2018-04-10

Styca från det forntida kungadömet Northumbria

Av Lennart Castenhag

Aethelfrith (död år 616) lyckades ena de bägge hövdingadömena Bernica och Deira och skapade kungariket Northumbria strax söder om Skottland.

I mitten av 800-talet tycks bronsmyntet styca ha varit allmänt förekommande i Northumbria. Både kungen och ärkebiskopen i York lät slå sådana mynt[1].

förstoring 7 ggr.

Styca (brons) 841 - 844, Ethelred II, Northumbria.
Myntet är slaget under första regentperioden för kung Ehtelred II i Northumbria[2].
Diameter 11,5 x 13,2 vikt 1,130 g. (id 2812) Ref: SCBC 865, MEC(8) 804
Präglad i York av myntmästaren Wulfred.

Åtsida: + EDILRED X
kung Ethelred Frånsida: + VVLFRED
Wulfred
I fältet: litet likarmat kors I fältet: litet kors uppbyggt
av fem punkter

Klostret Lindisfarne, på Holy Island strax utanför Northumbrias kust, hade grundats på 600-talet. I klostret förekom rikligt med silverföremål vilket kom till vikingarnas kännedom på andra sidan Nordsjön. År 793 anlände de med sina skepp och plundrade klostret. Ytterligare ett antal plundringsräder riktades mot klostret varefter vikingarna blev allt djärvare och utsatte även fastlandet för plundring. År 867 hade vikingarna lagt under sig hela Northumbria.

York var den viktigaste staden i Northumbria på 800-talet. Ursprungligen var den en romersk stad med namnet Eboracum. På 600-talet ändrades namnet till Eoforwic. Vikingarnas namn på staden var Jórvik som med tiden blev York.

Klostret Wearmouth-Jarrow kan knytas till munken Beda (672-735). Det var han som räknade ut årtalet för Kristi födelse[3], och han är därmed ansvarig för den kronologi som idag används i de kristna delarna av världen.

Beda var även historiker och han har betytt mycket för förståelsen av Englands historia. Han kallas ibland den engelska historievetenskapens fader.

Fotnoter

[1] Fynd av 700-talets Sceatta-mynt har gjorts i Northumbria. Se SNF:s hemsida <<här>>.

[2] Denne Ethelred II ska inte förväxlas med Ethelred II som var Englands kung från år 978.

[3] Det var den romerska abboten Dionysius Exiguus som år 524 föreslog en årtalsnumrering från Kristi födelse, med det var den engelske munken Beda som var den förste att tillämpa denna dateringsmetod. Systemet med årtalsnumrering före och efter Kristus har ett problem: efter år 1 f kr följer år 1 e Kr. Det finns således inget år noll vilket gör det svårt att beräkna tidsrymder som omspänner tiden före och efter Kristi födelse.

Det var också munken Beda som fastställde årtalet för Jesu födelse, men det stämmer inte riktigt med Bibelns uppgift om att Jesus levde under Herodes tid (Matt 2:1). Herodes "den store" dog nämligen fyra år före Jesu födelse.

Litteratur

Rory Naismith. Medieval European Coinage, vol 8, Britain and Ireland c.400 - 1066.
Cambridge 2017.

SCBC Standard Catalogue of British Coins. London 2012.

Foto och grafik av författaren.

Bakgrunden till kartan har hämtats från www.pleiades.org. Den har kompletterats med information om städer och kloster av författaren.

Dokumenthistorik

2018-04-10 En första utgåva