2014-11-09

 

Konstiga präglingar
          på Gustav II Adolfs nyköpingsmynt

Av Erik Lie och Lennart Castenhag

I myntverkstaden i Nyköping producerades Gustav II Adolfs runda kopparmynt under åren 1627-1629. Mynten präglades i valsverk för att få god kvalitet. I det följande ska vi stifta bekantskap med några nyköpingsmynt där resultaten - trots den nya tekniken - blivit minst sagt konstiga. Som jämförelse visas mynt i hyggligt skick av ungefär samma typ.

Se följande ettöring från 1628 (de vänstra bilderna). Åtsidan är inte vacker. Särskilt misslyckad är kungakronan och omskriften strax ovan kungakronan.

Frånsidan är ännu sämre. Där kan man svagt urskilja konturerna av åtsidans rikssköld. Det som har hänt är att myntet är präglat två gånger, men andra gången har frånsidan präglats in på åtsidan och vice versa.

Klicka för större bild Nyköpingsöre 1628, åtsida. Spår av frånsidans prägling kan skönjas. Klicka för större bild Nyköpingsöre 1628, frånsida. Spår av åtsidans prägling kan skönjas.

Nyköpingsöre i hyggligt skick, åtsida. Nyköpingsöre i hyggligt skick, frånsida.

Hur har det varit möjligt att i valsverk skapa ovanstående dubbelprägling? Vår teori är att tenen (kopparbandet) har vänts efter första valsningen. Därefter har tenen valsats ytterligare en gång. Varför så har skett är inte lätt att veta. Kanske blev den första präglingen för svag så att ytterligare en prägling genomfördes. Men varför vände man tenen?

---

Se följande halvöre från 1627 (de vänstra bilderna). Här ser det ut som om en halvöring har överpräglats på en ettöring.

Klicka för större bild Halvöre Nyköping 1627, åtsida. Spår av frånsidan från ett ettöring kan skönjas. Klicka för större bild Halvöre Nyköping 1627, frånsida. Spår av åtsidan från en ettöring kan skönjas.

Halvöre Nyköping 1627 i hyggligt skick, åtsida. Halvöre Nyköping 1627 i hyggligt skick, frånsida.

Vår teori är att man präglade en ten avsedd för halvöringar med ettöringsvalsar. Sedan uppdagades misstaget och man valsade om tenen med halvöringsvalsar.

Låt oss testa teorin. På nedanstående bild jämför vi en del av halvöringens prägling med en ettöring.

Av bilden framgår tydligt att halvöringen är överpräglad på en ettöring. Se överdelen av riksskölden nedtill på halvöret. Den är av en typ som aldrig förekommer på halvöringar, men väl på ettöringar. När vi dessutom lägger in präglingen från halvöret på bilden av en ettöring stämmer den med ettöringens omskrift.

---

Se följande fyrk från 1629 (de vänstra bilderna). Här har en fyrk överpräglats på en halvöring. Man kan se en upp-och-nedvänd rikssköld från halvöringen på frånsidan i underkant på gripen.

På frånsidan ser det dessutom ut som om utstansning av myntet ur tenen har påbörjats, men utstansningen har avbrutits. Sannolikt genomfördes denna operation efter det att tenen felpräglats med halvöringsvalsar (spåret stämmer med diametern hos ett halvöre), men utstansningen avbröts eftersom man uppdagade felet. Efter andra stansningen med rätt valsar har man inte lyckats utplåna spåren efter den avbrutna utstansningen.

Klicka för större bild Fyrk Nyköping 1629, åtsida. Klicka för större bild Fyrk Nyköping 1629, frånsida. Se spåren av en rikssköld under gripen. Har utstansning påbörjats och avbrutits?.

Fyrk Nyköping 1629 i hyggligt skick, åtsida. Fyrk Nyköping 1629 i hyggligt skick, frånsida.

Foto av författarna där ej annat anges.

---

Om du vill läsa om produktionsprocessen i Nyköpings myntverkstad på 1620-talet, se Jan-Olof Björks artikel Valsverkspräglingen av Gustav II Adolfs kopparmynt, Svensk Numismatisk Tidskrift nr 3, 1995.