Kung Olofs vikttillverkning i Sigtuna

Tillbaka till Vikingatidssymposiets program

Anders Söderberg

I avfallslager från en smedja i kv Humlegården i Sigtuna, daterad till ca 990-1010, påträffades mycket stora mängder avfall efter tillverkning av bipolära järnvikter vid utgrävningar 2006. Avfallsmängderna var stora nog att styrka intrycket av att likartade fynd som tidigare gjorts i det samtida mynthuset i kv Urmakaren bör berätta om en mycket stor produktion av vikter administrerad av kung Olof kring tusenårsskiftet.

Anförandet kommer att presentera fyndmaterialets natur, liksom tillverkningsprocessen som kortfattat kommer att förklaras för att ge förståelse för det genererade avfallets utseende och mängd. Därtill skall kortfattat ses på ”hantverkets lokalgeografi” i det tidiga 1000-talets Sigtuna – var i staden finns hantverkslämningar och hur relaterar de till kungsgården, rumsligt och fyndmässigt? Dominerar regala hantverk, som myntning, vikttillverkning och högstatusguldsmide, i Sigtuna vid denna tid?

Hur ser fynden av övrigt hantverksavfall ut i kv Humlegården och kv Urmakaren och vad förenar de bägge verkstäderna? Var smedjan i Humlegården ett andra mynthus? Bör vi kunna förvänta oss ett glashantverk med antydd engelsk anknytning liknande det som pågått i kv Humlegården även kring kung Olofs mynthus?

Finns det fynd av silverraffinering i större skala från myntet i kv Urmakaren – en process som bör kunna förväntas i ett fullt utvecklat mynthus? Har myntarna bedrivit en egen kontroll och löpande raffinerat och återlegerat inlevererad silverråvara till en fastställd silverhalt, eller har man förlitat sig på befintlig kvalitet i den silverråvara som levererats?

Tillbaka till Vikingatidssymposiets program