Hertigar av Sachsen fram till början av 1100-talet

av Lennart Castenhag

När Karl den store och hans bror Karloman tillträdde som regenter över Frankerriket år 768 hade ännu inte det sachsiska folket kuvats och deras landområden hade inte införlivats med Frankerriket. Denna fråga berörde Karl den store och han genomförde åtskilliga attacker mot Sachsen för att nå sitt mål. Det skulle dröja till år 785 innan sachsarnas landområde hade införlivats med Frankerriket[1].

Inledning

Karl den store gick ur tiden år 814 och hans imperium gick i arv till sonen Ludvig den fromme. Vid dennes bortgång år 840 delades riket i tre delar mellan Ludvigs tre söner, och gränserna fastställdes i Verdun år 843. År 888 hade stora förändringar genomförts vilket innebar att endast två frankiska riken fanns kvar, Västfrankiska riket och Östfrankiska riket. Vi ska här titta närmare på Östfrankiska riket och då särskilt på Sachsen.

1. År 888 hade Juranska riket[2], Provence och Italien blivit självständiga riken. Den norra delen av Mellersta riket hade slagits samman med Östfrankiska riket. I äldre litteratur benämns ibland Juranska riket som Övre Burgund och Provence benämns som Nedre Burgund, vilket således inte är helt korrekt för denna tid. År 933 slogs Juranska riket och Provence samman till kungariket Burgund, som således återuppstod[3].

Hertigdömet Sachsen tar form

Som vi kan se av bild 1 hade Östfrankiska riket genomgått stora förändringar fram till år 888 vilket bland annat yttrade sig i att Sachsen hade blivit ett av rikets fem stamhertigdömen. De övriga fyra var Bayern, Franken, Schwaben och Thüringen.

En tidig lokal person med maktbefogenheter i Sachsen var Babzleib. Han var markgreve[4] av Sachsen från 838 till 840. Han efterträddes av Liudolf som innehade utnämningen under åren 844-866.

En tidig hertig av Sachsen var Bruno vars utnämning sträckte sig under åren 866-880. Bruno var äldste son till Liudolf. Då Bruno gick ur tiden år 880 efterträddes han av sin yngre bror Otto som har gått till historien som Otto I "den lysande". Han innehade befattningen till sin död år 912.

År 912 skrevs ett nytt kapitel i Sachsens historia. Då tillträdde nämligen Henrik som Sachsens hertig, mer känd som Henrik I "fågelfängaren"[5]. Han blev anfader för den Sachsiska ätten, och han blev med tiden kung för hela Östfrankiska riket.

Efter det att Henrik gått ur tiden år 936 utnämndes hans son till hertig av Sachsen under namnet Otto II. Denne Otto blev samma år även kung för Östfrankiska riket och har gått till historien som Otto I "den store"[6]. Ungefär vid denna tid utnämndes Hermann Billung till militär befälhavare över östra Sachsen. Hermanns officiella titel blev markgreve av Billung.

Hertig Bernhard I

Både Otto I och Hermann avled år 973. Till Ottos efterträdare som hertig utnämndes Hermanns son, Bernhard I, och han innehade befattningen till sin död år 1011. Stridigheter mellan danskar och sachsare förekom redan under 800-talet, och de fortsatte ännu under Bernhards tid som hertig. Det visade sig att Bernhard hade framgång i att slå tillbaka de danska angreppen vilket stärkte hertigdömets maktställning.

2. Tysk-romerska riket. Denar i silver, hertig Bernard I av Sachsen 973-1011.
Präglad i Lüneburg 995-1010.
I åtsidans fält finner vi hertigens porträtt med diadem.
I frånsidans fält är det ett kors.
Diameter 18,3 mm. Vikt 1,060 g. Referens Dbg 585.

3. Förtydligande av omskrifter.

Hertig Bernhard II

Bernhard II av huset Billung föddes c.995 och dog 1059. Han var son till Bernhard I och dennes hustru Hildegard. Bernhard II var hertig av Sachsen från 1011 till sin död, och han stärkte hertigdömets maktställning avsevärt. Bland företrädarna för Billungdynastin anses Bernhard II ha varit den mest kompetente. Bland annat var han ett gott stöd till Henrik II, kejsare av Östfrankiska riket. Bernhard ingick äktenskap med Eilika av Schweinfurt (c.1005 - efter 1059).

4 .Tysk-romerska riket. Denar i silver, hertig Bernhard II av Sachsen 1011-1059.
Präglad i Lüneburg 1025-1045. Diameter 17 mm. Vikt 1,015 g. Referens Dbg 590.
I åtsidans fält ser vi Guds hand över ett kors.
I frånsidans fält ser vi ett kors.

5. Förtydligande av omskrifter.

Bernhard II:s äldste son Ordulf (ibland kallad Otto), föddes c.1022 och han efterträdde sin far som hertig av Sachsen från år 1059 till sin död år 1072. Ordulf gifte sig år 1042 med Ulfhild Olofsdotter (dotter till kung Olaf II av Norge). Hon födde sonen Magnus som efterträdde sin far år 1072 som hertig av Sachsen.

Greve Thietmar

Thietmar, född ca år 985, var en äldre bror till hertig Bernhard II. Thietmars gods Brunincterpe var beläget i Westfalen[7]. En tvist uppstod mellan greve Thietmar och biskop Meinwerk[8] om äganderätten till godset. Med stöd av ett dokument från år 1014 hävdade Meinwerk att Thietmar hade kommit över godset på orätta grunder i samband med ett arvsskifte inom Meinwerks släkt. Tvisten löstes till Meinwerks fördel och Thietmar tvingades lämna godset och alla dess inventarier. Greve Thietmar dödades i en duell år 1048.

6. Tysk-romerska riket. Denar i silver, greve Thietmar (Dietmar) av Billungdynastin, ca 985-1048.
Präglad före år 1048 i området kring nedre delen av Elbe.
Diameter 18 mm. Vikt 0,865 g. Referens Dbg 1291.
I åtsidans fält ser vi en triquetra och på frånsidan ett kors med kulor i varje korsvinkel.
Triquetran är främst känd som en kristen symbol för treenighet.
Under vikingatiden dök triquetran upp på mynt både från Norge och Danmark.
Vi kan se den på penningar präglade för Harald Hårdråde och Magnus den gode.
Triquetran som symbolen förekom redan under keltisk tid. Det finns hypoteser
om att den keltiska betydelsen var födsel, liv och död.

7. Förtydligande av omskrifter (förvirrade).

Everlövsskatten

Mynt präglade för Bernhard I och Bernhard II finns i Everlövsskatten, men de verkar vara andra typer än de som redovisas i den här presentationen.

Fyndkatalogen, som publicerades som en del av Misabs auktionskatalog nr 39, nämner följande nummer på sidan 88:

      nr 126 - 129       Bernhard I
      nr 130 - 132       Bernhard II

Släktdiagram

8. Kungar och kejsare från Pippin den lille till Henrik I "fågelfängaren"

9. Hertigar av Sachsen fram till år 1106.

Grafik och foto av författaren.

Förkortningar

Dbg − Dannenberg, Hermann.
Misab − Myntauktioner i Sverige AB.

Referenslitteratur

Dannenberg, Hermann
− Die Deutsche Münzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserzeit. 1876

Harrison, Dick
− När gundades Frankrike och Tyskland?
    Artikeln publicerades i SvD den 24 maj 2018

Mer att läsa

Castenhag, Lennart
− Karl den store, mynt och fältslag.
    https://numismatik.se/2artiklar/Karl-store/KS.php

Castenhag, Lennart
− Fyra generationer Henrik som furstar i Tyskland under vikingatiden
    https://numismatik.se/2artiklar/4-gen-Henrik/Henrik.php

Noter

1. Se berättelsen om Karl den store, mynt och fältslag på SNFs hemsida.

2. Se Dick Harrison. När grundades Frankrike och Tyskland?

3. Burgund var en del av det frankiska riket år 534. Därefter har Burgund figurerat i olika roller i politiken.

4. En markgreve hade ansvar för att skydda sitt territorium mot inkräktare. Markgreven hade således ett avsevärt större ansvar än "vanliga" grevar som i princip endast ärvde titeln.

5. Se berättelsen Fyra generationer Henrik som furstar i Tyskland under vikingatiden.

6. Observera att det är olika ordningsnummer för hertigtiteln och kungatiteln.

7. Mellan Dortmund och Paderborn.

8. Biskop i Paderborn under åren 1009-1036.

Dokumenthistorik

2024-03-20

Dokumentet skapat