Romerska falska mynt

Av Lennart Castenhag

Romerska mynt förfalskades redan under sin samtid - ibland av lurendrejare, men också av officiella myntverkstäder som på så vis skaffade sig extrainkomster. Dessa samtida förfalskningar är ett intressant område för samlare.

Under renässansen fram till 1700-talet producerades i Padua kopior av romerska mynt på beställning åt samlare. Dessa kopior var mycket skickligt gjorda, men de avvek från originalen och de kan därför särskiljas. Sådana mynt är också intressanta för samlare.

Beckerförfalskningarna har ett visst samlarvärde. Den tyske konsthandlaren Carl Wilhelm Becker (1772-1830) förfärdigare under sin levnad flera hundra mycket välgjorda kopior av grekiska och romerska mynt utifrån vaxavtryck och noggranna skisser. Beckers kopior återfinns idag i flera av de europeiska offentliga samlingarna.

Förfalskningar som gjorts i sen tid, från 1800-talet och framåt, är däremot ointressanta och saknar samlarvärde. De är ju tillverkade för att lura samlare.

Några av de sentida kopiorna är souvenirer eller reklamprodukter och de är ofta lätta att avslöja eftersom tillverkaren inte ansträngt sig för att göra dem trovärdiga. På bilderna nedan visas några sådana.

Att samla antika mynt har således sina sidor. Det är lätt att bli lurad eftersom det här är ett områden där förfalskningar förekommit sedan lång tid tillbaka och i stor omfattning. Ett mynts ägarhistoria (proveniens) är heller ingen garanti för äktheten. Det falska myntet kan ju ha letat sig in i en samling i en avlägsen tid.

Klicka på bilderna för att se några fantasimynt i förstoring.

Foto: Jan-Olof Björk