2016-12-06
Av Lennart Castenhag
Pippin II valdes till lydkung av Akvitanien som femtonåring på 800-talet. En maktkamp uppstod i Frankerriket som slutade med att han avsattes. Han slog sig då samman med vikingar för att återta sitt kungarike. Händelserna överträffar den vildaste äventyrsroman.
Under det tidiga 800-talet var Ludvig (den fromme) kung över det väldiga Frankerriket som hade blivit för stort att styras av en person. Han förberedde därför en uppdelning av riket mellan sina söner. Uppdelning skulle ske efter hans död.
Ludvigs son, Pippin I, sattes år 817 att styra Akvitanien som lydkonung. Pippin hade svårt att acceptera faderns planer på att stycka upp Frankerriket och en konflikt uppstod dem mellan som slutade med att Pippin avsattes i början av 830-talet. Ludvigs minderårige son Karl (sedermera kallad den skallige) insattes som tronarvinge för Akvitanien.
År 838 avled Pippin I varvid Akvitaniens adelsmän valde sonen, den femtonårige Pippin II, till lydkonung i syfte att slå vakt om rikets självständighet. Karl (den skallige), som var jämnårig med Pippin II, kunde naturligtvis inte acceptera adelsmännens utnämning. Det var ju han, Karl, som var Akvitaniens rättmätige regent. En bitter kamp inleddes mellan Pippin II och Karl (den skallige).
Förstoring 6 ggr
AR Obol 839 − 852, Pippin II
Myntort: Bourges, Akvitanien
15,7 x 16,6 mm 0,555 g Ref: MEC(1) 812 var
Åtsida:
+ PIPPNVS REX (I är borttappat mellan P o N)
Kung Pippin
Bild: litet kors inom den inre pärlringen
Frånsida:
AQVI / TANIA
Akvitanien
Myntet är från en CNG-auktion och har dessförinnan ingått i Thomas Bentley Cederlinds samling
År 840 avled Ludvig (den fromme) och Frankerriket styckades upp enligt uppgjorda planer, men inbördeskrig bröt ut mellan hans tre söner Lothar, Ludvig (den tyske) och Karl (den skallige). Tvisten gällde hur gränserna skulle dras mellan deras riken.
År 843 fastställdes de nya gränserna genom fördraget i Verdun. Karl (den skallige) fick ansvar för den västra tredjedelen, som långt senare skulle bli Frankrike. Karl hade stärkt sin maktposition över Akvitanien.
Pippin II insåg att Karl hade fått övertaget. Han slog sig därför samman med vikingakrigaren Jarl Oscar år 844 vars styrkor han vägledde uppför Garonnefloden för att härja och plundra. Toulouse belägrades med kravet att Karl skulle släppa ifrån sig provinserna Poitou, Angoumois och Saintonge, men Karl kunde på inga villkor gå med på detta.
Städer i Akvitanien som var särskilt utsatta för vikingarnas plundringar i mitten av 800-talet.
Pippin svarade då med att inta Bordeaux år 848 tillsammans med vikingarna, men utspelet gav inte förväntat resultat. Adelsmännen i Akvitanien hade tappat förtroendet för honom, särskilt som det kommit fram att han ägnade sig åt dryckenskap och skörlevnad. Pippins lämplighet som lydkonung var starkt ifrågasatt.
Sancho II Sanches av Gascogne ställde sig på Karls sida och gav sig i kast med Pippin som togs till fånga och spärrades in i ett kloster i staden Soissons år 852. Därmed vad Pippin II avsatt som Akvitaniens lydkonung.
Pippin II spärrades in i kloster i staden Soisson år 852
Två år senare lyckades Pippin II fly ur sitt fängelse med hjälp av vikingarna. Han tog åter upp kampen mot Karl genom att plundra i Poiters, Angolueme, Périgueux, Limoges, Clermont och Bourges.
År 864 gjorde Pippin och vikingarna en ny attack mot Toulouse. Vid den här tiden florerade rykten om att han hade tagit avsteg från kristendomen och levde under hedniska förhållanden som en äkta viking. Attacken mot Toulouse misslyckades och Pippin togs åter tillfånga och spärrades in i Senlis där han avled.
I fängelset i Senlis slutade Pippin II sina dagar
Ludvig den frommes söner och Akvitaniens lydkungar på 800-talet
Foto och grafik av författaren
Referens: Grierson-Blackburn, Medieval European Coinage, Vol I, 1986
Dokumenthistorik
| 2016-12-06 | Dokumentet skapat |
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |