2022-11-20
Av Lennart Castenhag
Kungens fogdar tog upp avgifter (tull) för handeln i Sverige redan under medeltiden. På 1600-talet organiserades tullverksamheten av Axel Oxenstierna. Därmed bildades det som senare skulle komma att benämnas Tullverket.
Blyplomber från 1300-talet har hittats under arkeologiska utgrävningar, främst på importerade textilier. I samband med industrialiseringen på 1700- och 1800-talen kom plomberna att användas i ökande omfattning för allehanda produkter.
På bild 1 nedan visas en blyplomb från G T Hoffman i Norrköping. På plombens frånsida visas texten svensk tillverkning. Att plomben skulle förknippas med en inhemsk produkt kan förklaras av att den kanske fraktades till andra städer i Sverige sjövägen, och då var det viktigt att visa på det svenska ursprunget. Kanske gick Hoffmans produkter också på export.
1. Två blyskivor har sammanfogats med fyra omslutande flikar Den större skivans diameter är 21 mm
Plomben består av två cirkelrunda skivor av bly, den ena med lite större diameter. På den större skivan finns fyra flikar som kan vikas över den mindre skivan. Mellan de bägge skivorna placeras ett snöre eller en tråd som gör att plomben kan fästas vid en handelsvara. Som sista moment kläms skivorna samman med en kraftig tång. Därvid uppstår dubbelsidig prägling av plomben.
Den stora skillnaden mellan den här typen av plomb och andra numismatiska objekt är att plomben präglas i samband med att den tas i bruk. Det vanliga för numismatiska objekt är annars att de får sin prägling i samband med tillverkningen.
2. Skiss som visar hur plomben kan fästas vid en vara.
Plomben enligt bild 1 är lite märklig eftersom den saknar snöre eller metalltråd. Trots det har den klämts samman med dubbelsidig prägling som resultat. Varför så har skett kan vi inte veta. Kanske är det en lärling som har bekantat sig med präglingstången. Föreliggande exemplar har ingått i Dalarö Tullmuseums samlingar, men har gallrats ut, kanske i samband med att tullmuseet i Dalarö stängdes år 2000 och museiverksamheten flyttades till Kungsholmen i Stockholm. På bild 3 nedan visas det kuvert som plomben förvaras i.
3. Det kuvert vari plomben förvaras. Format 55 x 55 mm.
Kuvertet är stämplat med TULLMUSEUM DALARÖ. Det finns också en klisterlapp med inskrift som visar att plomben en gång i tiden har varit numismatiskt objekt nr 20904 i Sven Svenssons samling. På kuvertet finns också bläckskriften Enskildes plomber Norrköping.
Sven Svensson föddes år 1855 och han gick ur tiden år 1928. Svensson var medlem av Svenska Numismatiska Föreningen från år 1907 och han ingick i dess styrelse från år 1922. Han lyckades bygga upp en imponerande samling av numismatiska oblekt. Under åren 1935 − 1938 upprättade Ulla S Linder en förteckning över samlingen. En kopia av de delar av förteckningen som avser polletter och spelpenningar finns hos Svenska Pollettföreningen. I denna kopia har också kapitlet om blyplomber kommit med. Nedan visas några rader ur förteckningen som just avser blyplomber. Bild 4.
År 1963 beslutades att Sven Svenssons samling skulle säljas efter det att Kungliga Myntkabinettet tagit ut de föremål som var behövliga för dess samling. Behållningen efter försäljning tillföll Sven Svenssons stiftelse för numismatik. Stiftelsen trädde i funktion samma år.
Blyplomberna intresserade inte Kungliga Myntkabinettet 1963 och de ingick heller inte i den stora försäljningen av objekt som genomfördes under året. Istället skänktes blyplombsamlingen till Tullmuseum.
4. Utdrag ur den del av förteckning som omfattar blyplomber. Se objekt nr 20904.
Denna berättelse belyser nödvändigheten av tillgång till bra litteratur för att öppna upp ett numismatiskt objekts bakgrund. Utan förteckningen från 1930-talet, samt att förteckningen fanns att tillgå digitalt, hade resultatet blivit klent.
Under antiken insåg man betydelsen av tillgång till litteratur. Av den anledningen samlades kopior av "all världens böcker" i biblioteket i Alexandria. Idag finns en svensk motsvarighet i bibliotekstjänsten Libris. Men trots tillgången på exempelvis "syllogeböcker" är det inte sällan som ansträngningarna slutar i en återvändsgränd. Det som då saknas är högupplösta fotografier.
Nuförtiden har auktionsfirmorna insett värdet av att presentera objekten i bild. Som komplement till auktionskatalogerna förekommer därför ofta särskild digital presentation. I några fall har ett ytterligare steg tagits genom videofilmpresentation.
I det aktuella fallet råkade jag ha tillgång till objektet fysiskt vilket är optimalt, men de fakta som kunde inhämtas från litteraturen var absolut av mest värde. Tack Svenska Pollettföreningen.
Grafik och foto av författaren.
Dokumenthistorik
| 2022-11-20 | Dokumentet skapat |
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |