2015-08-02
Av Lennart Castenhag
Portugal låg i skuggan av grannen Kastilien under senmedeltiden, och kung Ferdinand I av Portugal var fast besluten att ändra på det. Då ett inbördeskrig bröt ut på 1360-talet i Kastilien såg Ferdinand sin chans. Kastilien var försvagat och skulle lätt kunna erövras, var hans bedömning. Dessutom var Ferdinand I släkt på mödernet med den kastilianske kungen Sancho IV (1284-1295) så hans planer var inte helt utan legitimitet. Bakgrunden till inbördeskriget i Kastilien var att kung Peter I hade dragit på sig folkets vrede på grund av sin grymhet.
Ferdinand var säker på att lyckas i sina föresatser. Inför den förestående invasionen lät han därför prägla ett särskilt silvermynt, Barbudas. Myntet var både större och tyngre än den kastilianska realen och barbudasmyntet skulle ha avsevärd köpkraft när Portugal hade lagt under sig Kastilien, ansåg man. Då Barbudasmyntet släpptes motsvarade det värdet av 20 solidos och en solidos motsvarade 12 dinheiros.
Men inbördeskriget i Kastilien utvecklade sig inte så som Ferdinand hade hoppats på. Upproret leddes av Henrik, en halvbror till Peter I, och år 1369 dödades Peter i ett fältslag. Halvbrodern utropade sig kung Henrik II och därmed hårdnade Kastiliens motstånd avsevärt. År 1380 tvingades Ferdinand I inse att kriget var förlorat.
Hur gick det då för Ferdinands storslagna myntplaner? Jo, barbudasmyntet sjönk i värde till nästan en tiondel av vad det ursprungligen hade varit värt.
Klicka för större bild
Barbudas, 1367-1383, Ferdinand I, Lissabon
När Ferdinand I dog år 1383 var dottern Beatrice hans enda tronarvinge. Hon hade året innan, som tioåring, ingått äktenskap med Johan I av Kastilien (han var son till Henrik II). Därmed var Portugal och Kastilien teoretiskt sett i personalunion, men i praktiken var Portugal utan regent. Stor oreda uppstod i landet eftersom befolkningen ansåg att Portugal hade blivit annekterat av Kastilien. Ett uppror bröt ut under ledning av Joao av Aviz. Han hade utropat sig till Portugals riksföreståndare 1383.
Upproret utvecklade sig till krig mellan Joao och Kastilien och i det kriget ställde sig engelsmännen på Joaos sida. Fransmännen blandade sig också i stridigheterna som allierade till Kastilien. På hösten år 1385 stod det klart att Joao och engelsmännen hade segrat.
Klicka på diagrammet för ett mer omfattande släktträd
Joao av Aviz utropades till kung Joao I. Engelsmännen kallade honom John och på svenska skulle han kallas Johan. Joao ingick äktenskap med Philippa av Lancaster år 1387. Hon var dotter till John av Gaunt som aktivt hade stött Joao under upproret.
Med Joao I blev det stabilitet och ekonomisk tillväxt i Portugal, särskilt som den kastilianske kungen John I dog år 1390 utan tronarvingar. Den enda militära aktionen från portugisernas sida vid den här tiden var erövringen av staden Ceuta år 1415 på Afrikas nordkust strax öster om Gibraltar.
Klicka för större bild
Real branco, 1415, Joao I, Lissabon
Kung Joao I var synnerligen bildad och han sökte gärna kunskap. Av sin samtid har han skildrats som en vänlig person som, när tillfälle erbjöds, ägnade sig åt kulturella frågor.
Philippa dog år 1415 och hon efterlämnade många barn. Joao dog år 1433 och efterträddes av sonen Duarte (engelsmännen kallade honom Edward). Duarte efterträddes i sin tur år 1438 av sin son Afonso V.
Klicka för större bild
Ceitil, 1438-1481, Afonso V, Portugal
Erövringen av staden Ceuta blev inte av något större ekonomiskt värde för portugiserna. Kamelkaravanerna, som upprätthöll handeln i norra Afrika, hade tidigare haft staden som sin anhalt, men efter portugisernas övertagande valde de istället staden Tanger som destination.
Kung Afonso V dog år 1481, och då var medeltiden i stort sett slut på Iberiska halvön.
Referenser
| MEC(6) | Crusafont m.fl. Medieval European Coinage, vol 6, Cambridge 2013. |
Foto och grafik av författaren.
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |