2023-05-08
Clermont
Från keltiskt upprorsnäste till fromhetens högborg.
av Lennart Castenhag
Under förromersk järnålder hade keltiskt språk och keltisk kultur spritt sig över stora delar av kontinenten, exempelvis till dagens Frankrike, Belgien och västra Schweiz. Romarnas benämning på dessa människor var galler och det landområde som upptogs av dem benämndes Gallien.
En central idé bland Roms härskare var att ständigt utvidga sitt rikes gränser. Under det första århundradet före vår tidräknings början annekterade romarna galliska byar i syfte att lägga under sig hela Gallien, men de stora framgångarna uteblev. År 59 f.v.t. blev Julius Caesar romersk prokonsul och nästföljande år blev han guvernör för Gallia Transalpina (Gallien bortom Alperna). Caesar ville visa att han var en framstående fältherre och han gav sig i kast med de motsträviga gallerna. Det blev ett utdraget krig. Caesar har berättat om det i sitt bokverk de Bello Gallico.
En av de galliska hövdingar som har låtit tala om sig var Vercingetorix av folkstammen Arverni. Bild 1. I slaget vid Gergovia år 52 f.v.t. besegrade han Julius Caesar med sitt kavalleri. Efter en tid vände krigslyckan för Vercingetorix och han togs till fånga och tvingades kapitulera. Därefter fördes han till Rom och avrättades, vilket innebar slutet på det galliska kriget.
1. Keltiska folkgrupper i Gallen under århundradet före Kristi födelse.
Keltiskt guld var eftertraktat av romarna. Under plundringar i Gallien kom de över en hel del guld som smältes ned för att bli romerska mynt. Bild 2.
2. Keltisk AV stater från första århundradet f.v.t.
Diameter 19,5 mm. Vikt 8,23 g.
På åtsidan visas Apollos huvud vänt åt höger.
På frånsidan visas två hästar som drar en vagn med en krigare.
Under hästarna har man gjort ett försök att
få in den grekiska inskriften Φ Ι Λ Ι Π Π Υ.
Ett större och ett lite mindre testhack har gjorts av någon
som ville undersöka om guldet hade tillräckligt god kvaltet.
Myntet är en imitation av en AV stater
präglad för Philip II av Makedonien på 300-talet f.v.t.
Till och med vikten motsvarar en makedonsk AV stater.
Referens Delestrée & Tache nr 3002.
Myntet kommer från ett fynd i England.
Foto cngcoins.com
Västromerska riket kollapsade under andra halvan av 400-talet. En frankisk folkstam, belägen strax söder om Rhens utlopp i Nordsjön, såg då möjligheten att utvidga sitt territorium. Bild 3.
3. Frankernas utbredning i Romariket under 300-talet
Efter Västromerska rikets kollaps bredde Frankerriket ut sig inom Roms forna territorium. I östra Akvitanien, på gränsen mot hertigdömet Burgund, uppstod det självständiga grevskapet Auvergne med en utbredning som i stort sett motsvarade det område som tidigare hade tillhört det keltiska folket Arverni. Staden Clermont anlades på platsen för den keltiska byn Nemossos. Se bilderna 1 och 4. Det var i Nemossos som Vercingetorix hade vuxit upp.
4. Frankerriket, Burgund och grevskapet Auvergne ca år 680
Grevskapet Auvergne blev i slutet av 500-talet en politisk tvistefråga. Skulle grevskapet tillhöra Burgund eller Akvitanien? Fram till år 590 hade Auvergne varit en del av kungariket Burgund, men de frankiska härskarna hävdade att Auvergne var en del av Frankerriket. Karl Martell tillträdde som frankisk rikshovmästare år 718. Han var känd för att alltid genomföra det han hade föresatt sig. Med Karl Martell vid makten i Frankerriket gav kungen av Burgund med sig. Auvergne blev således ett frankiskt grevskap, men för grevarna av Auvergne innebar överföringen från Burgund till Frankerriket ingen större förändring. Grevskapet hade fortfarande stor självständighet.
På 900-talet störde sig grevarna av Poitou och Toulouse på att Auvergne hade skaffat sig en avvikande ställning i Akvitanien. De hävdade att Auvergne skulle fråntas sin självständighet och jämställas med de övriga grevskapen i Akvitanien. Biskopen i Clermont steg då fram och förklarade att Auvergnes självständighet berodde på relationen med kyrkan och Clermont var biskopens stad. Grevarna av Poitou och Toulouse insåg att de inte hade mycket att sätta emot den mäktiga biskopen i Clermont, och de lät saken bero.
Utspelet från grevarna av Poitou och Toulouse hade sannolikt sin grund i en önskan att få ta del av Auvergnes rikedomar. Grevskapet var inte bara kyrkans skötebarn. Vissa hertigar av Akvitanien kallade sig också greve av Auvergne under åren 893 till 963. Se förteckningen över grevarna av Auvergne längre fram.
År 1095 besökte påven Urban II staden Clermont. Påven talade till församlingen och uppmanade dem att befria det Heliga Landet. Detta påvliga utspel brukar kallas Kallelsen i Clermont och det ledde till en serie brutala korståg från slutet av 1090-talet till slutet av 1200-talet. I korstågen deltog både fattiga och rika som i och med deltagandet kunde kalla sig "Kristi soldater". Främst var det fransmän, engelsmän och tyskar som deltog i korstågen, men även nordmännen deltog. Några svenska namn finns inte med i de skriftliga källorna, men det kan bero på att svenskarna ingick i danska eller norska grupper.
Rickard Lejonhjärta föddes i Oxford år 1157. Han var son till Henrik II av England och Eleonora av Akvitanien, och han blev genom moderns inflytande greve av Poitou år 1172. Rickard kom av den anledningen att tillbringa merparten av både sin ungdomstid och sin tid som vuxen i Akvitanien.
5. AR Denier, 1172-1189, Rickard Lejonhjärta, Akvitanien (Poitiers?).
Diameter 18,4 mm. Vikt 0,975 g. Ref: Elias 5, Boudeau 471, Roberts 3884.
Åtsida m / RICA / RDVS / +
Frånsida + AQVITANIE
Foto L Castenhag
Åtsidans inledande tecken ser ut som ett uncialt m vilket är förbryllande.
På andra mynt av liknande utförande är detta tecken placerat längst ned
och korset är placerat högst upp, vilket antagligen är vanligare.
6. AR Denier, 1189-96, Rickard Lejonhjärta, Poitiers
Diameter 19,0 mm. Vikt 1,015 gram. Ref: Elias 8, Duplessy 924
Åtsida + RICARDVS REX
Frånsida +PIC / TAVIE / NSIS
Foto: L Castenhag
Pictavi var romarnas namn på det keltiska folket Pictones som besegrades år 56 f.v.t.
Efter den romerska segern införlivades deras landområde med Akvitanien.
Till en början var Rickard Lejonhjärta och den franske kungen Philip II mycket goda vänner. De deltog tillsammans i det tredje korståget som inleddes år 1190. Men händelser som utspelade sig under korståget gjorde att vänskapen förbyttes i ovänskap. Efter en tid tröttnade Philip II på striderna i det Heliga Landet och reste hem. Väl hemkommen inledde han en kampanj för att annektera Rickard Lejonhjärtas engelska besittningar i Frankrike.
Efter några år återvände även Rickard Lejonhjärta till Frankrike. När han blev varse den kampanj som Philip II hade satt igång uppstod ett regelrätt krig dem mellan.
7. Engelska besittningar i jämförelse med den franske kungens domäner år 1180 och 1223
Det var inte bara den franske kungen som hade tröttnat på Rickard Lejonhjärta. Även flera av feodalherrarna i Akvitanien vände sig mot honom. Under en belägring av en borg i syfte att slå ned ett uppror, träffades Rickard av en pil och ådrog sig blodförgiftning. Efter vecka var han död.
Med Rickard borta från arenan blev det lättare för Philip II att lägga under sig de engelska besittningarna i Frankrike. Se bild 7. Under en av dessa kampanjer kom också Auvergne med staden Clermont att infogas i den franske kungens domäner. År 1360 ombildade den franske kungen Johan II grevskapet Auvergne till hertigdömet Auvergne. Bild 8.
8. Den franske kungen Johan II ombildade grevskapet Auvergne till hertigdömet Auvergne år 1360
Biskoparna satte inte ut sina namn på mynten. Det är därför svårt att knyta ett givet mynt till en viss biskop. Fördelningen av mynten på tidsperioder följer Jean Duplessys referensverk.
9. Denier 1100-talet, anonym biskop i Clermont.
Diameter 20 mm, vikt 1,165 g. Ref: Duplessy 825
Åtsida + • ARVERNA • . Inom den inre pärlringen VRBS.
Frånsida + SEA • MARIA
Foto L Castenhag
10. Denier 1200-talet, anonym biskop i Clermont.
18,6 mm, 0,850 g. Ref: Duplessy 830
Åtsida + SEA MARIA. Inom den inre pärlringen visas biskopens porträtt en face.
Frånsida + VRBS ARVERNA
Foto L Castenhag
Urbs Arverna var det latinska namnet på Clermont under medeltiden.
| 1096 − 1103 | Guillaume de Baffie | |
| 1104 − 1110 | Pierre Roux | |
| 1111 − 1150 | Aimeric Loubet | |
| 1151 − 1169 | Stephen VI | |
| 1170 − 1189 | Ponce de Polignac | |
| 1190 − 1194 | Gilbert I | |
| 1195 − 1227 | Robert d'Auvergne | |
| 1227 − 1249 | Hugues de la Tour | |
| 1250 − 1286 | Guy de la Tour | |
| 1286 − 1297 | Aymar de Cros |
På samma sätt som att det inte går att knyta ett givet mynt till en viss biskop i Clermont, går det inte alltid att knyta ett givet mynt till en viss greve i Auvergne. Skillnaden är att biskoparnas mynt var anonyma och grevarnas mynt var immobiliseringar, dvs samma präglingsmönster gällde för mer än en greve.
11. Denier 930-980, immobilisering för grevarna Wilhelm III − Vilhelm IV.
Diameter 21 mm. Vikt 1,21 g. Ref: Duplessy 817.
Åtsida + BRIUITES. Myntorten Brioude. Se Trésor de Fécamp 8491-8510.
Inom den inre pärlringen finns ett monogram.
Frånsida + ULELMO COM. Greve Vilhelm.
Inom den inre pärlringen finns ett kors med kilar i varje korsvinkel.
Foto Alde, auktion 2019.
12. Illustration av Puy d'Avant, 1800-talet.
13. Brioude vid floden Allier i grevskapet Auvergne.
Efter det att Rickard Lejonhjärta dött, lyckades den franske kungen Philip II lägga beslag på flera av Rickards besittningar i Frankrike, bland annat Poitou. Dessa provinser drogs in till kronan och delades ut som förläningar åt kungahuset medlemmar.
Den franske kungen Ludvig VIII hade tre söner. Äldste sonen fick namnet Ludvig och skulle med tiden bli frankrikes kung Ludvig IX "den helige". Näst äldste son var Alfons. Eftersom han inte var tronarvingen fick han Poitou och Auvergne som förläningar. Alfons ingick äktenskap (politiskt betingat) med Johanna, dotter till Raymond VII, greve av Toulouse. När Raymond gick ur tiden år 1249 ärvde Johanna grevskapet Toulouse och hon regerade grevskapet tillsammans med sin man som på så vis kom att kalla sig greve av Toulouse.
Både Alfons och Johanna gick ur tiden år 1271. Deras äktenskap var barnlöst vilket innebar att Poitou och Toulouse drogs in till kronan.
Under stridigheter i början av 1200-talet delades Auvergne i tre delar. En del drogs in till kronan, en mindre del förblev oberoende och en tredje del blev Dauphiné d'Auvergne. Det var således den delen av Auvergne som dragits in till kronan som gavs som förläning åt greve Alfons. Den oberoende delen förvaltades av Vilhelm X (1224-1246) och Robert V (1246-1277).
14. Denier tournois 1241-1271. Greve Alfons av Poitou.
Diameter 18 mm. Vikt 1,055 g. Ref: Duplessy 931var.
Åtsida + ALFVNSVS COMES
Inom den inre pärlringen ett kors
Frånsida + PICTAVIENTSIS
I fältet finns en borgsymbol.
Alphonse var greve av Poitou och Auvergne från år 1241.
Han var också greve av Toulouse från år 1249.
Foto L Castenhag
Grevarna av Auvergne är kända från mitten av 500-talet, dvs merovingisk tid.
Den förste greven under karolingisk tid var Berthmond (774-777).
| Berthmond | 774-777 | ||
| Ithier | från 778 | ||
| Warin I | 818-819 | ||
| Guérin II | 819-839 | ||
| Gérard | 839-841 | ||
| Vilhelm I | 842-846 | ||
| Bernhard I | 846-868 | ||
| Bernhard II | 868-885 | ||
| Vilhelm II "den fromme" | 885-918 | även hertig av Akvitanien | |
| Vilhelm III | 918-926 | även hertig av Akvitanien | |
| Acfred I | 926-927 | även hertig av Akvitanien | |
| Ebles I | 927-932 | även hertig av Akvitanien | |
| Raymond I | 932-942 | även hertig av Akvitanien | |
| Raymond II | 942-961 | ||
| Vilhelm IV | 961-963 | även hertig av Akvitanien | |
| interregium | |||
| Robert II | ? | ||
| Robert III | ?-979 | ||
| Guy I | 979-989 |
Grafik av författaren.
| Korsfarare | https://numismatik.se/2artiklar/Korsfarare/Korsfarare.php |
| Richard Lejonhjärta |
https://numismatik.se/2artiklar/Franske_greven/Fr-grev.php |
| Akvitanien | https://numismatik.se/2artiklar/Akvitanien/Akv.php |
| Duplessy, Jean | Les Monnaies Francaises Feodales. 2004. |
| Delestrée & Tache | Nouvel Atlas des Monnaies Gauloises. 2004-2008. |
| Roberts, James N | The Silver Coins of Medieval France. 1996. |
| Boudeau, E | Monnaies Francaises (provinciales). 1970. |
| Elias, E R Duncan | The Anglo-Gallic Coins. 1984. |
| Dumas, Francoise | Le Trésor de Fécamp Xe siécle. 1971. |
https://fr.wikipedia.org/wiki/Liste_des_comtes_d%27Auvergne
https://en.wikipedia.org/wiki/Duke_of_Aquitaine
| 2023-05-08 | Dokumentet skapat (små språkliga justeringar 2023-05-14) |
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |