In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2014-08-15

 

Ätten Anjou −
var kungarna i Ungern och Neapel släkt med Plantagenetdynastin i England?

Av Lennart Castenhag


Inledning

Geoffroy V (1113-1151), greve av Anjou, var en av de största jordägarna i det Frankiska riket i början av 1100-talet. Han ägde provinsen Anjou, en betydande del av riket. Under de sista åren av sitt liv var han också hertig av Normandie. Geoffroy V kallades allmänt Plantagenet eftersom han hade en kvist av ginst som prydnad på sin hatt. Ginst heter på franska plante genét och Plantagenet blev släktnamnet för hans ättlingar på Englands tron.

Representanter för ätten Anjou finner vi i de ungerska och neapolitanska kungahusen på 1300-talet. Var de släkt med Plantagenet i England? Det är den frågan vi ska försöka besvara här.


Det Frankiska riket år 1180.
Det rosa området runt Paris är den kungliga domänen




Hur provinsen Anjou uppstod

Under 800-talet lades grunden till provinsen Anjou av en man vid namn Ingelger (845-888) och han kallade sig vicegreve av Anjou. Sonen Fulko I "den röde" (870-942) kallade sig greve av Anjou och bland hans efterkommande finner vi många grevar med namnet Fulko - eller Foulques som är den franska stavningen. En sentida ättling var Gottfrid (Geoffroy) V (1113-1151), greve av Anjou och allmänt kallad Plantagenet. Han gifte sig med Matilda, dotter till Henrik I av England. Deras son känner vi som Henrik II, den förste av ätten Plantagenet på Englands tron. Därefter kom England att regeras av flera generationer Plantagenet.


Denier, 1060-1129, Fulko V - Gottfrid IV, grevar av Anjou, slagen i Angers
Mer info  << här >>




Penny, 1180-1189, Henrik II av ätten Plantagenet, London
Mer info  << här >>



Provinsen Anjou - den engelske kungens privata egendom

Provinsen Anjou var Henrik II:s privata egendom och han behöll provinsen i sin ägo trots att han flyttade till England för att bli dess regent. Provinsen Anjou kom därmed att kontrolleras av utländska intressen, vilket var besvärande för den franske kungen. Dessutom var provinsen Akvitanien också i privat ägo och regerades av hertiginnan Eleonor (1122-1204). Hon gifte sig med Henrik II och därmed blev även Akvitanien (och Poitou) engelska besittningar. Normandie hade sedan Vilhelm Erövrarens tid varit knutet till England, så den franske kungens domän (kronodomänen) var till ytan tämligen blygsam jämfört med den engelske kungens besittningar i det Frankiska riket. Se kartor nedan.


Denier, 1189-1199, Rickard Lejonhjärta, Poitou, Frankrike
Myntet är slaget under den period då Rickard var kung i England

Mer info  << här >>



När kung Filip II kom till makten i Frankrike blev hans viktigaste uppgift att försöka vinna tillbaka de stora landområden i Frankrike som engelsmännen hade lagt beslag på. Det skulle visa sig att Filip hade framgång i sina strävanden. När han dog år 1223 hade den engelske kungens besittningar i Frankrike krympt så att de endast omfattade ett mindre område nära den spanska gränsen.


Den franske kungen Philip II August lade ned stor möda på att återerövra den engelske kungens besittningar i Frankrike



Karl I, greve av Anjou och Provence

Ludvig VIII var kung av Frankrike under åren 1223-1226. Hans äldste son, Ludvig IX, var tronarvinge. Den yngre sonen Karl ville också ha något att regera över, så han fick den återerövrade provinsen Anjou i förläning − en tydlig markering att det franska kungahuset hade tagit kontrollen över provinsen. Karl utnämndes till greve av Anjou, och därmed fanns det åter en "anjougreve" inom riket.


Denier Tournois, 1223-1270, Ludvig VIII - Ludvig IX, Tours
Mer info  << här >>



År 1245 gifte sig greve Karl med Beatrice, dotter till Raymond Berengar IV av Provence. Raymond hade precis avlidit och Beatrice var arvtagerska till grevskapet så äktenskapet innebar att Karl även fick kontrollen över Provence.



Karl som kung över kungariket Neapel-Sicilien

Manfred, son till den tysk-romerske kejsaren Fredrik II, hade tagit kontrollen över kungariket Neapel-Sicilien. Men Manfred kom på kant med påven i Rom och blev bannlyst. År 1263 gav påven kungariket Neapel-Sicilien som förläning åt greve Karl av Anjou. När Karl skulle ta sitt kungarike i besittning satte sig Manfred till motvärn. Ett fältslag utkämpades 1266 och Manfred stupade.


Gigliato, 1303-1309, Karl II, Neapel
Mer info  << här >>



Med Karl som kung av Neapel-Sicilien hade plötsligt ätten Anjou blivit en maktfaktor i södra Europa. Karls efterkommande regerade på 1300-talet bland annat Neapel, Ungern, Kroatien, Polen, Albanien och Achaea.


Denar, 1382-1385, Maria av Ungern, Ungern
Mer info  << här >>




Denier, 1318-1333, Johan av Gravina, Achaea
Mer info  << här >>



Svar på frågan om sambandet mellan ätterna Anjou

Hur var det nu, var regenterna av ätten Anjou i Neapel och Ungern släkt med de grevar som bytte namn från Anjou till Plantagenet och blev kungar i England?  Nej, inte alls. Englands kungar av ätten Plantagenet hade sina rötter i 800-talets Frankiska rike. Regenterna i Neapel och Ungern hörde däremot till en yngre nybildad ätt Anjou med Karl som anfader, dvs sonen till Ludvig VIII av ätten Capet.

Se diagram som beskriver  << den äldre ätten Anjou >>

Se diagram som beskriver  << den yngre ätten Anjou >>




Foto och grafik av författaren.




          Senast uppdaterad 2017-10-19           Copyright © 1996-2017           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98