In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2023-02-16

Ytterligare ett objekt från
              numismatikens utmarker

av Lennart Castenhag

Plomber i handeln är företeelser med gamla anor. På 1300-talet förekom sådana inom Hansans handelsnätverk. Här ska vi stifta bekantskap med en rysk plomb från 1800-talet. Sannolikt har den suttit på en vara som har exporterats till Sverige.

Blyplomben har dimensionerna 22 x 18 mm.   Vikt 11,315 g. (id 3041)

Ska 182 tydas som 182x (1820-tal)? Tecknet efter 2:an går inte att tyda. Innebörden av den inpräglade texten är svår att tyda. Möjligen är det en varubeteckning och avsändarens namn.

Blyplomben torde vara ett jordfynd. Fyndplatsen är okänd liksom omständigheterna kring fyndet.
Plomben salufördes på Svenska Pollettföreningens auktion nr 16, februari 2023.




Försök att identifiera något av inskrifterna


Pskov skrivs ПСКОВ med kyrilliska bokstäver. Vi kan på plomben utläsa ordet П:КОЗ.  Kan det vara så att kolon ersätter С av utrymmesskäl, samt att З egentligen borde vara ett В?  Nej, det är att låta fantasin skena iväg.

П:КОЗЛОРЪ, som står på två rader och som med det latinska alfabetet blir P Kozlov, skulle kunna vara namnet på avsändaren, men vem denne man var har inte gått att finna ut[1].



Blyplombens förankring

Snöret hålls på plats genom att plomben pressats samman med en kraftig tång.
Se bilden av plomben sedd från sidan. Ursprungligen var hålen cirkelformade,
nu är de sammanpressade. I samband med att plomben pressades samman
uppstod också inpräglad text på plombens bägge sidor.
Jämför förfarandet med principen för myntprägling.




Export av lin och hampa från Balticum och Ryssland

Under 1800- och 1900-talen exporterades lin och hampa från Balticum och Ryssland till Sverige. Skäktat lin transporterades i stora balar som var plomberade.

Blyplomb till en linbal från Ryssland. Plomben har hittats i jorden vid Säveån, Kåhög.
Foto Jonsereds hembygdsföreningen / Kenth Lärk




Användningsområden för plomber

Blyplomber användes under medeltiden för att märka upp varors ursprungsland i syfte att vägleda tullens hantering. Svenska varor som fraktades på båt mellan svenska hamnar behövde också den här märkningen för att visa att godset var av inhemskt ursprung.

Idag har blyplomber fått ett utvidgat användningsområde. De kan exempelvis användas för att försegla föremål, dörrar, penningsäckar, mm.

 
Nutida rysk blyplomb komplett med snörögla. Snöret förankras vid plomben genom att den pressas samman med en specialtång. I samband därmed
präglas text in i plomben.
Källa: rysk internetsida.
Nutida rysk blyplomb i ursprungligt skick. Leverantören av plomberingstången erbjuder stämplar med graverad text
enligt kundens specifikation.
Källa: rysk internetsida.




Exempel på äldre plomber


 
Blyplomb/sigill från Warsawa 1872
Källa: rysk internetsida.
Rysk blomb/sigill från 1838 (okänd stad)
Källa: rysk internetsida.




Hansans handelsnätverk på andra sidan Östersjön på 1300-talet.
Grafik av L Castenhag


Blyplomb från Pskov från den tid då Hansans handelsnätverk var aktivt.
Källa: https://www.pskov.kp.ru/online/news/3046750/





Noter

[1] Internetsökning på П:КОЗЛОРЪ ger träff i en gammal rysk text. Det visar sig att det är namnet på en rysk militär − P Kozlov. Denne man utsågs till befälhavare över Izmailovos-regementet i mitten av 1800-talet. Huruvida denne Kozlov blev affärsman efter pensioneringen, eller om han odlade lin eller hampa på sin fritid, framgår inte av artikeln.

Pjotr Kozlov var rysk upptäcktsresande och samtida med Sven Hedin. Inte heller denne Kozlov kan knytas till den ryska plomben. Huruvida Pjotr Kozlov var släkt med Izmailovos-regementets befälhavare har inte kunnat fastställas.

Enligt Encyclopedia Britannica var Kozlov namnet på en stad i den bördiga regionen Tambov. Stadens namn ändrades till Michurinsk år 1932. Huruvida denna region skulle ha något samband med plyblomben förefaller långsökt. Tambov ligger drygt 30 mil sydost om Moskva.



Ytterligare läsning


Häckleriet vid Säveån, Kåhög.
https://jonseredshembygdsforening.com/fabriker/textiltillverkningen/hacklan/

Otto Rudbeck. Medeltida kontrollmärken av bly. 1928
Publicerad i Fornvännen nr 23.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1227277/FULLTEXT01.pdf

Lennart Castenhag. Ett objekt från numismatikens utmarker. 2022.
Publicerad på Svenska Numismatiska Föreningens hemsida.
https://numismatik.se/2artiklar/Blyplomb-Norrkoping/Plomb.php

HTML-koderna för det kyrrilliska alfabetet
https://www.w3schools.com/charsets/ref_utf_cyrillic.asp

Artikeln om P Kozlov och Izmailovos-regementet
https://archive.org/stream/izzmailovskaiasta00bret/izzmailovskaiasta00bret_djvu.txt



Dokumenthistorik
2023-02-16 Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2024-05-19           Copyright © 1996-2024           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm           tel 08 - 667 55 98