2021-04-21
av Roger Svensson
Under medeltiden beskattade myntherren befolkning och handel genom "periodiska myntindragningar". Gamla mynttyper förklarades ogiltiga och skulle växlas in mot nya till på förhand bestämda datum och kurser. En vanlig växelkurs var fyra gamla mynt mot tre nya och indragningar kunde ske varje eller vartannat år.
För att periodiska myntindragningar skulle fungera, krävdes en begränsad penningmängd i omlopp. Annars skulle myntverken inte hinna med att mynta om. Övervakningen att bara giltiga mynt användes krävde även att handel skedde på begränsade platser, på städernas marknader. Detta innebar att i första hand regioner som tidigare inte hade så stor erfarenhet av penningekonomi tillämpade sådana indragningar.
På bilden visas tre olika typer som utgavs av den engelske kungen Æthelred II (978−1013). I England inträffade indragningarna vart sjätte år under perioden 973−1035 och vartannat eller vart tredje år mellan 1035−1125.
Vill du veta mer om hur systemet med myntindragningar bredde ut sig i tid och rum i medeltidens Europa och varför systemet bröt samman, så kan Du klicka på denna länk:
Villkor i medeltidens Europa
Förstoring 2,5 ggr
Periodic Recoinage in Medieval England
Foto av Gabriel Hildebrand.
Dokumenthistorik
2021-04-21 | Korrigerat ett skrivfel. Foto av de mynt som här visas är tagna av Gabriel Hildebrand. | |
2021-03-24 | Dokumentet skapat. |
Senast uppdaterad 2023-09-28 Copyright © 1996-2023 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |