2014-07-27

 

Fejden mellan greve Thibaut den store och
kung Ludvig VII av Västfrankiska riket.

Av Lennart Castenhag

Thibaut (på engelska Theobald) växte upp i det lilla grevskapet Blois i Loiredalen mellan Orléans och Tours. Han levde under perioden ~1091-1152 (födelseåret är lite osäkert). Vid ca tio års ålder fick han efterträda sin far som greve av Blois med namnet Thibaut IV av Blois.

Vid ca 35 års ålder fick Thibaut ärva grevskapet Champagne av sin farbror Hugo I och han kunde nu kalla sig Thibaut IV av Blois och Thibaut II av Champagne. Av sin samtid kom han kort och gott att kallas Thibaut "den store".

Grevskapet Champagne var en mäktig och självständig provins i Västfrankiska riket på 1100-talet. Den kungliga domänen (området runt Paris) gränsade till både Blois och Champagne men relationen mellan kungamakten och grevarna var stundtals tämligen ansträngd, stundtals rent fientlig.

Denier, 1125-1152, Thibaut II, Provins
18,0 x 18,4mm   0,665g     Ref: Roberts 4726, Boudeau 1759 *)
+ TEBALT COMES         CASTRI PRVVINS
greve Thibaut                     Den befästa staden Provins

Kammen i frånsidans fält är en rebus. Fält heter på franska champs och kam
heter på franska peigne. Dessa två ord tillsammans blir CHAMPS-PEIGNE vilket
antyder grevskapets namn, dvs Champagne.

Greve Raoul I av Vermandois var drots vid kung Ludvigs hov och förmäld med Eleonor av Blois. Hon var syster till Thibaut "den store".

Se släktdiagrammet nedan som beskriver relationerna för personerna kring greve Thibaut och kung Ludvig VII. De vågräta gröna linjerna är äktenskapsband och årtal är inlagt som visar när äktenskapet ingicks eller hur länge det pågick. Kungen var gift tre gånger, så för honom blev det tre linjer. Drotsen Raul var gift två gånger så för honom blev det två gröna linjer.

Klicka på diagrammet för att få mer info.

En dag fick den medelålders Raoul syn på den unga Aelith som allmänt kallades Petronilla. Hon var syster till Eleanor av Akvitanien, kung Ludvig VII:s gemål. Raoul kunde inte få Petronilla ur tankarna och han sökte råd hos kungen. Skulle det vara möjligt för honom att skilja sig från Eleonor för att ingå äktenskap med Petronilla? Kungen såg inget hinder för detta, och han skulle på så vis bli svåger mer sin drots.

Denier, 1137-1180, Ludvig VII, Paris
17,8 x 19,1mm   0,810g     Ref: Roberts 2552
LVDOVICVS REX         PARISII CIVIS
kung Ludvig                     staden Paris

I åtsidans fält står FRA OCN, men OCN är bakvänt.
Det man hade tänkt sig var
FRA NCO, dvs FRANCO[rum] = av Frankerriket.

Så skilde sig Raoul från Eleonor av Blois, men då steg greve Thibaut fram. Han kunde på inga villkor gå med på att drotsen försköt hans syster. Eftersom kungen hade gett sitt bifall till arrangemanget förklarade Thibaut krig mot kungen.

Kriget slutade med att den kungliga armén ockuperade Champagne och ett anfall riktades mot staden Vitry. Där hade befolkningen i förskräckelsen sökt skydd i kyrkan som fattade eld då kungens soldater brände ned några hus i närheten.

Obol, 1125-1152, Thibaut II, Provins
12,8 x 13,0mm   0,325g     Ref: Roberts ----, Boudeau ----
+ TEBAVLT COMES         CASTRI PRVVINS
greve Thibaut                     Den befästa staden Provins

Den här obolen återfinns varken hos Roberts eller Boudeau. Anledningen kan vara att den är lika utformad som denieren ovan. Det enda som skiljer är storleken.

Att bränna ned en kyrka som dessutom är fylld med människor som sökt skydd i Guds hus var nog att gå över gränsen för vad som ansågs passande även i det medeltida Västfrankiska riket, även om det var krig. Stridigheterna ebbade ut och Ludvig erbjöd fred.

Kriget hade pågått i två år (1142-1144), men Raoul vägrade att ändra sina äktenskapsplaner. Petronilla blev hans hustru.

Grevskapen Champagne och Sens 1154-1184

Provins var en viktig marknadsstad under medeltiden i västra delen av grevskapet Champagne. Idag är staden upptagen på Unescos världsarvslista. Staden är berömd för sina försvarsanläggningar och den välbevarade stadsmuren. Det var här i Provins som Thibauts mynt slogs.

Reims med den magnifika Notre-Dame-katedralen i norra delen av Champagne var en viktig stad under medeltiden. Filip II lät kröna sig där år 1179 och efter det blev Reims den stad där franska kungar kröntes.

Den mest spektakulära kröningen i Reims ägde rum 1429. Jeanne d'Arc hade haft militära framgångar och under stor dramatik såg hon till att Karl VII kom till Reims för att krönas. Den sista kungliga kröningen i Reims ägde rum år 1825 då Karl X kröntes.

Chateau Thierry vid floden Marne var Champagnegrevarnas slott på 1100-talet. Idag finns bara ruinerna kvar.

Staden Troyes grundades under romartiden och blev på 300-talet en biskopsstad. På 800-talet blev Troyes grevskapets huvudstad vilket fick handeln att blomstra. Viktsorten Troyska ass har sitt ursprung här.

I Châlons finns kyrkan Notre-Dame-en-Vaux som byggdes under åren 1157-1217. Den ingår idag i Unescos världsarv.

Brienne var ursprungligen en gallisk by.

Meaux hade på 300-talet utvecklats till en betydande romersk-katolsk biskopsstad. Efter Roms fall plundrades staden flera gånger av bland annat normanderna. På 900-talet hade feodalismen etablerat sig i området och Meaux blev en del av det mäktiga Champagnedistriktet.

---

Foto och grafik av författaren

*) James N Roberts, The Silver Coins of Medieval France, New York 1996.
E Boudeau, De Monnaies Francaises Provinciales, Barcelona 1970.