Regensburg som sin residensstad och han tog Biltrudis till sin maka, men han avled år 719. Den yngre brodern Grimoald tog då änkan Biltrudis till sin maka vilket väckte uppståndelse i Bayern. Att överta sin brors änka var liktydigt med incest, ansåg man.
Grimoald var den siste i livet av Theodos fyra söner men det uppstod meningsskiljaktigheter huruvida han var lämplig som Bayerns hertig. På något vis lyckades han i alla fall manövrera till sig hertigtiteln.
År 724 skickades Corbinian till Bayern som missionär av påven Gregorius II. Corbinian fördömde hertigen för hans äktenskap med Biltrudis, men Grimoald vägrade lyssna till prästmannen och körde iväg honom. I den uppkomna situationen blandade sig Frankerrikets ledare Karl Martell i bråket. Hans mål var att röja Grimoald ur vägen och införliva Bayern med Frankerriket. År 725 marscherade Karl Martell in i Bayern och Grimoald dödades i ett fältslag.
Den unge Hugbert, son till hertig Theodbert, stod plötsligt på tur i successionen men han såg hur hertigdömet Bayern sakta gled honom ur händerna till förmån för den merovingiske kungen Theoderik IV (frankernas kung 721 − 737). Hugberts anfäder hade planerat att etablera kristendomen i Bayern samt upprätta en självständig bayersk kyrka. Hugbert tog upp det spåret och han lyckades med hjälp av Bonifacius[3] att återinsätta Corbinian som biskop i Freising. I Bayern hade man fått upp ögonen för Hugberts kvalitéer och han valdes till hertig år 725. För Karl Martell stod det klart att han för tillfället inte kunde lägga under sig Bayern. Hugbert gick ur tiden år 736. |
Karl Martell[4] hade blivit rikshovmästare för Austrasien år 715, och tre år senare blev han även rikshovmästare för Neustrien och Burgund. Därmed var han ledare för hela Frankerriket och de facto rikets kung. När han gick ur tiden år 741 efterträddes han i Alemannien och Thüringen av sonen Karloman, men han avsade sig uppdraget efter några år och blev munk.
Karl Martells yngre son, Pippin "den lille" efterträdde sin far som rikshovmästare. Han tog fastare kontroll över Frankerriket och han avsatte den merovingiske kungen Childerik III år 751. Därefter valdes han till Frankerrikets kung.
Odilo I anses ha grundat klostret Benediktbeuern år 739. På detta kloster hittade man år 1803 en samling medeltida sångtexter från 1100- och 1200-talen. Samlingen fick namnet Carmina Burana[5]. Senare har man kommit fram till att det egentliga ursprunget för dessa sånger var klostret Seckau.
Carl Orff har tonsatt Carmina Burana som har blivit hans mest uppskattade musikaliska verk.
Klostren Benediktbeuern i Bayern och Seckau i Kärnten.
Odilo I av Agilolfingdynastin hade varit hertig av Alemannien under åren 709-736 men tillträdde år 736 som hertig av Bayern. Han ingick äktenskap med Pippin "den lilles" syster Hiltrude år 741 vilket tyder på att relationen mellan Bayern och Frankerriket hade normaliserats. Odilo och Hiltrude fick sonen Tassilo III som efterträdde sin far som Bayerns hertig år 748. År 768 avled Pippin "den lille" och efterträddes av sonen Karl den store. Därmed inleddes en ny hårdför era i Frankerriket. |
|
Tassilo III hade ingått äktenskap med den lombardiska prinsessan Liutperga. Hon födde sonen Theodo år 770. Tassilo III och Liutperga fick även en andra son, Gunther, som angreps och dödades av en björn. I chocken efter händelsen grundade Tassilo ett kloster i Kremsmünster år 777. Hustrun Liutperga ville också bidra med något och hon donerade till klostret en nattvardskalk av försilvrad och förgylld brons. Tassilokalken är av Anglo-Saxisk design och den är ett konstföremål av yppersta klass, troligen tillverkad i norra Italien men den kan också ha sitt ursprung i Bayern. |
|
På kalken finns ett kristusporträtt som omges av bokstäverna I och S (Iesus Salvator). Runt foten finns inskriptionen TASSILO DUX FORTIS + LIVTPIRG VIRGA REGALIS vilket skulle kunna översättas med Hertig Tassilo den starke och Liutpirg moder av kunglig börd. Kalken är 25,5 cm hög och den väger 3,05 kg. Den finns idag i Kremsmünster i Österrike. En kopia av kalken har tillverkats och när bilder visas av kalken är det ofta kopian som visas.
Fotnoter
[1] Se författarens berättelse Mynt från förromersk järnålder
https://numismatik.se/2artiklar/Keltisk-kultur-oversikt/Kelt-start.php
[2] Kung av Austrasien och Burgund fram till år 595.
[3] Wynfreth föddes ca. år 673 i Wessex. Som missionär fick han namnet Bonifacius och han rönte stor aktning i Frankerriket. Han gick ur tiden år 754/755.
[4] Karl Martel var anfader för den karolingiska dynastin och farfar till Karl den store.
[5] Carmina Burana betyder "sånger från Beuern", dvs det antogs att sångerna hade tillkommit på klostret Benediktbeuern.
Grafik av författaren
Referenslitteratur för mynt
Hubert Emmerig | Die Münzprägung in Regensburg vom 12. Jahrhundert bis 1409. Berlin 1993. |
J P Beierlein | Die bayerischen Münzen des Hauses Wittelsbach 1180-1550. München 1897. |
H Dannenberg | Die deutschen Münzen der sächsischen und fränkischen Kaiserzeit Berlin 1876. |
Friedrich Bonhoff | Deutsche Münzen des Mittelalters. Frankfurt am Main 1977-78 |
Dirk Steinhilber |
Geld- und Münzgeschichte Augsburg im Mittelalter
Jahrbuch für Numismatik und Geldgeschichte 5/6, 1954/55. |
Hans Gebhart |
Numismatik unde Geldgeschichte Heidelberg 1949 |
Peter Berhaus och Hendrik Mäkeler. Förord av Harald Nilsson |
Deutsche Münzen der Wikingerzeit sowie des hohen und späten Mittelalters Studia Numismatica Upsaliensa 2. Uppsala Universitet 2006. |
Berättelser avseende tysk medeltidshistoria
Dick Harrison | När Bayern blev självständigt första gången. Svenska Dagbladen den 1 maj 2018. |
John Stevens | The History of Bavaria. De historiska fakta som kan hämtas ur boken är inte till så mycket hjälp om man är intresserad av Bayerns tidiga historia, men det är ju intressant att ta del av en 300-årig berättelse. London 1706. |
L Castenhag | Mynt från förromersk järnålder https://numismatik.se/2artiklar/Keltisk-kultur-oversikt/Kelt-start.php |
L Castenhag | Fredrik Barbarossa − en kändis från medeltiden https://numismatik.se/2artiklar/Fredrik-Barbarossa/FB.php |
Kartinformation
Bakgrunder till kartorna är hämtade från Pleiades.org
|
Kartinformation från Shepherd Historical Atlas 1923, digitaliserad av University of Texas at Austin. |
Dokumenthistorik
2023-12-17 Kompletterat med hertig Henrik IV.
2019-08-01 En första utgåva
Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |