2018-08-25
Brittiska mynt från yngre järnåldern
- en introduktion
Av Lennart Castenhag
Området på andra sidan Engelska kanalen, sett från kontinenten, kommer i den här berättelsen att kallas England. Det är egentligen fel eftersom England som begrepp uppstod under medeltiden (dvs efter den romerska perioden i Storbritannien), men i brist på bättre namn får det duga. Den grekiska historikern och geografen Strabons (63 f.v.t. - 24 e.v.t.) benämning var Pritani eller Priteni.
Under det andra århundradet f.v.t. nåddes invånarna i England av mynt från kontinenten. Man kan tänka sig att dessa mynt främst sågs som dekorativa kuriositeter med eventuell symbolisk innebörd. De äldsta mynt man har funnit i Storbritannien var av guld och de hade sitt ursprung i Gallien. Ungefär omkring år 90 f.v.t. kom myntproduktionen igång i England och vid omkring år 20 f.v.t. producerades mynt av silver och brons i sydöstra England. Mynten försågs ibland med inskriptioner med kungens namn Det hände även att myntortens namn fanns med, t ex Camulodunum[1]. Att mynten försågs med inskriptioner indikerar att det skrivna ordet kommit i bruk i ökad utsträckning i området − även på latin. I norra England, Wales, Skottland och Irland producerades inga mynt under järnåldern.
Nedanstående guldmynt är exempel på myntfynd från yngre järnåldern i England. Myntet har sitt ursprung på kontinenten och är präglat av ett folk som kallade sig Ambiani. Detta folk hade sin hemvist där floden Somme har sitt utlopp i Engelska kanalen.
AU Statér (enkelsidig), 58 - 55 f.v.t. Ambiani
17 mm 6,25 g Ref: ABC 16, Van Arsdell 52. Foto cngcoins.com
Bilden på myntet är en stiliserad häst i gallopp åt höger.
Floderna på kartan har namngivits enligt våra dagars namnkonvention.
För två tusen år sedan hade floderna andra namn.
Brittisk järnålder för omkring två tusen år sedan
Den del av Storbritanniens historia som utspelade sig för två tusen år sedan brukar kallas brittisk yngre järnålder och den avslutades med att England invaderades av romarna i mitten av första århundradet e.v.t.
Brittiska mynt från yngre järnåldern benämns ofta keltiska mynt, ett begrepp som bör ifrågasättas på det bestämdaste eftersom de brittiska invånarna under yngre järnåldern knappast kan anses ha varit kelter. Att det förekom keltiska språkelement på de brittiska öarna är däremot lättare att acceptera. Tills vidare får vi stå ut med att begrepp som brittiska keltiska mynt dyker upp i litteraturen och på auktioner.
Nedan översiktliga sammanställning visar de kungadömen (folkgrupper) som slog mynt i England för tvåtusen år sedan.
| Kungadöme | Motsvarande grevskap idag på ett ungefär | Exempel på regent
|
| Belgae | South Hampshire | Okänd regent första århundradet f.v.t |
| Cantiaci | Kent | Dubnovellaunus ca 25 f.v.t.-5 e.v.t.
|
| Corieltauvi | East Midland | Dumnocoveros Tigirsena ca 25-35 e.v.t. Volisios Dumnocoveros ca 35-40 e.v.t. Volisios Dumnovellaunos ca 43-47 e.v.t. |
| Dobunni | West Midlands | Bodvoc ca 25-5 f.v.t. Corio ca 20 f.v.t.-5 e.v.t. Catti ca 1-20 e.v.t. Eisu ca 20-43 e.v.t. |
| Durotriges | Wessex | Okänd regent 65 f.v.t.-45 e.v.t.
|
| Iceni | East Anglia | Cani Duro ca 10-20? e.v.t. Antedios ca 10-30? e.v.t. Ecen ca 10-43? e.v.t. Prasutagus ca 35-45? e.v.t. och hans drottning Boudicca, död år 61 |
| Trinovantes | Essex | Okänd regent 50-40 f.v.t. |
| Catuvellauni | Hertfordshire | Cassivellaunus mitten 1:a århundradet f.v.t. Addedomaros ca 45-25 f.v.t. Tasciovanus ca 25 f.v.t.-10 e.v.t. Andoco ca 10-1 f.v.t. Dias ca 1-10 e.v.t. Rues ca 1-10 e.v.t. |
| Trinovantes & Catuvellauni | Essex och Hertfordshire |
Tasciovanus ca 20 f.v.t.-10 e.v.t. Cunobelinus 9-40 e.v.t. (son till Tasciovanus) Epaticcus ca 20-40 e.v.t. (son till Tasciovanus) Caratacus ca 10-50 e.v.t. (son till Cunobelinus) Togodumnus (son till Cunobelinus) Adminius (son till Cunobelinus) |
| Atrebates & Regni | North Hampshire och West Sussex | Commius ca 50-25 f.v.t. Tincomarus ca 25 f.v.t.-10 e.v.t. Eppilus ca 20 f.v.t-1 e.v.t. Verica ca 10-40 e.v.t. Epaticcus ca 20-40 e.v.t *) |
| Vectuarii | Isle of Wight | Crab ca 10-40 e.v.t. |
*) detta är samma person som nämns ovan som son till Tasciovanus. Epaticcus hade lagt beslag på ett territorium som egentligen var en del av kungariket Atrebates. Epaticcus regerade detta territorium på uppdrag av sin äldre bror, Cunobelinus, och han präglade där guldmynt med sitt eget namn på frånsidan.
Brittiska mynt från yngre järnåldern
Mynt från brittisk yngre järnålder är ett spännande och väl definierat samlarområde. Åtskilliga tusen sådana mynt har återfunnits, och det finns litteratur som utförligt beskriver dem och sätter in dem i ett historiskt perspektiv.
Forskningen om de brittiska mynten från yngre järnålder pågår ständigt vilket innebär att historien måste revideras då och då. Den som vill studera dessa mynt måste därför förvissa sig om att tillgänglig litteratur är av tillräckligt färskt datum. Auktionslistor från 1990-talet kan till exempel vara missvisande.
I vissa fall finns små skillnader i uppfattning mellan ABC-boken och Van Arsdell. ABC-boken har då fått företräde. Se litteraturlistan i slutet av berättelsen.
Klicka på länkarna i kartan för att se exempel på mynt från respektive kungadöme.
Kungadömen i södra England under första århundradet f.v.t.
Namnen på de stammar som bodde i East Wiltshire och
Berkshire har gått oss förlorade, men mynt från dessa
områden har upphittats.
Förfalskningar
Tvåtusenåriga brittiska mynt är generellt sett avsevärt mer sällsynta än romerska mynt. Av den anledningen är de dyrare i inköp vilket har lockat till sig bedragare som då och då försöker prångla ut förfalskningar på marknaden.
På 1960-talet dök det upp en skickligt gjord förfalskning av ett tvåtusenårigt brittiskt mynt. Det dröjde tjugo år innan bluffen avslöjades. Den samlare som drabbades hade nog inte så lätt att få tillbaka de pengar han hade betalat för det förfalskade myntet. Ytterligare försök att prångla ut förfalskningar har därefter skett med några års intervall och pågår sannolikt ännu idag.
Sedan början på 1980-talet har det gått att köpa så kallade "replicas". Förekomsten av dessa kopior är harmlös särskilt om de har instämplad information om att de är kopior, men den dag de salubjuds som äkta är de inte harmlösa längre.
Som alltid då det gäller värdefulla mynt måste man vara ytterst aktsam vid inköp. Välrenommerade handlare rekommenderas.
Fotnoter
[1] Camulodunum var huvudstad i Trinovantes. Staden motsvaras av dagens Colchester i Essex som anses vara Englands äldsta stad. Kung Cunobelinus lade under sig Trinovantes och på flera av hans mynt kan man läsa CA-MV, dvs staden Camulodunum.
Referenser
Chris Rudd, Ancient British Coins (ABC-boken), Aylsham England 2010.
Robert Van Arsdell, Celtic Coinage of Britain, 2016.
Kan nås via följande länk
http://www.vanarsdellcelticcoinageofbritain.com
Classical Numismatic Group www.cngcoins.com
Coins of England and the United Kingdom, Spink 2017.
Grafik av författaren
Dokumenthistorik
| 2018-08-25 | Dokumentet skapat |