Då Gotland behärskades av Tyska Orden

Av Lennart Castenhag

I historieböckerna kan vi läsa att Gotland var en del av Danmark under senmedeltiden, men Gotland behärskades faktiskt också av Tyska Orden under några år omkring år 1400. Man kan fråga sig om detta har satt några avtryck i myntfynden samt huruvida Tyska Orden slog mynt på Gotland. Man kan också fråga sig om det över huvud taget finns spår av Tyska Orden på Gotland.

Tyska Orden − en maktfaktor vid Östersjön

Tyska Orden, Ordo Domus Sanctae Mariae Theutonicorum, dvs heliga Marias Tyska Orden, fick på 1230-talet i uppdrag av hertig Konrad av Masowien att sätta stopp för de härjande pruserna norr om hertigens domäner. Orden tog på sig uppdraget på villkor att de områden som de erövrade skulle tillfalla dem som förläning. Både tyske kejsaren och påven gav sina bifall till uppdraget, varpå Tyska Ordens kampanj inleddes under förevändning att pruserna skulle omvändas till den kristna tron. Det egentliga syftet var att erövra land för egen räkning. Fälttåget mot pruserna blev både blodigt och brutalt.

Det var inte bara pruserna som motsatte sig Tyska Ordens etablering vid Östersjön. Även den kristne hertigen Svantepolk II[1] gjorde motstånd. Han regerade över Pommerellen-Gdansk från år 1215 till sin död år 1266. Svantepolk allierade sig med de hedniska pruserna, vilket påven hade svårt att acceptera. Alliansen upplöstes och pruserna fick ensamma kämpa mot Tyska Orden.

Pfennig (brakteat) 1271-1266, Svantepolk II, Pommerellen
Myntbilden anses föreställa en lilja på en båge, med en kula under.
Storlek 14 mm vikt 0,17 g. Ref: Kopicki 204.

År 1237 grundlade Ordensbröderna en borg i Elbing inte långt från floden Nogat och dess utlopp i Östersjön. Elbing låg nära den handelsplats som varit i bruk ända sedan förhistorisk tid[2]. År 1306, fyrtio år efter det att Svantepolk gått ur tiden, lade Ordensbröderna under sig Pommerellen.

Ordensstaten etableras

År 1283 erkändes Ordensstaten i de av pruserna erövrade områdena. Ordensstatens städer blev också medlemmar i Hansan. På 1280-talet grundades Königsberg som blev en viktig hamnstad för Hansans handeln över Östersjön.

Bygget av slottet Marienburg hade startat i slutet av 1200-talet och år 1309 flyttades Ordens administrativa centrum från Elbing till Marienburg. Slottsbygget pågick fram till år 1406 och Marienburg var då världens största tegelborg − och är så fortfarande med avseende på byggnadsyta (grundyta). Maria var ordensriddarnas skyddshelgon och hon fick ge namn åt borgen som idag är uppsatt på Unescos världsarvslista.

Gotland under Tyska Ordens kontroll

Vitaliebröderna (anhängarna till den fördrivne kung Albrekt av Mecklenburg[3]) slog sig ned på Gotland på 1390-talet och bedrev sjöröveri i Östersjön mot Kalmarunionens riken. Det blev en hård tid för gotlänningarna vars ö utarmades. Tyska Orden hade svårt att tåla Vitalianernas härjningar på Östersjön vilket föranledde stormästaren Konrad III von Jungingen[4] att ingripa. Han köpte Gotland av Albrekt av Mecklenburg år 1398[5] och kastade ut Vitalianerna.

I ett av tornen i Visby stadsmur − Segeltornet − hade Vitalianerna installerat sig. Detta och ett ytterligare torn − Blacken − blev stormästarens residens. De två tornen kompletterades med någon ytterligare byggnad och därmed var grunden lagd till det som senare skulle bli Visborgs slott.

Visborg enligt uppmätningar på 1600-talet. Slottet hade då utökats väsentligt sedan danskarnas övertagande år 1407.

Slottet Visborg (i blått) inritat på en nutida visbykarta

Drottning Margareta hade svårt att acceptera Tyska Ordens övertagande av Gotland eftersom det stod i strid mot Kalmarunionens idéer. Hon lät därför belägra Visby i januari 1404. Stadens borgare gick då samman med den lilla gruppen av Ordensbröder för att försvara sin stad. Unionsstyrkorna gjorde ett stormningsförsök i februari, men slogs tillbaka. I mars kom förstärkningar från Ordensstaten med resultat att ett stilleståndsavtal upprättades. Därpå lämnade unionsstyrkorna Gotland.

År 1407 avled Konrad von Jungingen och efterträddes av sin bror Ulrich von Jungingen[6]. Han hade deltagit i striderna mot Vitalianerna, men hans intresse för att härska över Gotland hade svalnat. Han sålde ön till Erik av Pommern[7] för 9.000 engelska nobler[8]. I summan ingick en viss ersättning för det påbörjade slottsbygget Visborg.

Schilling 1393-1407, Konrad III von Jungingen.
storlek 21 mm vikt 1,640 g Ref: Neumann 7a

Åts omskrift: MAG[i]ST[er] CO[n]RADVS TERCI[us]
Frånsidans omskrift: MONETA D[omi]NORVM PRVCI[e]

Vilket kan översättas med

Stormästaren Konrad III ) ( Mynt från herrarna av Preussen

På åtsidan ser vi Konrad von Jungingens vapensköld
På frånsidan ser vi Ordensbrödernas vapensköld

Här dyker således namnet Preussen upp vilket drygt hundra år senare skulle få en helt annan innebörd.
Konrad von Jungingens vapensköld kan tolkas enligt vidstående bild. I centrum på skölden ser vi en örn med huvudet vänt åt vänster (från betraktaren sett).

Valdemar Atterdag "brandskattar" Visby år 1361

Enligt en seglivad skröna brandskattade Valdemar Atterdag Visby år 1361, men så var det inte alls. Danskarna hade visserligen satt sig i sinnet att erövra Visby, men stadsportarna hölls stängda. En skara gotländska bönder gjorde ett tappert försök att försvara sin stad, men slaktades av de danska knektarna. Offren vräktes ned i massgravar vid Korsbetningen, varefter stadsportarna öppnades för Valdemar Atterdag. Någon brandskattning uppstod inte. Valdemar insåg möjligen fördelen av att Visby skulle vara en välmående stad inom hans rikes gränser.

Bengt Thordeman undersökte tre av massgravarna vid Korsbetningen år 1932. Resultaten finns publicerade i Fornvännen nr 27. Sex av mynten visade sig ha sitt ursprung från Tyska Orden.

Utdraget ur Thordemans förteckning nedan har kompletterats med Paszkiewicz myntbeskrivningar samt datering för mynten.

Fig 29:17 Spetsig sköld med kors inom slät ring. Ovan skölden tre punkter. Paszkiewicz First Cross Shield, datering 1307-1317 (två mynt)

Fig 29:18 Latinskt kors inom slät ring. På ömse sidor om korsets bas intill kantringen ett mindre kors och i vardera vinkeln ovan tvärarmen en punktliknande stråle. Paszkiewicz Latin Cross, datering 1317-1327

Fig:14-16 Krona rakt från sidan inom slät ring. Kronans ring framställd med tre horisontala linjer, korsade av två vertikala. Kronans mittblad har formen av ett kors. Paszkiewicz Second Crown, datering 1337-1347)

Observera att alla sex mynten kan dateras till tiden före år 1361.

Fynden av mynt från Tyska Orden i Sverige

Fynden av mynt från Tyska Orden i Sverige har studerats av Staffan Lundmark i en B-uppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet under Kenneth Jonssons handledning år 2007. Lundmarks slutsats är att fynden av Tyska Ordens mynt är ytterst sparsamt förekommande i Sverige − endast 105 st mynt som lösfynd och 10 st mynt som depåfynd. Merparten av fynden är från sydöstra Sverige inklusive Gotland.

Lundmark påpekar att endast brakteater präglades fram till omkring år 1370. Därefter tillkom vierchen (fyra pfennig) och halbscotern (16 pfennig) samt schilling (12 pfennig). Enligt Lundmark präglade Tyska Orden mynt i Marienburg, Königsberg, Elbing, Thorn och Danzig. Någon myntning på Gotland nämns inte.

Tyska Ordens mynt

Borys Paszkiewicz sammanställde år 2007 sina egna och andras forskningsrön angående Tyska Ordens mynt med inriktning på brakteater. Han påvisade att Tyska Ordens mynt (brakteater) präglades för första gången år 1236 eller 1237. Paszkiewicz visar också att ordensmynten skulle gälla i tio år varefter de inlöstes med sex nya mynt mot sju gamla. De regelbundna myntindragningarna upphörde omkring år 1364 och efterföljande emissioner fick gälla under längre perioder.

Några exempel på Tyska Ordens mynt (brakteater):

Pfennig 1317-1327
Latin Cross Type
Kors med små kors i de
två nedre korsvinklarna
storlek 14,0 x 14,4 mm,
vikt 0,215 g.
9:e emissionen.
Ett liknande mynt
grävde Bengt Thordeman
fram ur en av massgravarna
vid Korsbetningen. Pfennig 1327-1337
Second Gate Type
Gallergrind med kors under
storlek 11,2 x 12,9 mm,
vikt 0,130 g.
10:e emissionen. Pfennig 1337-1347
Second Crown Type
Krona med kors ovanför
storlek 13,6 x 14,1 mm,
vikt 0,150 g.
11:e emissionen.
Ett liknande mynt
grävde Bengt Thordeman
fram ur en av massgravarna
vid Korsbetningen.

Myntorterna för de ovan visade mynten är inte kända eftersom Tyska Orden var en tämligen sluten organisation. Till hjälp för att fastställa myntens ålder har Borys Paszkiewics arbete från år 2007 använts.

Ordensstatens mynt präglades sista gången år 1525, samma år som Ordensstaten upplöstes. Ordensbrödernas landområden vid Östersjön övergick i det nybildade hertigdömet Preussen med Königsberg som huvudstad. Hertigdömet var en del av Polen.
Efter Ordensstatens upplösning fortlevde Tyska Orden som en religiös rörelse. En viss myntproduktion anses ha skett i Ordens-brödernas domäner i södra Tyskland fram till år 1809 (Craig 1954:187).

Pfennig (brakteat)
1515-1525.
Ordenssköld
12 mm 0,115 g
21:e emissionen

Tolkning av ovanstående karta

- Området vid Kulm (avstyckat från Masowien) godkändes av påven
   år 1230 som Tyska Ordens egendom.
- Under 1200-talet utvidgades Ordens domäner åt nordost.
- Ordensbröderna flyttade sitt högkvarter till Elbing år 1237 och slutligen
   till Marienburg år 1309.
- År 1306 infogades Pommerellen i Ordensstaten.
- Myntverk fanns i Thorn, Elbing, Königsberg, Marienburg och Danzig.
- Floden Weichsel delar sig innan den rinner ut i Östersjön. Den gren
   av floden som passerar Marienburg kallas Nogat.

Marienburg med floden Nogat i förgrunden. Foto: Wikipedia

Slutsats och avslutande reflektion

Spåren av Tyska Ordens tid på Gotland 1398-1407 är tämligen sparsamt förekommande. Myntfynden är tämligen få och det finns inget som tyder på att Tyska Orden hade ett myntverk på Gotland.

Spåren efter Tyska Orden begränsar sig huvudsakligen till:

att grunden hade lagts till Visborgs slott i Visby,

att Ordensstaten hade, då den upplöstes 1525, lagt grunden till
det som skulle bli hertigdömet Preussen.

Visserligen hade Tyska Orden och Hansan gemensamma intressen, vilka stod i strid mot Kalmarunionens intressen med avseende på handel och tullar, men i det politiska spelet i Europa valde Tyska Orden att lämna ifrån sig Gotland. Det fanns andra frågor som hade större betydelse för dem. Resultatet blev att Gotland införlivades i Kalmarunionen, dvs Gotland blev danskt.

För Gotlands del innebar Tyska Ordens sorti att Visborgs slott började ta form. Slottsbygget finansierades med sjöröveri. År 1679 var tiden definitivt ute för danskarna på Gotland. Inför sin avresa sprängde de Visborg som förvandlades till en grushög. Svenskarna såg ingen möjlighet att bygga upp slottet igen. Kalkstenen från slottet brändes till kalk i stora ugnar, men kvaderstenar och annan bearbetad sten lades undan och skeppades till Stockholm för att användas under återuppbyggnaden av Stockholms slott som brann 1697.

Myntfoto och grafik av författaren.

Begreppsförklaringar

Brakteat Av latinets bractea som betyder tunt metallbleck. Uttrycket användes första gången 1368, men blev i allmänt bruk från slutet av 1600-talet.

Ett enkelsidigt mynt benämns idag brakteat (plur. brakteater) även om myntet är präglat under högmedeltiden.

Brakteater präglades från och med 1100-talet i Tyskland och Ungern.

Halvbrakteat Ett tvåsidigt mynt vars sidor präglades var för sig i omgångar − först frånsidan sedan åtsidan.

Halvbrakteater från 900-talet är kända från Hedeby. Halvbrakteater från 1000-talet är kända från Tyskland och Ungern.

I Tyskland var benämningen dünnpfennige.

Hohlpenning Generellt sett var hohlpenningen högre och hade mindre diameter än brakteaten. Hohlpenningen präglades under 1300- och 1400-tal, dvs under en senare epok än brakteaten. En annan skillnad är att brakteaten var tidsbegränsad medan hohlpenningen var långlivad.

Kvadersten En sten som huggits i räta vinklar till ett fyrkantigt block.

Fotnoter

[1] Svantepolk föddes i slutet av 1100-talet.

[2] Floden Weichsel delar sig innan den rinner ut i Östersjön. Den gren av floden som rinner förbi Marienburg kallas Nogat.

Handelsplatsen Truso, som låg vid Nogats utlopp i Östersjön, var en viktig del i det vikingatida handelsnätverket.

[3] Svensk kung 1364-1389

[4] Stormästare under åren 1393-1407

[5] Egentligen var Gotland pantsatt till Tyska Orden för 10.000 mark.

[6] Stormästare i Tyska Orden under åren 1407-1410.

[7] Kung av Norge 1389-1442, kung av Sverige 1396-1434, kung av Danmark 1396-1439

[8] Engelsk nobel var ett guldmynt som introducerades av Edward III år 1344. Myntets vikt var ursprungligen 9,0 g men sänktes med åren. År 1351 vägde en engelsk nobel 7,77 g. I mitten av 1400-talet ersattes engelsk nobel av rosenobel som vann stor popularitet både inom och utanför England.

Referenser och litteratur

Thordeman, B Myntfyndigheten i Korsbetningens massgravar, Fornvännen 1927. *)
Craig, W D. Germanic coinage (Charlemagne through Wilhelm II). Mountain View 1954.
Neumann, E Die Münzen des Deutschen Ordens. 2 auflage. Köln 1995.
Paszkiewics, B A Chronology of the Teutonic Prussian Bracteates. 2007. *)
Lundmark, Staffan Tyska Ordens mynt. B-uppsats i arkeologi, Stockholms Universitet. 2007. *)
Svensson, Roger Renovatio Monetae. Stockholm 2012.
Westholm, Gun Visborgs slott. Danskt herresäte och piratnäste. 2015.
Kopicki, Edmund Ilustrowany Skorowidz pieniedzy Polskich 2016.

*) Finns att tillgå via Internet.

Dokumenthistorik

2019-05-24 Förtydligat skillnaden mellan brakteat och hohlpenning.
2017-05-06 Dokumentet skapat

Här dyker således namnet Preussen upp vilket drygt hundra år senare skulle få en helt annan innebörd.
Konrad von Jungingens vapensköld kan tolkas enligt vidstående bild. I centrum på skölden ser vi en örn med huvudet vänt åt vänster (från betraktaren sett).

Fig 29:17	Spetsig sköld med kors inom slät ring. Ovan skölden tre punkter. Paszkiewicz First Cross Shield, datering 1307-1317 (två mynt)
Fig 29:18	Latinskt kors inom slät ring. På ömse sidor om korsets bas intill kantringen ett mindre kors och i vardera vinkeln ovan tvärarmen en punktliknande stråle. Paszkiewicz Latin Cross, datering 1317-1327
Fig:14-16	Krona rakt från sidan inom slät ring. Kronans ring framställd med tre horisontala linjer, korsade av två vertikala. Kronans mittblad har formen av ett kors. Paszkiewicz Second Crown, datering 1337-1347)


Pfennig 1317-1327 Latin Cross Type Kors med små kors i de två nedre korsvinklarna storlek 14,0 x 14,4 mm, vikt 0,215 g. 9:e emissionen. Ett liknande mynt grävde Bengt Thordeman fram ur en av massgravarna vid Korsbetningen.	Pfennig 1327-1337 Second Gate Type Gallergrind med kors under storlek 11,2 x 12,9 mm, vikt 0,130 g. 10:e emissionen.	Pfennig 1337-1347 Second Crown Type Krona med kors ovanför storlek 13,6 x 14,1 mm, vikt 0,150 g. 11:e emissionen. Ett liknande mynt grävde Bengt Thordeman fram ur en av massgravarna vid Korsbetningen.

Brakteat	Av latinets bractea som betyder tunt metallbleck. Uttrycket användes första gången 1368, men blev i allmänt bruk från slutet av 1600-talet. Ett enkelsidigt mynt benämns idag brakteat (plur. brakteater) även om myntet är präglat under högmedeltiden. Brakteater präglades från och med 1100-talet i Tyskland och Ungern.
Halvbrakteat	Ett tvåsidigt mynt vars sidor präglades var för sig i omgångar − först frånsidan sedan åtsidan. Halvbrakteater från 900-talet är kända från Hedeby. Halvbrakteater från 1000-talet är kända från Tyskland och Ungern. I Tyskland var benämningen dünnpfennige.
Hohlpenning	Generellt sett var hohlpenningen högre och hade mindre diameter än brakteaten. Hohlpenningen präglades under 1300- och 1400-tal, dvs under en senare epok än brakteaten. En annan skillnad är att brakteaten var tidsbegränsad medan hohlpenningen var långlivad.
Kvadersten	En sten som huggits i räta vinklar till ett fyrkantigt block.

[1]	Svantepolk föddes i slutet av 1100-talet.
[2]	Floden Weichsel delar sig innan den rinner ut i Östersjön. Den gren av floden som rinner förbi Marienburg kallas Nogat. Handelsplatsen Truso, som låg vid Nogats utlopp i Östersjön, var en viktig del i det vikingatida handelsnätverket.
[3]	Svensk kung 1364-1389
[4]	Stormästare under åren 1393-1407
[5]	Egentligen var Gotland pantsatt till Tyska Orden för 10.000 mark.
[6]	Stormästare i Tyska Orden under åren 1407-1410.
[7]	Kung av Norge 1389-1442, kung av Sverige 1396-1434, kung av Danmark 1396-1439
[8]	Engelsk nobel var ett guldmynt som introducerades av Edward III år 1344. Myntets vikt var ursprungligen 9,0 g men sänktes med åren. År 1351 vägde en engelsk nobel 7,77 g. I mitten av 1400-talet ersattes engelsk nobel av rosenobel som vann stor popularitet både inom och utanför England.

Thordeman, B	Myntfyndigheten i Korsbetningens massgravar, Fornvännen 1927. *)
Craig, W D.	Germanic coinage (Charlemagne through Wilhelm II). Mountain View 1954.
Neumann, E	Die Münzen des Deutschen Ordens. 2 auflage. Köln 1995.
Paszkiewics, B	A Chronology of the Teutonic Prussian Bracteates. 2007. *)
Lundmark, Staffan	Tyska Ordens mynt. B-uppsats i arkeologi, Stockholms Universitet. 2007. *)
Svensson, Roger	Renovatio Monetae. Stockholm 2012.
Westholm, Gun	Visborgs slott. Danskt herresäte och piratnäste. 2015.
Kopicki, Edmund	Ilustrowany Skorowidz pieniedzy Polskich 2016.

2019-05-24		Förtydligat skillnaden mellan brakteat och hohlpenning.
2017-05-06		Dokumentet skapat