2018-09-18
Av Lennart Castenhag
I Karl den stores rike, i den löst kontrollerade delen längst i öster, uppstod hertigdömet Böhmen-Mähren. Där präglades för 1000 år sedan denarer av hög kvalitet. Silvret kom från hertigdömets egna silverfyndigheter. Det är därför ingen tillfällighet att de första talermynten präglades just i Böhmen i början på 1500-talet.
Landområdet för det medeltida Böhmen-Mähren motsvaras idag av Tjeckien.
Tyskromerska riket år 972 under kejsar Otto I. Längst i öster är Böhmen-Mähren beläget.
Karl den store lät kröna sig av påven år 800. Därmed hade kristendomen fått fäste i Frankerriket. Hertig Borivoj I (852-889) av Böhmen var den förste hertigen av Premysl-ätten som lät döpa sig vilket fick gynnsam effekt för kristendomen i den östliga utposten. Se Premysl-ättens släktträd i slutet av artikeln.
Wenceslaus av Premysl-ätten föddes år 907 och han spåddes en lysande framtid som Böhmens regent, men år 935 blossade maktintriger upp vid hovet och han mördades av sin bror. Wenceslaus helgonförklarades nästan genast efter sin död.
Wenceslaus mördas av sin bror Boleslav samtidigt som en präst blockerar dörren för hans flykt. Bokmålning i en handskrift från 900-talet tillskriven Gumpold von Mantua.
Boken finns idag i
Biblioteca Augusta i Wolfenbüttel
I mitten av 1000-talet behärskades Böhmen och Mähren fortfarande av ätten Premysl. Man hade enats om att ättens huvudman skulle inneha rollen som hertig av Böhmen. Övriga medlemmar av Premysl-ätten delade upp Mähren mellan sig och styrde sina små furstendömen självständigt och egensinnigt.
År 1198 slogs Böhmen och Mähren samman till ett kungarike under kung Ottokar I. Mähren miste sin självständiga ställning och det sammanslagna Böhmen-Mähren blev kort och gott Böhmen.
År 1306 mördades Wenceslaus III. Han hade ingen manlig avkomma och blev därför den siste regenten av Premysl-ätten. Hans syster Anna gifte sig med hertig Henrik av Kärnten som blev Böhmens kung år 1307.
Annas syster Elisabeth kunde inte tåla Henrik av Kärnten. Hon lockade Johan av Luxemburg att driva ut Henrik ur Böhmen, vilket skedde år 1310. Elisabeth gifte sig med Johan som blev Böhmens kung samma år.
Den siste Böhmiske kungen av den Luxemburgska ätten var Sigismund som också var kejsare av det Tyskromerska riket samt kung av Ungern-Kroatien. Sigismund gick ur tiden år 1437 varefter den Habsburgska ätten kom till makten i Böhmen genom att Sigismunds dotter Elisabeth gifte sig med Albert II. Han var kung av Böhmen, Ungern, Kroatien och Tyskland samt hertig av Österrike. Under Alberts första år som Böhmens regent (1438) grundades universitetet i Prag vilket innebär att det är ett av Europas äldsta universitet.
Det Habsburgska styret tog slut genom att Albert II:s son, Ladislaus, inte fick någon tronarvinge (han gifte sig aldrig). Därigenom kom den Jagielloniska ätten på Böhmens tron. Vladislaus II var kung av Böhmen 1471-1516 samt kung av Ungern-Kroatien 1490-1516.
Vladislaus II efterträddes av sonen Ludvig I som var Böhmens, Ungerns och Kroatiens kung under åren 1516-1526. I början av kung Ludvigs regeringstid (omkring år 1517) präglades det första talermyntet i Joachimsthal i västra Böhmen. Talern blev på grund av sin höga silverhalt snabbt ett populärt handelsmynt som kom att präglas även i andra riken, exempelvis Sverige. Gustav Vasa slog daler från år 1534 och framåt.
Taler från omkring år 1517.
ÅTSIDA
AR : DOMI : SLI : STE : ET : FRA : CO : D : B
står för
AR[ma] DOMI[norum] SLI[corum] STE[fani] ET FRA[tres] CO[mitum] D[e] B[assano]
vilket ofta översätts med
Mynt[1] av mästarna Schlick, Stefan och hans bröder, grevar av Bassano.
I fältet ser vi Sankt Joachim bakom en vapensköld. Han omges av tecknen S och I, vilket står för Sankt Joachim. Han var äkta man till sankta Anna, och dessa bägge var föräldrar till jungfru Maria. Joachim och Anna figurerar i en apokryfisk skrift, Jakobs protoevangelium.
FRÅNSIDA
LVDOVICVS : PRIM : D : GRACIA : R : BO
står för
LVDOVICVS PRIM[us] D[ei] GRACIA R[ex] BO[emie]
vilket kan översättas med
Ludvig I, av Guds nåde, kung av Böhmen.
I fältet ser vi det böhmiska lejonet
På svenska Bretislav
Oldrich, hertig av Böhmen från år 1012, lyckades, tillsammans med sonen Bretislaus, år 1029 återta kontrollen över Mähren (som tidigare hade erövrats av Polen) och Bretislaus fick Mähren som förläning. Se följande mynt som Bretislaus lät prägla under sin tid som furste av Mähren.
Förstoring 4 ggr
AR denar 1029 − 1034, Bretislaus I, Prag
20,0 mm 1,015 g ref: Cach 310 foto L Castenhag
Åtsida: + BRACISLAVI
Bretislaus
Inom inre pärlringen ser vi fyra kors i korsformation
Frånsida: VENCEZNVS
Wenceslaus
I fältet ser vi St Wenceslaus med upplyfta händer i en välsignande gest.
Bretislaus I blev hertig av Böhmen vid faderns frånfälle år 1034. Bretislaus ansågs vara en "bastard" eftersom hans mor var en enkel bondflicka och han fick därför problem med att skaffa sig en gemål av adlig familj. Bretislaus löste problemet genom att enlevera Judith av Schweinfurt som med tiden gick med på att ingå äktenskap med honom. Hon födde åt honom fyra söner varav tre blev Böhmens regenter i tur och ordning. Se följande mynt som är slaget för hertig Bretislaus I.
Förstoring 5 ggr
AR denar 1037 − 1055, Bretislaus I, Prag
16,0 mm 0,925 g ref Cach 322 foto L Castenhag
Åtsidans omskrift: BRACIZLAVS DVX
hertig Bretislaus
i fältet ser vi en man en face
Frånsidans omskrift: SCS VVENCEZLAVS
sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus med korsstav.
På svenska Vratislav
Wratislaus II var hertig av Böhmnen under åren 1061-1085. Den tyske kejsaren Henrik IV upphöjde honom till kung av Böhmen år 1085 som en ärebetygelse för det stöd han hade gett kejsaren i krigiska situationer. Men kungavärdigheten gällde endast Wratislaus personligen. Efter hans död återgick Böhmen till att bli ett hertigdöme.
Förstoring 6 ggr
AR denar 1061, Wratislaus II, Prag
14 mm 0,685 g ref Cach 347.
Myntet är slaget under hans första år som hertig i Böhmen
Foto L Castenhag
Åtsidans omskrift: + WRATISLAS (retrograd)
hertig Wratislaus
I fältet ser vi hertigen på sin tron med svärd i höger hand.
Frånsidans omskrift: WENCEZLAS (retrograd)
sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus huvud.
På svenska Vladislav
Förstoring 4 ggr
AR denar 1109 − 1125, Wladislaus I, Prag
17,3 mm 0,710 g ref Cach 543
Myntet är svagpräglat i kanterna som så ofta annars.
Foto L Castenhag
Åtsidans omskrift: + DVX VVLADISLAVS
hertig Wladislaus
I fältet ser vi hertigen på sin tron med svärd i vänster hand.
Hans högra hand vilar på huvudet på en knäböjande person.
Frånsidans omskrift: SCS VVENCEZLAVS
sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus med korsstav i höger hand.
Vänster hand är lyft i en välsignande gest.
På svenska Sobeslav
Förstoring 4 ggr
AR denar 1125 − 1140, Sobeslaus I, Prag
11,3 mm 0,710 g ref Cach 572
Myntet är svagpräglat i kanterna som så ofta annars.
Foto L Castenhag
Åtsidans omskrift: + DVX SOBESLAVS
hertig Sobeslaus
I fältet ser vi hertigen med sköld i vänster hand
och ett standar i höger hand.
Frånsidans omskrift: SCS VVENCEZLAVS
sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus med korsstav i höger hand.
Vänster hand är lyft i en välsignande gest.
På svenska Wladislav
Förstoring 4 ggr
AR denar 1110 − 1113, Wladislaus II
22 mm 0,655 g ref Cach 532 var Myntort: Olmütz.
Åsida: En man och en kvinna sitter mitt emot varandra.
Frånsida: En stående man håller en fana och en sköld.
I fältet fyra stjärnor.
Foto L Castenhag
Myntet är svagpräglat i kanterna som så ofta annars.
Det är omöjligt att läsa omskrifterna.
Wladislav var furste av Mähren fram till år 1140
och han var hertig av Böhmen under åren 1140-58
samt kung av Böhmen under åren 1158-72.
År 1198 blev Böhmen ett kungadöme under kung Ottokar I som regerade fram till år 1230. Se nedanstående mynt som är slaget för kung Ottokar I. Det märkliga är att Ottokar I:s mynt så gott som alltid är svagpräglade − särskilt i periferin, så att omskrifterna är omöjliga att tyda. Efter en genomgång av en mängd auktionskataloger har inte något mynt kunnat hittas som ger någon ledtråd till omskrifternas lydelse. Lite längre ned på sidan visas en skiss ur Donebauers bok från 1890, men den är inte heller till någon hjälp.
Förstoring 4 ggr
Pfennig 1192 − 1230, Ottokar I, Prag
(mynttypen präglades redan under Ottokars tid som hertig)
19,7 mm 1,220 g ref Cach 663 foto L Castenhag
Endast rester av omskrifterna finns med på grund av svag prägling, vilket är vanligt på kung Ottokars mynt. I åtsidans fält ser vi kung Ottokar I på sin tron med liljespira i vänster hand. Höger hand hålls i en välkomnande gest. I frånsidans fält ser vi sankt Wenceslaus med en korsstav. På ömse sidor om korsstaven S och S.
Donebauer nr 552
Ottokar II av huset Premysl föddes omkring år 1233 och han dog 1278. Ottokar II var kung av Böhmen-Mähren under åren 1253-1278. Vid denna tid var det kejserliga tysk-romerska riket försvagat och makten låg snarare hos hertigar, grevar och småfurstar. Att Böhmen-Mähren var ett självständigt kungarike låg så att säga i tiden.
Förstoring 4 ggr
Pfennig (brakteat) 1253 − 1278, Ottokar II, Böhmen
Se det böhmiska lejonet i tidig stil.
Jämför med lejonet på groschen längre ned på sidan.
22,5 mm 0,690 g ref Cach 843 foto L Castenhag
Förstoring 4 ggr
Pfennig 1253-1278, Ottokar II, Prag Åtsida: kungen håller ett riksäpple i höger hand Frånsida: det böhmiska lejonet (svagpräglat)
17 mm 0,810 g. Ref: Cach 819, Donebauer 681 foto L Castenhag
och en spira i vänster hand.
I Österrike avled hertig Fredrik II "den stridbare" år 1246 i samband med ett fältslag mot ungrarna. Eftersom han inte efterlämnade någon avkomma utslocknade den Babenbergska ätten i Österrike och ett interregnum inträdde.
År 1251 valde adelsmännen i Österrike den artonårige Ottokar från Böhmen till hertig. Två år senare blev han även kung av Böhmen-Mähren som Ottokar II. På 1260-talet utökade han sitt maktområde med Steiermark och Kärnten. Dynastin Premysl stod därmed på höjden av sin makt. Hans väg tycktes ligga öppen för att lägga under sig hela tysk-romerska riket, men Rudolf av Habsburg stod i vägen. De möttes på slagfältet i augusti 1278 och där slutade Ottokar II:s sina dagar.
På svenska Wenzel
Den sjuårige Wenceslaus II blev Böhmens kung i samband med att fadern, Ottokar II, avled år 1278. År 1300 kröntes Wenceslaus även till kung av Polen.
Förstoring 3 ggr
Prager Groschen c:a 1300 − 1305, Wenceslaus II, Kuttenberg
27 mm 3,695 g. ref: Castelin 5 o 6 foto L Castenhag
Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE
+ WENCEZLAVS SECVUNDVS
Av Guds nåde Böhmens kung. / Wenceslaus II
Bildmotiv: en krona
Frånsidan omskrift: + * GROSSI PRAGENSES *
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.
År 1298 fann man rika silverfyndigheter nr Kutná Hora (Kuttenberg). Av den anledningen etablerade Wenceslaus II ett nytt myntverk i Kuttenberg. Det innebär att myntet Pragergroschen faktiskt inte producerades i Prag utan i Kuttenberg.
Vid utformningen av det nya myntet hämtade man inspiration från den franska gros tournois som hade introducerats av Ludvig IX år 1266.
Från silvergruvan utanför Kuttenberg fick man 6,5 till 6,8 ton silver per år vilket resulterade närmare 1,7 miljoner Pragergroschen årligen. Man kunde därmed förse Böhmen, Polen och stora delar av det tyska imperiet med silvermynt.
Med tiden producerades Pragergroschen med lägre silverhalt vilket föranledde de tyska städerna att motstämpla mynt med högre silverhalt.
På 1500-talet upptäcktes rikliga silverfyndigheter i Joachimstal och grevarna Schlick började producera talermynt som vann i popularitet. Den sista Pragergroschen lämnade myntverket år 1547.
Johan I, av ätten Luxemburg, var Böhmens kung under åren 1310-1346. Han har fått öknamnet Johan "den blinde" på grund av den ögonsjukdom som med tiden gjorde honom blind. Se följande mynt som är slaget för Johan I.
Förstoring 3 ggr
Prager Groschen 1310 − 1346, Johan I, Kuttenberg
[2]
27 mm 3,87 g. ref: Castelin 8 foto L Castenhag
Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE
+ IOHANnES PRIMVS
Av Guds nåde Böhmens kung. / Johan I
Bildmotiv: en krona
Frånsidan omskrift: + * GROSSI PRAGENSES *
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.
Den siste kungen av den Premyslidiska ätten var Wenzel III som mördades år 1306 efter endast ett år på tronen. Han efterträddes av Henrik av Kärnten (1306-10) som avsattes av Johan av Luxemburg på initiativ av den mördade kungens syster Elisabet. Därmed kom den luxemburgska ätten pä Böhmens tron.
Den franska "turnosen" (Gros Tournois), som hade blivit ett populärt handelsmynt i slutet av 1200-talet, och som även präglades i Tyskland, var förebild för Johan I:s mynt.
Se här https://sonesgarden.se/Silvergalleriet/6-Sgall-Turnose-id-2191.html
och här
https://sonesgarden.se/Silvergalleriet/10-Sgall-Koln-Walram.html
Karl I var son till Johan I. Han var kung av Böhmen under åren 1346 - 1378. Han var även tyskromersk kejsare som Karl IV under åren 1355 - 1378. Karls söner Wenceslaus och Sigismund blev i tur och ordning kungar av Böhmen (se släkträdet nedan).
Under Karl IV:s regeringstid blomstrade Prag. Bygget av Sankt Vitus-katedralen påbörjades 1344 (den blev färdig 1929), och kvarlevorna efter Wenzel I flyttades till katedralen.
Universitetet i Prag grundades 1347. Det är därmed ett av Europas äldsta universitet. Prag var vid den här tiden Europas tredje största stad. Idag är staden upptagen på Unescos världsarvslista.
Förstoring 3 ggr
Prager Groschen 1346 − 1378, Karl I, Kuttenberg
28 mm 3,39 g. ref: Castelin 22 foto L Castenhag
Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE
+ KAROLVS PRIMVS
Av Guds nåde Böhmens kung. / Karl I
Bildmotiv: en krona
Frånsidan omskrift: + * GROSSI PRAGENSES *
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.
Myntet är partiellt svagpräglat så man måste
titta noga för att kunna tyda omskrifterna.
På svenska Wenzel
Wenceslaus III var son till Karl I. Wenceslaus var kung av Böhmen under åren 1378 - 1419. Han var även tyskromersk kung under åren 1376 - 1400 som Wenceslaus IV. Han var också hertig av Luxemburg 1383 - 1388 och elector av Brandenburg 1373 - 1378.
Wenceslaus benämns ofta Wenceslaus IV, vilket var hans ordningsnummer som tysk kung. På det mynt som presenteras nedan står det Wenceslaus III, vilket var hans ordningsnummer som böhmisk kung. Detta är lite förvirrande för det fanns en böhmisk kung Wencelaus III under c:a ett år 1305-1306. Denne man var även ungersk och polsk kung 1301-1305.
Wenceslaus dog barnlös.
Förstoring 3 ggr
Prager Groschen 1378 − 1419, Wenceslaus III, Kuttenberg
27 mm 2,90 g. ref: Castelin 33 foto L Castenhag
Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE
+ WENCESLAVS TERCIUS
Av Guds nåde Böhmens kung. / Wencelaus III
Bildmotiv: en krona
Frånsidan omskrift: + * GROSSI PRAGENSES *
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.
Myntet är partiellt svagpräglat så man måste
titta noga för att kunna tyda omskrifterna.
På svenska Vladislav
Wladislaus II, var Böhmens kung under åren 1471-1516. Han var även Ungerns kung under åren 1490-1516. Wladislaus var av den Jagiellonska ätten - son till kung Kasimir IV av Polen och Elisabeth av Böhmen.
Wladislaus lät bland annat slå enkelsidiga weisspfennig enligt följande.
Förstoring 5 gr
Weisspfennig 1471 − 1516, Vladislaus II, Kuttenberg
13,2 x 14,8 mm 0,305 g Ref Donebauer 962 foto L Castenhag
Myntet är enkelsidigt. Eventuellt mönster på frånsidan är att bortse från.
Åtsidans omskrift: + WLADISLAVS SECVNDVS
Vladislaus II
Bildmotiv: det böhmiska lejonet
I Ungern lät Vladislaus slå ungerska denarer, marginellt större än ovanstående weisspfennig, men de var dubbelsidiga.
Se här >>
En liten utvikning måste här göras som varken har med medeltid eller mynt att göra.
Det trettioåriga kriget avslutades med ett fredsfördrag i oktober 1648. I juli samma år marscherade den svenska armén in i Prag och ockuperade stora delar av staden samt plundrade de rika adelsmännens palats. Soldaterna lade beslag på ovärderliga konstskatter som fördes hem till Sverige som krigsbyte. Här ges några exempel.
Silverbibeln − Codex argenteus skrevs med gotisk skrift i början 500-talet i Ravenna i Italien. Under senare halvan av 1600-talet försågs boken med silverpärmar men den egentliga bakgrunden till bokens namn är att den är skriven med silverfärg på tunna färgade pergamentblad.
År 1995 stals Silverbibeln från Carolina Rediviva men återfanns efter ett tag. Silverbibeln anses idag vara världens dyrbaraste bok och uppfördes år 2011 på Unescos lista över världsminnen. I en utställningsmonter på Carolina Rediviva i Uppsala visas några blad ur bibeln samt silverpärmarna. Bokens sidor har skannats in och kan beskådas via den Internetbaserade Alvin-portalen.
| 
|
Foto Carolina Rediviva
Djävulsbibeln − Codex Gigas är ett gigantiskt pergamentband − 895 x 490 mm och den väger 75 kg. Boken tillkom under åren 1200-1230 och den har fått sitt namn av att den har en djävulsbild på en av pergamentsidorna. Boken förvaras på Kungliga Biblioteket i Stockholm och finns utställd för allmän beskådan.
Foto Kungl Biblioteket
Adriaen de Vries bronsskulpurer från början av 1600-talet finns utställda i Museum de Vries på Drottningsholm. Denna samling av hans skulpurer anses vara i världsklass med avseende på omfattningen. En modern bronsavgjutning kan beskådas i Herkules-fontänen som är utförd av Nicodemus Tessin d.y framför Drottningholms slott.
| 
|
Foto Museum de Vries
Grafik av författaren
Fotnot
[1} Ordagrant står det: Vapensköld för herrarna Schlick . . . . .
Stefan Schlick var greve av Bassano under åren 1487 − 1526
[2} Den medeltida staden Kuttenberg (på tjeckiska Kutná Hora) ligger 70 km öster om Prag.
Litteratur
Cach, F. Nejstarsi Ceské Mince. Prag 1974
Castelin, K. Grossus Pragensis. Braunschweig 1973
Fiala, E. Beschreibung der Sammlung böhmischer Münzen und Medaillen des Max Donebauer.
Prag 1889
Dokumenthistorik
| 2018-09-18 | Kompletterat med Denar hertig Sobeslaus I (id 2854) | |
| 2018-09-15 | Kompletterat med Pragergroschen Wenceslaus II (id 2852) | |
| 2018-08-25 | Rättat referensnumret till Prager Groschen Johan I, till Castelin 8. | |
| 2018-06-27 | Kompl. med ytterligare böhmiska mynt. Kompl. släktträdet. | |
| 2018-03-11 | Kompletterat med konstskatterna som stals från Böhmen 1648. | |
| 2018-03-08 | Kompletterat med brakteat Ottokar II samt ett textavsnitt om honom. | |
| 2017-12-13 | Kompletterat med denier för Wladislaus I. Kompletterat släktträdet Wladislaus I. | |
| 2017-11-07 | Kompletterat med prager groschen för Karl I Kompletterat släktträdet med Karl I | |
| 2017-02-28 | Kompletterat med att beskriva en weisspfennig 1471-1516. | |
| 2017-01-05 | Dokumentet skapat |
| Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |