2014-02-13
Av Lennart Castenhag
Litra var ett bronsmynt (det kunde också vara ett litet silvermynt) som präglades under antiken i de grekiska kolonierna - företrädesvis på Sicilien. En litra motsvarade en obol i värde.
Klicka för större bild Litra, 287-278 f.v.t., Hiketas, Syrakusa, 2 ggr förstoring. Diameter 22 mm. Vikt 10,605 gram. |
Syrakusa grundades 734 f.v.t. av grekiska kolonisatörer. Den mest framträdande medborgaren i det grekiska Syrakusa var uppfinnaren och matematikern Arkimedes som bland annat är känd för Arkimedes princip.
Ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av
en uppåtriktad kraft som är lika stor som
tyngden av den undanträngda vätskan.
Arkimedes formulerade också principen hos en hävstång. Han lär ha sagt:
− Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden.
Under romarnas belägring av Syrakusa dödades Arkimedes trots order hade givits om att han inte skulle komma till skada. Det berättas att Arkimedes satt på stranden och begrundade några cirklar som han ritat upp i sanden när de romerska soldaterna närmade sig honom. Han lär då ha utropat:
− Rubba inte mina cirklar.
Soldaterna högg ner honom, men uttrycket har blivit odödligt.
Hiketas var Syrakusas ledare (tyrann) från år 287 f.v.t. Han störtades och fördrevs från Syrakusa år 278 f.v.t.
Arkimedes föddes samma år som Hiketas tillträdde. Den ödesdigra händelsen på stranden inträffade år 212 f.v.t.
För att undsätta de grekiska städerna i södra Italien år 279 f.v.t., mötte Pyrrhus den numerärt överlägsna romerske hären vid Asculum i Apulien. Pyrrhus avgick med segern, men förlorade många av sina soldater. Han förlorade även flera officerare som stod honom nära samt mycket krigsmateriel. När en av soldaterna gratulerade honom till segern sägs det att han fällde den replik som skulle bli odödlig:
− En sådan seger till, och jag är förlorad.
Händelsen har givit upphov till uttrycket "Pyrrhusseger", dvs en mycket dyrköpt seger.
Klicka för större bild Litra, 278-276 f.v.t., Pyrrhus från Epirus, Syrakusa, 2 ggr förstoring. Diameter 22 mm. Vikt 10,795 gram. På åtsidan Athena Promachos och på frånsidan Herakles. |
Pyrrhus (319/318-272 f.v.t) var kung över Epirus. Folket i den grekiska staden Taranto bad honom om hjälp med att komma tillrätta med Romarna som hade börjat tränga söderut. Pyrrhus besegrade Romarna under slaget vid Herakleia i södra Italien år 280 f.v.t.
Efter segern över Romarna vid Asculum år 279 gav Pyrrhus definitivt upp tanken på en avgörande seger över stormakten. Istället godtog han inbjudan från Syrakusa år 278 att bli deras ledare. De hade ju precis kört iväg tyrannen Hiketas, och Pyrrhus skulle säkerligen kunna få bukt med de Karthager som hade flyttat in i Syrakusa.
Pyrrhus motsvarade tydligen inte förväntningarna. Efter två år tröttnade Syrakusas befolkning på honom och de körde iväg honom.
Athena Promachos på Akropolis såsom konstnären Leo von Klenze 1846 tänkte sig att det kunde ha sett ut.
Athena Promachos var en bronsstaty i kolossalformat i Athen. Konstnären var den grekiske skulpören, målaren och arkitekten Pheidias (Phidias). Statyn stod färdig omkring år 456 f.v.t. Den var 9 meter hög och var placerad bredvid Parthenon på Akropolis.
Athena var visdomens och krigskonstens gudinna och Athena Promachos betyder ungefär "Athena som kämpar i frontlinjen".
Statyn flyttades år 465 till Konstantinopel där den förstördes av korsfararna 1204 under det fjärde korståget
[1]. Det är med hjälp av bilder på några mynt, bland annat myntet ovan, som vi idag kan föreställa oss hur statyn såg ut.
Foto och grafik av författaren.
[1]. Konstantinopel plundrades på sina rikedomar i samband med fjärde korståget. Om du vill läsa mer om denna händelse, klicka här >>
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |