Gustav I, Gustav II Adolf och Gustav III som myntförfalskare

Av Lennart Castenhag

Gustav Vasa

Under åren 1520-22, då Gustav Vasa var riksföreståndare, lät han prägla kopparklippingar 18 penningar i Hedemora och Söderköping. Mynten var kopior av Christian II:s attenpenninge (= 1 skilling) och de slogs för att bekosta kriget mot Danmark. Gustav Vasas mål var ju att bryta loss Sverige ur Kalmarunionen. Hans imitationer av danska mynt skadade Danmarks ekonomi vilket sannolikt var syftet med imitationerna.

Christian II slog attenpenninge för att bekosta kriget mot Sverige. Dessa mynt var präglade med skillingstampar (se här), men myntämnena var så snålt tilltagna att en stor del av myntbilden hamnade utanför myntet.

Se nedanstående bilder av Gustavs och Christians mynt. Det är inte lätt att se skillnad på dem, men det finns knep. Se Sveriges Mynt 1521-1977, sid 32.

18 penningar (imitation av Danmarks mynt), 1520-1522, Gustav Vasa, Hedemora och Söderköping.
Vikt: 1,79 g. Ref: SM 243. Hemmingsson A9.

Dansk Attenpenning (= 1 skilling), 1518-1523, Christian II, Malmö   Foto förf.
Storlek 13,5 x 13,5 mm.   Vikt 1,86 g.   Ref: Galster 42a.

Gustav Vasas icke-imitation

Gustav Vasa lät även slå myntet 18 penningar som inte var en imitation av Christian II:s mynt. Storlek och vikt var visserligen ungefär lika som imitationerna, men på frånsidan var det en sköld med korslagda pilar, tre kronor samt ett G. Dessa mynt slogs i Hedemora. Även dessa mynt hade till syfte att finansiera befrielsekriget.

18 penningar, 1521, Gustav Vasa, Hedemora.
Storlek 13x15 mm.   Vikt 2 g.
Myntet finns på Nationalmuseet i Helsingfors.
Detta är ett reguljärt mynt, dvs det är ej en förfalskning.
Foto författaren.
Förtydligande av frånsidans prägling har gjorts av författaren.

Gustav II Adolf

Under trettioåriga kriget (1618-1648), som i huvudsak utspelade sig på tysk mark, lät Gustav II Adolf prägla 26 millioner kreuzer för cirkulation i Tyskland − framför allt i de områden som behärskades av svenska trupper.

1 kreuzer 1632, Gustav II Adolf, Säter och Nyköping.
Likheten med Gustav II Adolfs ettöringar är slående.

Gustav II Adolfs plan misslyckades, dvs mynten fick inte önskad spridning. Det märkliga med kreuzeräventyret var att det i slutändan blev en hygglig affär för Sverige. Kopparpriset började nämligen stiga under hösten 1632 och merparten av kreuzermynten smältes ned och såldes med god förtjänst som kopparskrot.

Frågan är nu huruvida Gustav II Adolf kan anses ha varit myntförfalskare. Fanns det något mynt i Tyskland som liknade det svenska kreuzermyntet under 1630-talet? Nja, äkta kreuzermynt vid den aktuella tidpunkten var företrädesvis av silver, men kunde också förekomma som kopparmynt[1].

Vi kan inte påstå att en tysk koppar-kreuzer har varit förlaga för Gustav II Adolfs kreuzer. Däremot kan vi konstatera att ansträngningar gjordes för att prångla ut icke giltiga mynt i främmande land - mynt som inte ens var giltiga i Sverige. Om Gustav II Adolfs plan hade fungerat torde viss skada ha uppstått i Tyskland. Den genomförda handlingen var således illasinnad.

Kreuzer präglades från slutet av 1200-talet i södra Tyskland och myntet fick sitt namn av dubbelkorset på åtsidan. Vidstående bild visar 1 Kreuzer från 1271 präglad för greve Meinhard II av Tyrolen (1259-1277).

Källa: Internet

1 Kreuzer 1622, Weissenburg, 1,12 g.
Bilden är lånad från en Internetauktion

2 kreuzer 1636, kejsar Ferdinand II, Augsburg.
Ferdinand var tysk-romersk kejsare under åren 1619-1637.
Han var fanatisk katolik vilket ledde till uppror i Böhmen 1618.
Detta uppror blev början på 30-åriga kriget.
Bilden är lånad från en Internetauktion.

Gustav III

år 1788 förklarade Gustav III krig mot Ryssland. Anledningen var att han ville återta en del landområden som tidigare gått förlorade. Dessutom ville han stoppa Rysslands inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Inför detta krig lät Gustav III, i Avesta, prägla ryska mynt år 1788 i valören 5 kopek. Mynten präglades med årtalen 1764, 1778 och 1787.

år 2008 såldes en Gustav III femkopek 1778 på Künkers auktion nr 139 för 80.000 euro.
Slutpriset inklusive köparprovision och mervärdesskatt blev således närmare en miljon kronor (!)
Se artikel av Jan-Olof Björk i SNT 2008 nr 7.

En Gustav III femkopek 1787 såldes på Misabs auktion nr 2 år 2010.
Slutpriset inklusive köparprovision och mervärdesskatt blev 29.687 kr.
Gustav III:s femkopek är således inte billiga även om skicket och präglingen inte är i topp.

För att särskilja Gustav III:s femkopek från äkta ryska femkopek kan man granska kungakronan ovanför Katarina II:s emblem. Utformningen av årtalen är också viktiga för att se skillnaden på rysk och svensk femkopek. Den ryska femkopeken har ett typsnitt med bockfot för ettan och en avslutande utsvängning nedtill på sjuan. Se bilderna nedan.

På det äkta ryska myntet har kronan "rysk design"           På Gustav III:s femkopek har kronan "svensk design".

Som framgår av ovanstående bilder har kungakronan på Gustav III:s femkopek typisk svensk stil, dvs kronan är utformad såsom brukligt var på 1700-talet på svenska kopparmynt. Den ryska kronan har en helt annan utformning. Nedan visas några exempel på kungakronor på ryska femkopek.

Bland exemplen ovan visas den mycket vanliga kronan från en rysk femkopek 1779. Den kronan är smal och trattformad och kronbågarna är markant utsvängda. Som framgår av de övriga bilderna kan kronan på den ryska femkopeken även ha en något annorlunda utformning. Typsnittet för årtalet är därför säkrare för att särskilja den svenska femkopeken från den ryska.

Svenskt resp. ryskt typsnitt för årtal.

Hur många femkopeker producerades? Sonny Serrestam nämner i SNT nr 9-10 1991 att upplagan torde ha stannat vid allenast några få skeppund. Ur ett skeppund fick man ut ca 2.700 mynt vilket innebar att femkopeken hade en vikt av 50 g. Om detta stämmer torde upplagan ha varit lägre än 20.000 exemplar. Serrestam antar vidare att flertalet av dessa mynt smältes ned efter krigsslutet 1790.

---

Som visats ovan är Gustav III:s femkopek eftertraktade samlarmynt och de betingar höga priser på auktioner om de är i gott skick. Tyvärr finns nu dessa mynt som nypräglingar och det är mycket svårt att skilja dem från äkta Gustav III femkopek. Se följande bild.

En nyproducerad Gustav III femkopek !!   Bilden fångades upp under år 2014.

Eftersom det är ytterst ovanligt att Gustav III:s femkopek är i hög kvalitet, bör man vara ytterst misstänksam om ett så vackert mynt bjuds ut till försäljning.

Avslutande reflektion

Vi har här sett tre exempel på svenska kungar som producerat mynt avsedda att skada främmande makt. Gemensamt för dem har varit att myntförfalskningarna har skett under krigstillstånd, dvs "myntprojekten" har haft militärt syfte.

Det intressanta är att på dagens myntauktioner betingar dessa förfalskningar höga priser eftersom få av dem har bevarats till våra dagar.

Fotnoter

[1]

Det berättas om ett myntfynd i Augsburg. Myntfyndet innehöll bland annat en koppar-kreuzer utan årtal, och som daterades till 1622. Myntfyndet rapporterades i Königlich Bayersches Intelligenz-Blatt år 1829:   Dann noch 2 Wenetianische kupfermünzen, und einem Fuggerschen kupfer-kreuzer ohne Jahre 1622.

Referenser för Gustav Vasas och Christian II:s kopparklippingar

      Hemmingsson, B. Ett klippingfynd från Västerås. Numismatiska Meddelanden XXXI. 1973.

      Ahlström, Almer, Hemmingsson. Sveriges Mynt 1521-1977, sid 32.

      Pettersson, D. Något om Gustav Erikssons tidiga mynt och deras raritetsgrader.
      NKU Samlad glädje, 2009.

Referenser för Gustav II Adolfs kreuzer

      Tingström, B. Avesta Myntmuseum, sid 217. 1995

      Hemmingsson, B. Myntprägling för cirkulation i Tyskland.
      Myntgalleriets lagerkatalog nr 10. 1994.

      Königlich Bayersches Intelligenz-Blatt für den Ober-Donau-Kreis,
      sid 1573. 1829. (digitaliserad av Google)

Referenser för Gustav III:s femkopek

      Björk, J-O. Prisrekord för ett svenskt mynt − femkopeken 1778, SNT nr 7, 2008

      Serrestam, S. De svenska femkopekerna präglade i Avesta 1788. SNT nr 9-10, 1991.

      Tingström, B. Avesta Myntmuseum, sid 168 ff. 1995

Dokumenthistorik

2022-02-09		Ersatt den tidigare avgjutningen av en dansk attenpenning med ett äkta exemplar.
2017-12-13		Lagt in en länkt till en dansk skilling Christian II.
2015-11-06		Dokumentet skapat