2023-04-08

 

Attenpenningen från Danmark

Av Lennart Castenhag

Under åren 1518-1522 präglades i Danmark små klippingmynt med låg silverhalt − attenpenning − och myntet präglades med skillingstampar. Efter några år drogs mynten tillbaka för att präglas om, men en del mynt tappades bort och hamnade i jorden. Med hjälp av metalldetektorer har några av dem kommit i dagen till glädje för forskare och samlare.

Förstoring 5 ggr.

En dansk attenpenning (troligen ett detektorfynd).
Myntet var präglat med skillingstampar, men myntämnet
var för litet för att rymma hela myntbilden.
Låg silverhalt, kanske 10%
Myntet är slaget för Kristian II i Malmö med skillingstampar.
Storlek: 13,5 x 13,5 mm. Vikt 1,86 g. Ref: Galster 42a.

På åtsidan ser vi kungen med spira och riksäpple.
På frånsidan ser vi en krönt vapensköld med tre leoparder.

Foto: L Castenhag (id 2947)

Kristian II föddes år 1481 som son till kung Hans av Oldenburgska ätten. Han efterträdde sin far som kung av Danmark år 1513 och blev därmed även ledare för Kalmarunionen (Danmark, Norge och Sverige).

År 1517 lämnade Sverige unionen och Kristian sände en flotta till Sverige för att bringa rättning i leden, men flottan besegrades. Ett nytt försök gjordes 1518 med samma utgång.

Kristian II (1481-1559), porträtt av Michel Sittow från 1515.
Foto: Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.
I svenska historieböcker brukar denne man kallas "Kristian tyrann"
eftersom han organiserade Stockholms blodbad år 1520.

Kristian vägrade att släppa tanken att med vapenmakt tvinga in Sverige i unionen. För att finansiera sina planer lät han under åren 1518 - 1522 prägla mynt i Malmö på kvadratiska myntämnen. Myntmästare i Malmö var Jörgen Kock. De nya klippingmynten fick namnet "attenpenning" och de präglades med skillingstampar.

I januari 1520 marscherade Kristian in i Sverige med en stor här. Ett fältslag utkämpades vid sjön Åsunden varvid den svenske riksföreståndaren Sten Sture skadades och avled. I september tågade Kristian in i Stockholm och riksrådet tvingades acceptera honom som kung. Han kröntes i november och efter kröningen följde Stockholms blodbad där oppositionella avrättades.

Det blev uppror i Sverige. Även i Danmark blev det uppror och Kristians fästen erövrades ett efter ett. År 1523 avsattes Kristian och den forne unionskungen tvingades i exil. Han avled år 1559. I Sverige har han kommit att kallas "Kristian tyrann". Det dyker ibland upp uppgifter om att han i Danmark kallades "Kristian den gode", men det är en faktoid.

En av orsakerna till att Kristian II avsattes var att det riktades stark kritig mot hans klippingmynt. Folk klagade på att dessa usla mynt inte gick att betala med i utrikeshandeln, vilket fick till följd att det uppstod brist på vissa varor i riket.

---

Gustav Eriksson Vasa lät prägla imitationer av den danska attenpenningen för att störa Danmarks ekonomi. Det är mycket svårt att se skillnad på Gustavs attenpenning och en äkta dansk motsvarighet, men det finns knep. Se litteraturlistan längst ned på sidan.

Förstoring ca. 5 ggr.

Attenpenning, Gustav Eriksson Vasa, 1520-1522, Hedemora eller Söderköping.
Vikt: 1,79 g   Ref: Hemmingsson A9 (Num Med XXXI).

Det är inte enkelt att särskilja denna imitation från en äkta dansk attenpenning.
Foto Myntauktioner i Sverige AB

Efter det att Kristian hade avsatts återkallades hans attenpenningar varefter de ompräglades till andra mynttyper. De svenska imitationerna sorterades ut och smältes ned som metallskrot. Nedan visas en äkta dansk attenpenning i tämligen gott skick. Jämför den med Gustavs imitation ovan. Det är inte lätt att se skillnaden.

Förstoring 5 ggr.

Attenpenning, Kristian II, 1518-1522, Malmö, Danmark (gjuten kopia)
Storlek: 12,6 x 13,3 mm. Vikt 1,96 g. Ref: Galster 42a.
Silverhalten kan variera mellan 10 och 34 procent för dessa mynt.
Upplaga: Mer än 50 miljoner exemplar.
Foto: L Castenhag (id 2651)

Som jämförelse visas nedan en skilling från åren 1514 − 1515. Detta mynts myntbilder har god överensstämmelse med myntbilderna på klippingen ovan, men mynten är inte stämpelidentiska, vilket man kan förstå eftersom klippingarna präglades i mycket stora upplagor. Det måste ha förbrukats många stampar.

Förstoring 5 ggr.

Skilling Kristian II 1514 − 1515, Malmö, Danmark.
Diameter: 26,8 mm.   Vikt 2,37 g.   Ref: Galster 39a.
Silverhalten kan variera mellan 40 och 78 procent för dessa mynt.

På åtsidan ser vi kungen stående med rustning och mantel.
I höger hand håller han en spira och i höger hand riksäpplet.
Vi kungens fötter ser vi Oldenburgs vapen.
Omskrift: CHRISTIERN DE GR REX DACIE

På frånsidan ser vi en krönt vapensköld med tre leoparder.
Omskrift: MONETA NOVA MALMOE
Upplaga: ca. 100.000 exemplar.
Foto: Oslo Myntgalleri

---

För att finansiera sitt frihetskrig mot Danmark 1520-1522 lät Gustav Eriksson Vasa prägla det svenska reguljära myntet 18 penningar i Hedemora och Söderköping. Detta mynt har ungefär samma storlek som den danska attenpenningen, men det har annorlunda prägling.

År 1524 nedsattes myntets värde till 12 penningar. Något år därefter avlystes myntet (Wallroth sid 2).

Förstoring 5 ggr.

18 penningar 1521 − 1522, Gustav Eriksson Vasa.
Myntorter: Hedemora och Söderköping, och Västerås.
Storlek: 13 x 15 mm.   Vikt ca.2 g.   Ref: SM 4.
Låg silverhalt.

Förtydligande av frånsidans prägling har gjorts av författaren.
Detta mynt skiljer sig avsevärt från Gustavs imitationer av danska attenpenningar.


Bilden visar två mynt varav det ena visar åtsidan och det andra frånsidan.
Mynten är tyvärr inte av samma typ, vilket man kan se om man granskar dem närmare.
Länk till ytterligare läsning om dessa mynt hittar du längst ned på sidan.

Foto: L Castenhag (vid besöket i Helsingfors Nationalmuserum)

Förstoring 5 ggr.

18 penningar 1521 − 1522, Gustav Eriksson Vasa.
Vikt 1,44 g.   Ref: SM 4.   RR
Låg silverhalt, kraftigt korroderad.
Denna mynttyp präglades i Hedemora, Söderköping och Västerås.
Foto: Misab 42, lot 33.

Sammanfattning

Här har tre olika klippingmynt med likartat utseende beskrivits:

1.	Kristian II lät prägla ett litet fyrkantigt mynt i stora mängder − attenpenningen. Syftet med dessa mynt var att de skulle finansiera Danmarks krig mot Sverige 1518 − 1522.
2.	Gustav Eriksson Vasa lät prägla imitationer (förfalskningar) av den danska attenpenningen under åren 1520 − 1522. Syftet var att störa den danska ekonomin under befrielsekriget.
3.	Gustav Eriksson Vasa lät prägla 18 penningar. Detta var ett reguljärt svenskt mynt med ungefär samma storlek som hans imitationer av de danska mynten men de hade annorlunda prägling.

---

Litteratur

Sara Eriksson.	Haltanalyser av danska mynt. Numismatiska forskningsgruppen. Stockholms Universitet.	Sthlm 2017.
Carlberg, Hemmingsson, Wijk.	Sveriges Mynt 1521-2021 (SM-boken).	Sthlm 2022.
K-A Wallroth.	Sveriges mynt 1449-1917 (Num Med XXII).	Sthlm 1918.
T G Appelgren.	Gustav Vasas mynt.	Sthlm 1933.
Dennis Pettersson.	Något om Gustav Erikssons tidiga mynt och deras raritetsgrader. Artikeln publicerades i antologin Samlad Glädje, utgiven av Numismatiska Klubben Uppsala.	Uppsala 2009.
Skillnaden mellan äkta danska attenpenningar och svenska imitiationer
Bengt Hemmingsson.	Ett klippingfynd från Västerås. Numismatiska Meddelanden XXXI.	Sthlm 1973.

Internetsida om Gustav Eriksson Vasas 18 penningar

https://sonesgarden.se/Kult_ide_hist/Helsingfors_Nationalmuseum/Hfors_Nmus_svar.html

Internetsida om dansk penninghistoria
Här kan du välja mellan att ladda ned bokens enskilda kapitel var för sig eller hela boken i en enda PDF-fil om 109 megabyte. I kapitel 7, sid 462 kan vi läsa om Kristian II:s klippingar.

Danmarks mønthistorie indtil 1550

Dokumenthistorik

2023-04-08   Kompletterat med 18 penningar Gustav Vasa (foto Misab 42).
2021-08-26   Obs, Attenpenningen Kristian II är en gjuten kopia.
2019-09-09   En första utgåva.