2019-01-21

Säteröre 1631 med rosor vid riksskölden,
Gustav II Adolf

Av Lennart Castenhag och Jan Holmberg

Det finns omnämnt av Hallborg & Hartmann (nr 125 [1]) som ettöringen 1631 med riksskölden omgiven av rosor − ett unikt exemplar ur Fromells samling. I Cavallis samling dök det upp igen, och Appelgren beskriver det så här i Bobergs auktionskatalog från 1927 (obj nr 112):

På Misab 13 dök myntet upp en tredje gång. Äntligen får vi se det i bild !

Säteröre 1631, Gustav II Adolf.     Ref:  C-S  182 1/2
Diameter 40,5 mm  , vikt 26,20 g.

Visst är det en 1631 med rosor på ömse sidor om skölden! Varför var Appelgrens så kritisk? Låt oss titta lite närmare på myntet.

Åtsidan har slät sköld (som alltid 1631) och rosorna som omger skölden är i stort sett av samma typ som prydnaden kl 12 på frånsidan, dvs typ 2 (enl förteckning uppförd av Sonesgården [2] ). Rosorna ser inte ut att ha tillkommit i efterhand, och frånsidans årtal 1631 är inte manipulerat.

Åtsidans omskrift: GVST : ADOLP : D : G : SVEC : GOT : VAN : REX • M : P : F

Frånsidan omskrift: MONETA • CVPREA • DALARENSIS : M : DC : XXXI

Frånsidan krona är av typ 21 och valörettan omges av punkter (5 punkter totalt). Exakt så beskrev Hallborg och Hartmann myntet. Även Appelgren beskrev det så.

Hallborg och Hartmann beskrev inte åtsidornas kungakronor i sitt "utkast" och Appelgren ägnade sig inte heller särskilt mycket åt denna detalj. Låt oss studera kungakronan på myntet.

Att det är sju diamanter i kronringen är ju uppenbart, men hur ser prydnaderna på kronbågarna ut? Prydnaderna längst till höger och längst till vänster är inte lika. Prydnaden på den mittersta kronbågen ser ofullständig ut. Den här kungakronan har ett ytterst märkligt utseende. Hur har den kunnat bli så?

Låt oss studera några näraliggande kungakronor som förekommer på mynt från Säter.

Kungakronan på det aktuella myntet är ytterst märklig. Är det en kombination av detaljer från flera kronor?

- Kronringen från 6c är ju lätt att känna igen, och den finns med.
- Kronbågarna har stora likheter med 7a och 8a.
- Prydnaderna på kronbågarna längst till vänster och längst till höger påminner om 9a,
   men de är inte varandras spegelbilder, vilket de brukar vara.
- Prydnaden på kronbågen i mitten liknar inget som vi känner igen.

Kan det vara kungakronan som Appelgren åsyftar när han säger att myntet är "omändrat i senare tid till en varietet"? Onekligen ser kungakronan mycket märklig ut. Den har en gravörstil som inte liknar något annat vi har sett. Har den blivit ändrad efter präglingen? Frågan är då varför den har ändrats. Kungakronorna låg ju över huvud taget inte till grund för de olika varianter som Hallborg och Hartmann identifierade, så med den uppstod inte en "varietet" i Hallborgs och Hartmanns arbete.

Rosor vid riksskölden 1631 − ett unikt mynt

Under åren 1630 och 1631 hade ettöringarna från Säter inga rosor vid den raka riksskölden. Det unika exemplar som här presenteras är ett undantag. Hur uppstod det?

Gissningar har framförts att det skulle vara en åtsidesvals från 1629 som kommit till återanvändning, men det förefaller långsökt. 1629 var ett år av ovanligt stor produktion av mynt och valsarna fick hänga med tills de var obrukbara. Det aktuella myntet är präglat med tämligen fräscha valsar.

Nedan visas ett säteröre 1629. Konserveringsgraden är tämligen god, men det är inte ett särskilt vackert mynt, och det var inte ens vackert då det var nytt på grund av att det präglats med slitna valsar.

Säteröre 1629 med rosor och rak sköld, Gustav II Adolf. Diameter 40,5 mm, vikt 25,11 g.
Observera valsklumparna på både åt- och frånsida. Valsarna användes så länge det var möjligt.

Slutsats

Det kan inte uteslutas att den märkliga kungakronan på myntet har uppstått genom ändring efter präglingstillfället. Den har därför begränsat värde som referens för bildelementen på Gustav II Adolfs kopparmynt från Säter.

Frågan kvarstår vad Appelgren menade då han i Bobergs auktionskatalog skrev att myntet var "omändrat i senare tid till en varietet". Det kan i alla fall inte röra sig om rosorna vid skölden och det kan inte röra sig om årtalet. Därmed kan det fastslås att myntet är ett säteröre 1631 med rosor vid riksskölden, dvs det är ett unikt mynt. Sannolikt är myntet identiskt med det exemplar som omnämns av Hallborg och Hartmann som nr 125 i Num.Med VIII.

Fotografier och grafik av författarna.

Fotnoter

[1] Utkast till beskrivning över Gustav II Adolfs och Christinas kopparmynt, Num. med. VIII, 1883

[2] www.Sonesgarden.se/GIIA-sidan.html

Dokumenthistorik

2019-01-21   Uppdaterat bilderna utifrån nytt foto.

2015-03-22   Dokumentet skapat