In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2017-05-03

 

Gustav II Adolf kreutzer 1632

Av Lennart Castenhag


År 1632 − under trettioåriga kriget − bestämde sig Gustav II Adolf för att slå kreutzermynt för cirkulation i Tyskland. Kanske var det en del i hans krigsstrategi, men skälet för utspelet låg framför allt i att få den svenska kopparexporten att gå med vinst.

Inför starten av produktionen, som skulle ske både i Säter och Nyköping, bestämdes att man skulle få ut 6400 kreutzermynt ur ett skeppund koppar vilket ger en myntvikt av 21,2 g [1]. Det bestämdes även att 90 kreutzermynt skulle motsvara 1 riksdaler, vilket ger ett kopparpris på 71 riksdaler per skeppund [2]. Vid det aktuella tillfället låg kopparpriset på ca 45 riksdaler per skeppund, så kungen tycks ha haft stora förväntningar på sina kreutzermynt.

Enligt planerna skulle 8.000 skeppund koppar utmyntas, och präglingen skulle ske med valsverksteknik. Det visade sig dock vara svårare än man trott att få avsättning för mynten på den tyska marknaden. Projektet avbröts men då hade drygt hälften av den planerade mängden producerats − drygt 26 miljoner kreutzermynt hade präglats.

Kreutzermynten gav trots allt ett gott ekonomiskt resultat. När mynten såldes som kopparskrot i slutet av 1632 hade kopparpriset stigit till 75 riksdaler per skeppund, dvs högre än förväntningarna.

Eftersom kreutzermynten var avsedda för den tyska marknaden hade stränga direktiv utfärdats om att inga sådana mynt skulle nå allmänheten i Sverige. Men på något sätt lyckades folk lägga beslag på några kreutzermynt. I ett memorial från Kammarkollegiet per den 27 juli 1632 heter det:

Man förnimmer och att creutzermynt begynner vanka ibland folket, hvarföre man ock Ståthållaren derom tillskrifvit hafver, folket att åtvarnas för det straff derefter följer
Idag kan vi bara uttrycka vår tacksamhet över människornas ohörsamhet gentemot påbudet så att några av kreutzermynten räddades undan förgängligheten.

Gustav II Adolfs kreutzermynt är idag generellt mer sällsynta än t ex hans kopparören.

Graden av sällsynthet för mynten framgår av vidstående tabell.

           


Grupp A. Pilsköld i frånsidans omskrift.                                                                   Klicka på ett KRE-nr i tabellen för att se myntfoto.

kre-01

kre-02

kre-03




Grupp B. Den allmänna gruppen.

kre-04

kre-06

kre-07

kre-05

kre-28

kre-29

kre-08

kre-09

kre-10

kre-11

kre-12

kre-13

kre-14

kre-15

kre-16



kre-17

kre-18

kre-19

kre-20

kre-21

kre-22




Grupp C. Valören i övre pilvinkeln.

kre-23

kre-24

kre-25

kre-26

kre-27

Med HH-nr avses referenser till Hallborg o Hartmann.



Myntorterna Säter och Nyköping

A W Stiernstedt anger i sin bok Kopparmyntningen i Sverige, från år 1863, att enligt planerna skulle ungefär en fjärdedel av kreutzermynten produceras i Nyköping. Resten skulle produceras i Säter. Eftersom produktionen avbröts halvvägs kom den fördelningen inte att gälla för det färdiga resultatet.

Stiernstedt berättar också att med ledning av arkivmaterialet går det inte att avgöra vilka mynt som slogs i Nyköping respektive Säter, men han gissar att det är mynten med Markus Kock myntmästarmärke som ska hänföras till Nyköping. Denna gissning finns det anledning att ifrågasätta eftersom Markus Kock var myntmästare på bägge orterna.

Huruvida produktionen av kreutzermynten startade i Nyköping eller Säter ger inte Stiernstedt något besked om. Han nämner bara att produktionen av kopparmynt (dvs Kristinas fyrkar) fortsatte i Nyköping 1633 och den pågick sedan fram till våren 1636. Bengt Hemmingssons studier av kopparräkenskaperna för Säter och Nyköping har emellertid givit vid handen att produktionen startade i maj 1632 i både Säter och Nyköping. När produktionen avbröts i slutet av 1632 hade den varit ungefär lika stor på de bägge myntorterna.


Historiken kring den tyska kreutzern

Det första kreuzermyntet präglades i silver under 1200-talet i södra Tyskland. Myntet fick sitt namn av dubbelkorset på åtsidan. Vidstående bild visar myntet 1 kreuzer från 1271 i förstoring. Den är präglad för greve Meinhard II av Tyrolen (1259-1277). Med tiden blev kreuzermynten allmänt förekommande i Tyskland, samtidigt som dubbelkorset försvann som bildelement, men begreppet kreuzer bestod − i flera hundra år.          

        1 kreutzer 1271, Källa: Internet


I början av 1600-talet präglades kreutzer i Tyskland även som kopparmynt. Se följande bilder.

Kopparkreutzer 1622, staden Nürnberg
"Kipper-Kreuzer"
16,4 x 17,7 mm   1,080 g   Ref: Kellner 195 e
På åtsidan Nürnbergs vapen.
På frånsidan texten:   I / KREUTZER / 1622.



Kopparkreutzer 1622, biskopsdömet Würzburg
"Kipper-Kreuzer"
17,0 x 17,4 mm   1,100 g   Ref: Kraaz 66 f
På åtsidan Würzburgs vapen.
På frånsidan texen:   I / KREUTZER / 1622.


Johann Gottfried von Aschhausen var biskop i Würzburg under åren 1617 - 1622. Det var således under hans sista år som biskop som ovanstående kopparkreutzer från Würzburg slogs.




Gustav II Adolfs "kreutzeräventyr"

När Gustav II Adolf bestämde sig för att slå kreutzermynt för den tyska marknaden 1632 kan man knappast påstå att han använde något av de tyska kreutzermynten som förlaga. Det fanns ingen likhet i varken storlek eller utseende med de tyska mynten. Se följande jämförelse.

 
Würzburgkreutzer, 1622
17 mm   1,10 g
Gust II Adolfs kreutzer, 1632
34 mm   21,2 g

Hur kunde det bli stå stor skillnad mellan äkta tysk kreutzer och Gustav II Adolfs kreutzer? Jo, det var den svenska kopparpolitiken som styrde hur mynten skulle utformas. Mynten skulle ge inkomster till statskassan. Som vi har sett ovan så blev "kreutzeräventyret" en god affär för kungen, beroende på att kopparpriset steg på världsmarknaden och mynten kunde smältas ned och säljas som metallskrot med god förtjänst.


Epilog

Gustav II Adolfs kreutzermynt är ett trevligt samlarområde. Att samla sådana mynt är en utmaning, och man behöver inte riskera att mängden mynt blir ohanterlig.



Foto av författaren där ej annat anges.


Ett stort tack för det stöd jag fått under den tid jag ägnat åt föreliggande arbete.

Särskilt vill jag tacka Jan-Olof Björk, Niklas Gussing, Roland Falkensson, Jan Holmberg med flera som hjälpt mig med bildmaterial samt Bengt Hemmingsson som delat med sig av sin forskning avseende produktionen i Säter o Nyköping.


Fotnoter

[1] 1 skeppund = 136 kg.   136000/6400 = 21,25.

[2] 90 * 21,25 = 1912;     136000/1912 = 71,13.



Litteratur

A W Stiernstedt. Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar, 1863.

Olof Hallborg och Rudolf Hartmann. Utkast till beskrivning öfver Gustav II Adolfs och Christinas kopparmynt, Stockholm 1883.

Bobergs auktionskatalog (författad av T G Appelgren) över Gustaf Cavallis samling av kopparskiljemynt, Stockholm 1927.

L O Tudeer. Katalog, del 3, för den antellska samlingen vid Nationalmuseet i Helsingfors, 1936.

H J Kellner, Die Münzen d. freien Reichsstadt Nürnberg,1957.

Münzen der deutschen Kipperzeit: Sammlung der Herrn Wilhelm Kraaz, 1924.



Dokumenthistorik
2017-05-03   Mynt enligt kre-4, kre-28 och kre-29 har dykt upp och förteckningen har uppdaterats motsvarande.
2017-01-22   Komplettering: KRE-2 finns nu i två varianter (två olika åtsidor)
2016-05-02   Korrigeringar.
- Pilskölden kan inte med säkerhet ligga till grund för uppdelningen mellan
  Säter och Nyköping.
- Myntningen började i maj 1632 i både Säter o Nyköping.
2016-05-01   Kompletterat med ytterligare exempelmynt i KRE-3, KRE-5 och KRE-27.
Ingen förändring i tabellens struktur.
2016-04-27   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2017-08-16           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98