2019-03-01

 

Vratislav II som Böhmens förste kung och den tyske kejsaren Henrik IV

Av Lennart Castenhag

I Karl den stores rike, i den löst kontrollerade delen längst i öster, uppstod hertigdömen Böhmen på 800-talet.

Hertig Bretislav I fick år 1031 sonen Spytihnev och något år senare föddes Vratislav. År 1055 gick Bretislav ur tiden och en strid uppstod mellan sönerna om vem skulle ärva hertigtiteln. Vratislav insåg att han var i underläge varför han sökte exil i Ungern. År 1061 gick Spytihnev ur tiden och Vratislav kunde kliva fram som hertig Vratislav II av Böhmen.

Hertig Vratislav II. Fresk i Znojmo i södra Tjeckien. Okänd konstnär (bilden är beskuren). Källa: Wikimedia Commons.		Kejsar Henrik IV. Målning av okänd konstnär. Källa: Wikimedia Commons.

Den tyske kungen Henrik IV kröntes till kejsare[1] år 1056. Motsättningar hade uppstått mellan hans företrädare, dvs hans far Henrik III, och påven (investiturstriden) och dessa motsättningar ärvde nu Henrik IV. I denna konflikt valde Vratislav II att ställa sig på kejsarens sida.

Förstoring 5 ggr

AR Pfennig 1056 − 1084, Henrik IV, Dortmund
Diam. 17,5 mm   vikt 1,395 g.   Ref: Berghaus 48a, Dbg 763
 
Åtsidans omskrift: HENR[ic]VS I[m]P[erator] (Henrik, kejsare)
 
I fältet ser vi kejsaren en face med krona.
I höger hand håller han en lans och i vänster hand håller han en korsstav.
Under eller framför kejsaren finns en stadsmur.
 
Frånsidans omskrift: +THORTMANNE (Dortmund)
 
Inom den inre pärlringen ser vi ett likarmat kors.
I varje korsvinkel finns ett klot.

År 1070 utbröt ett uppror i Sachsen mot kejsaren. Hertig Boleslaw II av Polen[2] utnyttjade situationen och gick till attack mot Böhmen år 1071. Henrik IV svarade med att invadera Polen i augusti 1073, men ett nytt uppror i Sachsen tvingade honom att återvända hem. Rebellerna besegrades med hjälp av militärt stöd från Vratislav II under sommaren 1075.

Förstoring 6 ggr

AR denar 1061, Vratislaus II, Prag
Diam.14 mm   vikt 0,685 g.   Ref Cach 347
Myntet är slaget under Vratislavs första år som hertig i Böhmen
 
Åtsidans omskrift: + WRATISLAS (retrograd) (Vratislav)
I fältet ser vi hertigen på sin tron med svärd i höger hand.
 
Frånsidans omskrift: WENCEZLAS (retrograd) sankt Wenceslaus
I fältet ser vi sankt Wenceslaus porträtt.

År 1085 utnämndes Vratislav II till kung av Böhmen − Böhmens förste kung. Grunden för utnämningen var Vratislav II:s militära stöd till sin kejsare.

Den 14 januari 1092 gick Vratislav II ur tiden och efterträddes av sin bror Konrad − men inte som kung utan som hertig. Kungatiteln hade varit Vratislavs personliga icke ärftliga utmärkelse.

Efter åtta månader vid makten avled den åldrige Konrad. Därefter tog Vratislavs tre söner vid och de avlöste varandra som hertigar av Böhmen.

Det tyska kejsardömet år 972.  Böhmen/Mähren benämns i texten ovan endast Böhmen.

Foto och grafik av författaren där ej annat anges.

Fotnoter

[1] Han var kejsare av det tysk-romerska riket (dess egentliga namn var: Heliga Romerska riket av tysk nation)

[2] Boleslaw II levde under åren c.1042-1081/1082. Han var hertig av Polen 1058-1079.

Litteratur

Berghaus	Berghaus, P.   Die Münzen von Dortmund. Dortmund 1978.
Cach	Cach, F.   Nejstarsi Ceské Mince. Prag 1974
Dbg	Dannenberg, Hermann.   Deutsche Münzen. (1876-1905)

Dokumenthistorik

2019-03-01   En första utgåva