Tidig skandinavisk myntprägling i York

Av Lennart Castenhag

Skandinaverna inledde en kampanj för att erövra Britannien år 865. Efter några år hade de fått kontroll över den östra delen av England och besittningen kom att kallas Danelagen, dvs det område där dansk lag gällde. I den nordliga delen av Danelagen låg York, och därifrån styrde skandinaverna sin brittiska besittning.

förstoring 4 ggr

Den politiska händelseutvecklingen omkring år 900

Enligt Anglosaxiska krönikan skulle "den stora hednaarmen"[1] ha stigit iland i East Anglia år 865 i syfte att lägga under sig nytt land i Britannien. Skandinaverna marscherade upp mot staden York som ockuperades året efter. Under de efterföljande åren lade skandinaverna under sig östra delen av kungariket Mercia. De lade också under sig kungariket East Anglia. När kung Edmund av East Anglia satte sig till motvärn 869 dödades han[2]. Skandinaverna hade därmed lagt under sig en stor del av östra England och området kom att benämnas Danelagen[3]. York blev skandinavernas maktcentrum (huvudstad) i Danelagen. York hade anlagts av romarna under namnet Eboracum. När romarna lämnade Britannien kom staden att kallas Eoforwic, men skandinaverna hade svårt att uttala det namnet och det blev istället Jorvik[4], vilket senare ändrades till York.

År 877 var England uppdelat i en anglosaxisk del och en skandinavisk del (Danelagen).

Alfred den store av Wessex insåg att skandinaverna var ett stort hot mot hans kungarike. Skandinaverna var även ett hot mot resten av det anglosaxiska England som ännu inte hade kommit i deras våld, ansåg han. Alfreds farhågor besannades då Wessex angreps år 871, men Alfred betalade en lösensumma och undgick därmed att bli besegrad. År 877 annekterade skandinaverna östra Mercia men Alfreds motdrag var att annektera västra Mercia strax efter. År 878 hade skandinaverna bestämt sig för att lägga under sig Wessex, men i fältslaget vid Edington vann Alfred en förkrossande seger över skandinaverna och tog deras befälhavare Guthrum till fånga.

Æhelstan (sonson till Alfred den store) kom till makten år 924. Han satte som mål att återta de skandinaviska erövringarna. Efter noggranna förberedelser lyckades Æthelstan sätta sina planer i verket och hela England blev ett enat anglosaxiskt kungarike − för en tid.

Mynt slagna för Cnut

skandinavisk hövding i York 900-905

De skandinaviska invånarna i York kom att leva sida vid sida med stadens anglosaxiska befolkning − i fredlig samexistens. I staden hade det sedan lång tid funnits ett myntverk där mynt präglades av hög kvalitet.

Den skandinaviska befolkningen i York regerades av en hövding och han betalade sina män med silver i form av silvermynt, silversmycken och silverstavar (ingots). Det var silver som var skandinavernas betalmedel och silvret vägdes för att motsvara ett givet belopp (viktekonomi). Att vi vet detta beror på de silverskatter som har hittats, exempelvis den stora Cuerdale-skatten från 1840-talet (nedlagd någon gång under åren 903-905).

 
Några av föremålen i Cuerdale-skatten, som omfattade mer än 8.600 föremål.
Det mesta av skatten finns idag förvarat i British Museum.
Foto: JMiall, Wikimedia-Common.

De skandinaviska hövdingarna i York fick i slutet av 800-talet iden att prägla mynt i stadens myntverk av det silver som de förfogade över, och på mynten satte de ut sina namn. Man kan tänka sig att mynten ökade hövdingarnas anseende och gjorde dem kända för omvärlden. På många av de mynt som präglades i York kan vi läsa namnet Cnut, och dessa mynt kom i omlopp även utanför Jorvik och nådde både Jylland och Birka. Men vem var då denne Cnut? Vi vet inte. Han nämns inte i de historiska källorna. Han är endast känd genom de mynt han lät prägla.

förstoring 3 ggr
Penny, ca. 900-905, Cnut, myntort Jorvik.
Diameter: 20 mm. Vikt: 1,40 g. Ref: North 501, MEC(8) 2544? SCBC 993
Åtsida: bokstäverna C N V T vid korsarmarna.
I korsvinklarna R E X, dvs CNVT REX (kung Cnut)
I fältet ett patriarkalkors.
Frånsida: + CVN NET TI,     myntmästare/myntort Cunnetti?

På åtsidan kan vi läsa CNVT REX (kung Cnut). Han var antagligen inte kung, men vad spelar det för roll? Hundra år senare levde en annan Cnut som vi känner som regent för hela England, men det är en annan historia.

På åtsidan på Cnuts mynt finner vi antingen ett vanligt kors, ett långt kors eller ett patriarkalkors. På frånsidan är det vanligen ett litet kors, men ibland dyker det upp ett karolus-monogram. Ofta anges myntorten med inskriften EBRAICE CIVITAS (staden Eboracum), dvs stadens romerska namn, men det kunde också stå CVNNETTI (Cunnetti). Betydelsen av Cunnetti har vållat forskarna huvudbry. Man kan inte enas om det är myntmästarens eller myntortens namn, och om det är myntorten kan man inte heller enas om vilken stad som avses. Cnuts mynt finns i några olika utformningar. Längre ner på sidan visas några av präglingsdetaljerna.

Olika utföranden för penny slagen för Cnut i York

PENNY EBRAICE CIVITAS  i frånsidans omskrift
1.	Åtsida: normalkors.	Frånsida: litet kors	N 495, SCBC 989
2.	Åtsida: LongCross.	Frånsida: litet kors	N 496, SCBC 897
3.	Åtsida: patriarkalkors.	Frånsida: litet kors	N 497, SCBC 991
4.	Åtsida: patriarkalkors.	Frånsida: karolusmonogram	N 498, SCBC 992
PENNY CVNNETTI  i frånsidans omskrift
5.	Åtsida: normalkors.	Frånsida: litet kors	N 499, SCBC 990
6.	Åtsida: LongCross.	Frånsida: litet kors	N 500, SCBC 988
7.	Åtsida: patriarkalkors.	Frånsida: litet kors	N 501, SCBC 993
HALF PENNY CVNNETTI
8.	Åtsida: patriarkalkors.	Frånsida: karolusmonogram	N 520, SCBC 995

Normalkors		LongCross		Patriarkalkors		Karolus-monogr

Utöver vad som här har sagts om utförandet finns det variationer i form av bitecken. Mängden stampar, som har åtgått för att prägla dessa mynt, är således avsevärt större än vad tabellen indikerar. Hur många mynt präglades för Cnut? Ja, vi vet inte, men med ledning av mängden stampar som har förbrukats, torde det röra sig om åtskilliga tusen exemplar, och merparten har gått förlorad.

Mynt präglade för Cnut i det frankiska Quentovic

Den frankiska hamnstaden Quentovic vid Engelska kanalen, var av stor betydelse för handeln i Nordsjöregionen från 600-talet till slutet av 900-talet. I Quentovic fanns också ett myntverk och där präglades mynt åt både merovingiska och karolingiska kungar − men också för Cnut. Nedan visas ett sådant mynt.

förstoring 2 ggr
Penny, ca. 900-905, myntort Quentovic
Diameter 20 mm.   Vikt: 1,45 g.   Ref: North 524,  SCBC 1004
Åtsida: + QVEMTOVICI (myntort Quentovic)
Kors inom den inre pärlringen
Frånsida: + IIOVENNCC (förvirrad omskrift)
I fältet ett kors med kulor i korsvinklarna.
Förlagan till skissen finns i Fitzwilliam Museum, Cambridge
EMC-nr 1068.0625

Epilog

Den här berättelsen har företrädesvis handlat om den skandinaviske hövdingen Cnut, men han var inte den förste att prägla mynt i York. Hövdingen Guthfrith lät prägla mynt år 895 och Sievert/Siefred präglade mynt i York under åren 897-900. De skandinaviska hövdingarna i York präglade således mynt hundra år innan mynt präglades i Norge och Sverige. I Danmark däremot, präglades mynt redan i början av 700-talet[5].

Foto och grafik av författaren där ej annat anges.

Fotnoter

Senast uppdaterad 2024-05-19           Copyright © 1996-2024           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm           tel 08 - 667 55 98