Ett vikingatida mynt från Köln

Av Lennart Castenhag

I mitten av 900-talet spreds bl a tyska mynt till det område som vi idag kallar Sverige. En vanlig präglingsort för de tyska mynten var Köln. Även engelska, bysantinska och arabiska mynt av gott silver var gångbara eftersom "viktekonomi" gällde i Norden under vikingatiden. Här ska vi titta närmare på ett mynt från Köln.

Myntet har så liten diameter att präglingen till stor del har hamnat utanför myntet. Tjockleken är däremot väl tilltagen så att myntet uppfyller viktkraven.

förstoring 4 ggr

Denar, slutet 900-talet - början 1000-talet, Köln
14,9 x 14,9 mm   1,775 g  

Åts.omskr.:	går ej att läsa		Frs.text:	S / COLONIA / A Sancta Colonia Agrippina (= Köln)
Bildmotiv:	Ett kors inom en pärlring. Endast korset och fragment av pärlringen syns.		Bildmotiv:	Ett s.k. Coloniamonogram

Den kraftigt snedcentrerade frånsidan och den reducerade diametern har fått till följd att endast delar av coloniamonogrammet har kommit med. Ett försök till rekonstruktion har gjorts med ledning av vad som är känt om myntet i referenshandböcker. Det rekonstruerade myntets diameter är 18 mm för att det ska bli bättre överensstämmelse mellan den rekonstruerade och den aktuella texten. Diametern 18 mm var inte ovanlig för tyska denarer från 900-talet.

På åtsidan kan vi se ett flertal testhack. De uppstod när någon har hackat på myntet med kniv för att sedan granska ljusets brytningar i hacken i syfte att fastställa silverhalten.

Åtskilliga hack finns också på myntets rand. De har sannolikt uppstått när någon ville förvissa sig om att myntet inte har en kärna av oädel metall. Sådana oegentligheter avslöjades normalt genom att man böjde myntet och hackade på den ås som på så vis bildades. Därefter böjde man tillbaka myntet igen. Det aktuella myntet var antagligen för tjockt för att låta sig böjas. En alternativ testmetod fick då tillgripas och man inriktade sig på myntets rand.

Viktekonomi vs penningekonomi

Mynt och föremål av gott silver var giltiga som betalningsmedel i Norden under vikingatiden och värdet fastställdes genom vägning. I västra och centrala Europa (t ex Frankrike o Tyskland) gällde istället "penningekonomi", dvs en myntherre garanterade vikt och halt på de mynt som var giltiga inom aktuellt ansvarsområdet. Folket slapp därmed väga mynten vid affärsuppgörelser. I Sverige försökte Olof Skötkonung att etablera myntekonomi i Sigtuna år 995, men nymodigheten hade begränsad framgång. Tyska kölndenarer och andra utländska mynt fungerade fortfarande som betalningsmedel i området, dvs viktekonomin var ej satt ur spel.

Den viktiga myntorten Köln

Köln uppfördes år 50 av romarna på platsen för den keltiska bosättningen Oppidum Ubiorum[1] vid Rhen. Staden fick namnet Colonia Agrippina efter den romerske kejsaren Claudius sista gemål Agrippina[2].

Köln var, på grund av att staden låg vid en segelbar flod, en viktig handelsstad under medeltiden och biskoparna residerade i Köln från tidigt 300-tal. Frankerna erövrade Köln år 455 och vid slutet av 700-talet blev Köln den frankiska ärkebiskopens residensstad[3].

Bruno I föddes år 925 och han var verksam som ärkebiskop i Köln under åren 953-965. Under hans tid uppfördes åtskilliga kloster i staden. Bruno I var en av de första av Kölns ärkebiskopar som skaffade sig mynträtt och han var samtida med kung Otto I. Både ärkebiskopar och kungar slog således mynt i Köln.

Under vikingatiden strömmade ca 98.000 mynt in från Tyskland till det område som idag är Sverige - främst från Köln och Goslar. Omkring år 1025 nådde silverbrytningen sin topp i mellersta Tyskland för att avta efter år 1040.

Tyska kungar och ärkebiskopar lät slå mynt i Köln enligt följande:  
  - Kung Otto I (936-973)
  - Ärkebiskop Bruno I (953-965)
  - Kung Otto II (973-983)
  - Kung Otto III (983-1002)
  - Kung Henrik II (1002-1024)
  - Även ett antal anonyma ärkebiskopar slog mynt under 1000-talet

Är en närmare bestämning av myntet möjlig?

Bland Dannenbergs teckningar av kölndenarer finns det tre mynt som har det karaktäristiska Coloniamonogrammet med avseende på "öppet" A.

Ett urval skisser ur Hermann Dannenbergs bok.

För att göra en närmare bestämning erfordras mer information om åtsidans omskrift. Låt oss därför titta närmare på den.

Resultatet av granskningen av åtsidan är nedslående. Det är inte möjligt att urskilja några tecken även om vi vrider och vänder på myntet. Möjligen kan några få rester av tecken urskiljas nära periferin.

Walter Hävernick beskriver i sin omfattande bok några kölndenarer som saknar omskrift på åtsidan, men tyvärr saknas fotografier vilket gör det svårt att dra nytta av hans redogörelser.

Sammanfattningsvis kan följande fakta om myntet uppställas:  
  -   Myntet är från Köln, sannolikt från mitten eller slutet 900-talet fram till början 1000-talet.
  -   Vikt 1,775 g vilket är i det övre spridningsområdet för kölndenarer.
  -   Myntet har använts i en affärstransaktion i ett land med "viktekonomi".
  -   Myntet saknar proveniens (är inköpt hos en mynthandlare på en mässa i Sverige).
  -   Huruvida myntet är ett svenskt skattfynd/lösfynd går inte att fastslå, men kan inte uteslutas.

En försiktig gissning är att myntet är ett skattfynd/lösfynd från Norden. Med präglingsdatering 900-tal till början 1000-tal är det ett vikingatida mynt - sannolikt ett nordiskt vikingamynt.

Låt oss jämföra ovanstående mynt med ett mynt som inte är ett nordiskt skattfynd/lösfynd. Det är inköpt hos en tysk mynthandlare och myntet saknar testhack, dvs det har endast cirkulerat i ett område med "myntekonomi".

förstoring 4 ggr

Denar, 936-962, Otto I, Köln
15,6 x 15,7 mm   1,155 g   Ref: Dannenberg 331, Hävernick 34

Åts.omskr.:	+ OTTO REX		Frs.text:	S / COLONIA / A Sancta Colonia Agrippina (= Köln)
Bildmotiv:	Ett kors inom en pärlring. En kula i varje korsvinkel.		Bildmotiv:	Ett s.k. Coloniamonogram

Under åren 936-973 var Otto I tysk kung. Han kröntes till kejsare år 962. Därmed uppstod det Heliga Romerska Riket av Tysk Nation, i dagligt tal kallat Tyskromerska riket. Myntet är slaget före Ottos kejsartid.

Foto av författaren.

Fotnoter

[1] Betyder ordagrant Ubis stad. Ubi torde ha varit en keltisk hövding.

[2] Agrippina föddes i Oppidum Ubiorum år 15 och blev kejsar Claudius hustru år 49. Hon hade varit gift två gånger tidigare och i hennes andra äktenskap föddes Nero vilken adopterades av Claudius. Agrippina giftmördade Claudius år 54 för att jämna vägen till kejsarmakten för sin son. Hon dog själv år 59 (mördad, möjligen på order av Nero).

[3] Frankerriket delades år 843 i tre delar och Köln hamnade då i den mellersta delen. Senare slogs Frankerrikets mellersta och östra del samman och Köln kom att ingå i det tyska hertigdömet Nedre Lothringen. Om du vill se kartor som beskriver detta, klicka  
<< här >>

Litteratur

Svensson, Roger. Renovatio Monetae. Monografi SNF. Stockholm 2012

Hävernick, Walter. Die Münzen und Medaillen von Köln. Köln 1935 (nytryck 2013).

Dannenberg, Hermann. Die Deutschen Münzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserzeit. Berlin 1876 - 1905

Malmer, Brita. Den svenska mynthistorien − vikingatiden. Stockholm 2010.

Ruus, Lennart, Pengar och prelater. En studie av mynt präglade av Kölns ärkebiskopar under sen vikingatid. C-uppsats i arkeologi, Stockholms Universitet, HT 1993.

Frédéric Elfver. Kungen, mynten och folket. En studie av myntningen i det vikingatida Sigtuna och balansgången mellan vikt- och penningekonomi. Magisteruppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet, Numismatiska forskningsgruppen, vårterminen 1998.

Schnittger, Bror. Silverskatten från Stora Sojdeby, Fornvännen nr 10, 1915.

Sandström, Rolf. Romarna och deras mynt. 2013.

Dokumenthistorik

2016-01-02

Dokumentet skapat