2015-11-05

Fourrée - mynt med kärna av oädel metall

Av Lennart Castenhag

Fourrée är franska och betyder fylld. Ett fourréemynt av t.ex. silver är ett mynt med en kärna av oädel metall. Fourréemynten är ofta förfalskningar, men inte alltid. Fourréetekniken har företrädesvis tillämpats på grekiska och romerska mynt.

I det antika Rom var de samtida förfalskningarna ett gissel för nationen. På 80-talet fvt. utvecklades tekniker i Rom för att avslöja hurvida ett silvermynt hade en kärna av oädel metall.

Tidvis försågs romerska mynt med sågtandräfflad rand i syfte att visa att myntet var av silver rakt igenom. En romersk denar med sådan räfflad rand kallades Denarius Serratus, dvs "sågtandad denar". Snart dök det upp fourréemynt med sådan räffling vilket visade att sågtandräfflingen var verkningslös för sitt syfte.

På myntet nedan är det ett hål i silverskiktet under halsen på kvinnan. Hålet avslöjar att myntet har en kärna av oädel metall, men myntet är äkta. Myntverket i Kebren använde sig av fourrée för att spara in på silver.

Fourrée har funnits nästan lika länge som det har funnits mynt, dvs ända sedan 600-talet fvt och metoden har tillämpats både i de kungliga myntverkstäderna för att skapa äkta mynt och i bedragarnas verkstäder för att skapa förfalskningar.

Förstoring 10 ggr

Fourrée Diobol ca 450 fvt, Kebren

Storlek 9,2 x 10,0 mm vikt 1,125 g. Ref: SNG von Aulock 7620

En diobol är en dubbel obol, dvs 1/3 drakm.

På åtsidan visas huvudet av en kvinna i profil vänd åt vänster. Hon är avbildad i arkaisk stil vilket kännetecknas av att hennes öga visas framifrån trots att kvinnan i övrigt visas i profil. På frånsidan visas huvudet av en bagge vänd åt vänster inom en incuse-kvadrat.

Stadsstaten Kebren etablerades vid mitten av 600-talet fvt genom att aioliska greker slog sig ned i Scamanderdalen som beboddes av ett anatoliskt folkslag. ännu på 400-talet fvt. levde greker och urbefolkningen sida vid sida i dalen. Kebren anslöt sig till Deliska (Attiska) förbundet som hade grundats år 478 fvt.

Mynt började präglas i Kebren i mitten av 500-talet fvt både i silver och brons. På 200-talet fvt ändrades stadens namn till Antiocheia.

Kebren upptäcktes på 1860-talet av amatörarkeologen Frank Calvert (han grävde i Troja sju år före Heinrich Schliemann). Se nedanstående karta.

Enligt den grekiska författaren Strabon beboddes staden Scepsis av grekiska filosofer av den sokratiska skolan. Dessa filosofer skulle ha ärvt några av Aristoteles skrifter.

Foto och grafik av författaren