In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2023-03-25

 

Polletter

Av Lennart Castenhag

Polletter är ett trevligt samlarområde eftersom polletterna ger en mer konkret inblick i människors vardag i det förflutna än mynten. Polletterna belyser också mer vardagliga företeelser än medaljerna. Att samla polletter har därför intresserat människor i alla tider.

Polletterna fungerade som betalningsmedel och blev ett komplement till mynten framför allt på de stora bruken. Polletterna användes också som kvitto på erlagt material till bruken.

Stora kopparbergs bergslags AB lät slå ett tämligen stort antal polletter. Deras myntpolletter var gångbara i hela riket på grund av bristen på skiljemynt i landet. Dessa polletter presenteras vanligen tillsammans med mynten i auktionskatalogerna.

Det stora referensverket för polletter är Stiernstedts bok Beskrivning öfver svenska kopparmynt och polletter som utkom år 1872 i två delar. Del 1 avhandlade mynten och del 2 beskrev polletterna. Dessa två delar kan man ibland finna inbundna i en och samma volym på antikvariat eller på myntauktioner. Ett annat viktigt referensverk är Ingvar Ehnboms Svenska Polletter genom tiderna, från 1975. Ett ytterligare referensverk är Stockholmspolletter av Monica Golabiewski Lannby och Ian Wiséhn, från 2010.

En betydande pollettsamling såldes på 1990-talet av Antikören och försäljningen delades upp på två auktioner, nr 14 och 15. På senare tid har stora pollettsamlingar sålts för Anders Frösell och Anders stam via Misab och Numismatiska klubben Uppsala. I sammanhanget bör nämnas artikeln Polletterna vid Höganäs stenkolsverk och gruva, av Jan-Olof Björk, som publicerades i KMK:s utställningskatalog Höganäs − inte bara krus, år 2005.

Under hösten 2016 eller vintern 2017 beräknas en publikation om skånepolletter komma i tryck på initiativ av Bernt Thelin.

Nedan följer ett litet smakprov på det stora utbudet av svenska polletter.





Wattholma järnverk


förstoring 4 ggr 
Näverpollett gällande för 1 läst kol, 1670-tal
31,5 mm på höjden. Vikt 0,79 g. Stiernstedt 190:1, Ehnbom 1132.
Polletten hade ett värde motsvarade 24 liter öl, vilket visades i en artikel i SNT nr 8, 2014.



naturlig storlek
Mässingspollett för 1 famn ved, 1900-tal?
33.7 mm. Vikt 6,35 g. Polletten har blank baksida





Sala silververk och bergslag


förstoring 4 ggr
Kopparpollett för 1 stigh kohl. Polletten är slagen före år 1674.
24 mm. Vikt 3,95 g. Referens Stiernstedt 122:2, Ehnbom 574.



förstoring 4 ggr
Kopparpollett för 1 stigh kohl. Polletten är slagen under åren 1674-1681. Slät rand.
22 mm. Vikt 5,80 g. Referens Stiernstedt 123:3, Ehnbom 575.





Stora kopparbergs gruva och bergslag


förstoring 3 ggr
Kopparpollett för 1 skrinda kohl slagen för Johan Gottlieb Gahn under 1800-talets början.
26 mm. Vikt 5,80 g. Referens Stiernstedt 175:24, Ehnbom 999.



förstoring 3 ggr
Mässingspollett 11 tunnor kol, präglad i Stockholm 1868. Blank baksida.
Siffran 11 inom Bergslagets gruvsymbol (fyra stockar kvadratiskt ordnade).
29 mm. Vikt 3,16 g , Stiernstedt 175:27, Ehnbom −
Utöver denna pollett för 11 tunnor kol, gav Bergslaget ut polletter för 10 o 12 tunnor kol.



förstoring 2,5 ggr
Myntpollett gällande (i hela riket) för 3 öre KM, präglad i Avesta 1719
22 mm. Vikt 3,6 g. Stiernstedt 176:38, Ehnbom 1010



förstoring 3 ggr
Myntpollett gällande (i hela riket) för 5 mark KM, präglad i Avesta 1723.
Omskrift åtsida: STORE KOPPARBERGSLAGENS POLLETT
Omskrift frånsida: GUD WÄLSIGNAR IORDENS DIUP
Randskrift: CREDIT GOD SOM PENGAR (Sveriges enda kopparmynt med randskrift)
26 mm. Vikt 8,5 g (detta ex 6,4 g). Stiernstedt 177:41, Ehnbom 1014



förstoring 3 ggr
Myntpollett gällande (i hela riket) för 2 öre SM eller 6 öre KM, präglad i Avesta 1763
29 mm. Vikt 6,5 g. Rutad eller slät rand. Stiernstedt 178:42, Ehnbom 1015



förstoring 3 ggr
Myntpollett gällande (i hela riket) för 2 öre SM eller 6 öre KM, präglad i Avesta 1790
29 mm. Vikt 5,7 g. Stiernstedt 178:44, Ehnbom 1018





Dormsjö kopparhytta


förstoring 4 ggr
Kopparpollett 1 lass malm från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.
23 mm. Vikt 5,25 g. Referens: Stiernstedt 49:1, Ehnbom 106.





Korså järnverk (Sundborns socken)


förstoring 3 ggr
Mässingspollett 12 tunnor kol från 1838.
29,5 mm. Vikt 3,59 g. Slagen av Sporrong. ES står för bruksinspektören Erik Södersten
Referens: Stiernstedt 83:7, Ehnbom 374.





Höganäs stenkolsverk och gruva

Höganäsbolagets utgivning av myntpolletter i början av 1800-talet blev ingen succé varför polletterna istället kom att användas för andra ändamål. Här ges tre exempel på sådana polletter.




förstoring 3 ggr
Myntpollett av koppar från början av 1800-talet för gruvarbete.
Gruvkorg inom lagerkrans ) ( XVI inom lagerkrans.
Slät rand
Polletten hade värdet 16 skilling i riksgäldsräkning.
28,5x27,5 mm. Vikt 3,77 g.
Referens: Stiernstedt 75:4, Ehnbom 290.



förstoring 4 ggr
Myntpollett av koppar från 1800-talet för gruvarbete.
Gruvvagn inom pärlring ) ( I / I I inom pärlring
Räfflad rand.
Polletten hade värdet 1/2 skilling i riksgäldsräkning.
21 mm. Vikt 2,26 g
Referens: Stiernstedt 76:20, Ehnbom 297



förstoring 4 ggr
Myntpollett av koppar från 1800-talet för gruvarbete.
På bägge sidor finns en etta inom en pärlring
Räfflad rand.
Polletten hade värdet 1 skilling i riksgäldsräkning.
21 mm. Vikt 3,06 g
Referens: Stiernstedt 78:73, Ehnbom 314





Nisshytte järnverk


förstoring 4 ggr

Pollett 1 lass malm, från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.
Polletten är av koppar och den är enkelsidig.
Diam 27 mm   vikt 4,625 g   ref: Sti 99:1 Ehnb 494.

En mer utförlig artikel om Nisshytte Järnverk kan du läsa   här >>



Nissafors järnverk

År 1725 anlades bruket av brukspatron Johan Camitz (1752-1811) i Källeryds socken på västra sidan av Nissan i Småland. Bruket flyttades 1806 till västra sidan av Nissan och hamnade då i Överryds socken. Det var i huvudsak stångjärnssmide och spik som producerades. Masugnen låg i Bonnstorps socken. Järnet kom från Taberg och det fraktades via "Bergsvägen" över Stengårdshult till Nissafors. Kolet levererades av bönderna från Stengårdshult.

Karta från 1821.

Källor: Stiernstedt, Kopparmynt och Polletter, 1871-1872, samt en
            artikel från 2020-06-10 om Nissafors på Gislaveds hemsida.




förstoring 4 ggr
Kopparpollet   Malm 2 Sk ttt, 1808. (2 SK ttt = 2 skeppund )
Graverad av Mauritz Frumerie 1805.
Präglad av Carl Appelquist, Marieberg, Sthlm.
Diameter 24 mm. Vikt 4,210 g. Slät rand.
Referens: Stiernstedt 98:2, Ehnbom 482.



förstoring 2 ggr
Gjuten bronskopia i en serie om 200 st. Detta är nr 6.
Malm 1 Sk ttt, 1808. (1 SK ttt = 1 skeppund )
47,5 mm. Vikt 88,0 g. Slät rand, stämplad 6/200
Referens: Stiernstedt 99:3, Ehnbom 483.

Här är förlagan.


Äkta kopparpollett, såld på Misab18, lot 502. 5,13 g.
Foto: Myntauktioner i Sverige AB


Mariebergs styckgjuteri

Ur Stockholms Stads historia: från Stadens anläggning till närwarande tid
av Nils Lundequist i tre delar. Första delen. Stockholm 1828.

Sidorna 197-198.

[...] Den i Mälaren, gent emot Långholms tull, liggande Sundsholmen [...] som fick namn af Marieberg. År 1751 köpte porcellainesfabriks-innehafwaren densamma av skepparen Fredrik Henrik Åberg; men, sedan Nordenstolpeska arfwingingarne blifwit egare av fabriken, försålde de Sundsholmen, 1788, till klensmeden Anders Röding.

År 1796, försålde äfwen bemälde arfwingar hela fabriken till Stockholms stad, som öfwerlät den till då warande Kapten Mechanicus, sedermera Öfwerste-Lientenanten Appelqwist, för en summa af 8500 riksdaler, hwilken sednare egare, på egendomens iståndsättande och inredande till hwarjehanda inrättningar, anwändt mycken kostnad.

Det vid Marieberg anlaggda styckgjuteriet underhölls och fortsattes i flera år av bemälde Appelquist, tilldess Kgl. Maj:t och kronan inlöste så wäl det ena som andra. [...]

I texten från 1828 nämns Sundsholmen. På nedanstående karta från 1754 finner vi inte Sundsholmen. Däremot är Smedsholmen utritad. Kan det vara samma holme?

Kartan över Kungsholmen upprättades år 1754 av Georg Biurman. Nedan visas ett utsnitt av kartan för att belysa Marieberg och Smedsholmen.

Del av karta över Kungsholmen, av Georg Biurman, 1754.

Som framgår av kartan är Kungsholmens västra del obebyggd i mitten av 1700-talet. I söder ser vi Smedsholmen, där vi idag har Smedsuddsbadet. Till vänster om Smedsholmen ser vi Marieberg.

Som jämförelse, södra delen av Kungsholmen idag.     Källa: Wikipedia.





Trollhätte Kanal och Slussverk

På 1500-talet uppstod tanken på Göta älv som en transportled in i landet. Omkring år 1600 började man därför att ta sig an forsarna vid Lilla Edet. Några år därefter var Göta älv segelbar söderifrån fram till Trollhättan.

Christopher Polhem var en man vars tekniska innovationer betydde mycket för industrin på 1700-talet. Han adlades därför år 1716 för sina många lyckade projekt. Han vann också gehör för sina idéer om hur ytterligare en sträcka av Göta älv skulle kunna göras segelbar. Slussprojektet vid Vänersborg kom igång, men Polhem var till åren kommen och sonen Gabriel Polhem fick ta vid, men inte heller han lyckades slutföra projektet. Ytterligare krafter sattes in och slussen blev färdig år 1753. Därmed var Göta älv segelbar norrifrån fram till Trollhättan.

Den sista etappen, forsarna vid Trollhättan, var en utmaning, men år 1793 inleddes ett ambitiöst projekt - och det skulle inte räcka med endast en sluss. Många arbetare strömmade till för att delta i byggprojektet i Trollhättan, men hur skulle man betala ut lön till arbetarna? Efter Gustav III:s myntreform per den 1 januari 1777 hade det uppstått brist på skiljemynt i riket. Enligt reformen var det riksdalerräkning som skulle gälla, men myntverket i Stockholm lyckades inte producera mynt i erforderlig omfattning.

     
Riksdaler 1/24 riksdaler

Kanalbolaget löste problemet genom att i Göteborg låta prägla kopparpolletter i två valörer med texten Trollhättan på åtsidan. Den högre valören gjordes åttakantig och på frånsidan stämplades det in 2 kannor dricka. Den lägre valören gjordes oval och på frånsidan stämplades det in 1 kanna dricka.

Vi kan fundera över varför polletterna utformades som dryckespolletter. Var polletterna enbart giltiga för dricka? Vi vet inte, men varken begreppet öre eller skilling fick användas på polletter, vilket gjorde att man stämplade in "dricka".

Följande polletter var giltiga i Trollhättan under åren 1793 - 1800.

Utan årtal Med årtal 1796
     
Polletten 1 kanna dricka med årtal 1796 har blivit försilvrad av någon amatör
efter tillverkningen. Under den tid polletten har befunnit sig i cirkulation har
det tunna silverskiktet nötts bort på alla präglingsdetaljer.
Det finns dock kvar i fältet tämligen intakt.

Det skulle visa sig att kanalbolagets polletter fungerade som likvida medel under kanalbygget, och år 1800 kunde Trollhättekanalen öppnas för trafik.

Trafiken genom kanalen ökade med åren och en andra slussled förbi Trollhättan stod klar 1844. År 1916 stod en tredje slussled färdig. Med tiden stängdes de två äldre slussförbindelserna förbi Trollhättan.

- - -


Trollhätte kanal har en nivåskillnad på totalt 44 meter och där finns sex slussar anlagda. Kanalen är 82 km lång, och 10 km av kanalen är grävd eller sprängd. Resten är naturlig farled i Göta älv.










Foto och grafik av författaren där ej annat anges.


Dokumenthistorik
2023-03-25 Kompletterat med Höganäspollett som på bägge sidor har en etta.
2023-01-31 Ersatt pollett Trollhätte Kanal Sti-4 med eget ex, försilvrat.
2021-08-08 Kompletterat med Trollhätte Kanal och Slussverk
2020-06-17 Kompletterat med Nissafors 2 skeppund malm, samt ett utdrag ur Stockholms historia från 1828 tillika med en äldre och en modern karta över södra Kungsholmen.
2016-09-05     Dokumentet skapat



          Senast uppdaterad 2024-05-19           Copyright © 1996-2024           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm           tel 08 - 667 55 98