Nabateernas mynt

Av Lennart Castenhag

Det Nabateiska kungariket stod på höjden av makt under kung Aretas IV för två tusen år sedan. Huvudstaden Petra bland klipporna ute i öknen, i dagens Jordanien, är en av världens största sevärdheter och lockar mängder av turister varje år. Hur kunde nabateernas kungarike i öknen nå ett sådant välstånd och hur såg deras mynt ut?

Al-Khazneh, det magnifika templet i Petra.
Teorier har framförts om att det ursprungligen
skulle ha varit kung Aretas IV:s gravplats.

Al-Khazneh betyder egentligen skattkammare
och syftar på möjligheten att det skulle ha
varit Faraos skattkammare, vilket således är fel.

Bildkälla: Wikipedia / Foto: Berhold Werner.

Nabateerna var en nomadisk beduinstam i Arabiska öknen. Omkring 500 år före vår tidräknings början tog deras kungarike form med klippstaden Petra som huvudstad. De kom att ägna sig åt handel med myrra och kryddor på Arabiska halvön. Med tiden kom de att spela en viktig roll i det handelsnätverk som förband orterna på halvön. Handeln gav betydande inkomster och Petra byggdes ut till en imponerande stad.

Nabateerna var araber, men de skrev på arameiska eftersom det var affärsspråket i stora delar av Främre Orienten vid den här tiden. Några längre texter har nabateerna inte lämnat efter sig, bara korta inskriptioner. Vår kunskap om nabateerna har vi fått från de antika författarna. Den nabateiske kung Aretas omnämns också i Bibeln[1].

Den grekiske historikern Diodorus Siculus (90-30 f.v.t.) refererar till texter[2] från 300-talet f.v.t. där det nämns att nabateerna var skickliga på att gömma sig i öknen tills fienden tvingades ge upp på grund av brist på vatten. Nabateerna hade nämligen gömt undan förråd av vatten på väl valda ställen i öknen.

Nabateernas rike (skuggat område i kartan) under första århundratet före vår tidräkning.
Petra hade en central roll i handelsnätverket på Arabiska halvön.
Via Gaza hade man förbindelse med medelhavsländerna.

Kung Aretas IV

Aretas IV[3] blev nabateernas kung omkring år 9 f.v.t. och han innehade regeringsmakten fram till år 40 e.v.t. då han gick ur tiden. Under Aretas regeringstid rådde stort välstånd i Petra. De många tempelfasaderna som hade huggits ut ur bergssidornas röda sandsten hade dessutom gjort staden berömd.

Huldu blev tidigt Aretas IV:s gemål och hon blev hans drottning då han tillträdde som nabateernas kung. Huldus profil kan ses på nabateiska mynt fram till år 16 e.v.t. Därefter är det Aretas IV:s andra hustru, Shaquelat, som avbildas på mynten.

Aretas dotter Phasaelis blev gemål åt Herodes Antipas, men Phasaelis blev varse att hennes man ville upplösa äktenskapet för att gifta om sig med svägerskan Herodias. Phasaelis flydde då hem till sin far. Efter bröllopet mellan Herodes Antipas och Herodias halshöggs Johannes döparen eftersom han hade kritiserat Herodes för arrangemanget. Aretas IV hade svårt att tåla hur hans dotter hade blivit behandlad och han invaderade Herodes Antipas territorium och besegrade hans armé.

Malichus II

Malichus efterträdde sin far Aretas IV som nabateernas kung år 40. Till maka tog han sin syster Shaquelat II.

Under Malichus regeringstid försvagades nabateernas ställning som handelsnation. Dels förlorade de kontrollen över Damaskus och dels lade romarna om sina transportvägar för kryddor och parfym till Egypten.

Den judiska revolten 66-72 mot det romerska imperiet brukar ibland benämnas det judiska kriget. I den konflikten ställde sig Malichus II på romarnas sida och skickade 5 000 kavallerisoldater och 1 000 fotsoldater för att hjälpa Titus (son till kejsar Vespasianus) att krossa upproret. Resultatet blev Jerusalems förstörelse år 70 som gav rikliga romerska krigsbyten, bland annat den 7-armade ljusstaken, Menoran.

Malichus II gick ur tiden år 70.

Rabbel II

Kung Malichus II, som avled år 70, efterträddes av sin unge son Rabel II, med drottning Shaqilath II som förmyndare. År 76 blev Rabbel myndig och kunde själv ta ansvaret för riket. Rabbel II tog sig titeln Soter som kan översättas med Räddaren.

Fram till år 102 var Rabbel II:s syster Gamilath gemål till Rabbel II. Från år 102 och fram till Rabbel II:s död år 106 var Hagaru gemål till Rabbel II.

Romarna lägger under sig nabateernas rike

Efter Rabell II:s död år 106 invaderade den romerske kejsaren Trajanus nabateeernas rike och den romerska provinsen Arabia upprättades. På 300-talet började arabiska nomadstammar tränga in på nabateernas område och före år 600 torde nabateerna ha upphört att vara ett folk.

Exempel på nabateernas mynt

Strax efter år 200 f.v.t. började man producera mynt i Petra, vilket kan ses som ett tecken på välstånd. Eventuella inskriptioner på mynten anses vara avfattade på arameiska eftersom det var det gällande skriftspråket (även om nabateernas tungomål var arabiska). För samtliga mynt som här presenteras är myntorten Petra.

Vilken viktstandard som har tillämpats för silvermynten är oklart. Drachmen från Petra tycks ha en vikt av ca 5 g vilket vida överskrider vad som gällde i Grekland under antiken.

AR Hemidrachm år 9-4 f.v.t. kung Aretas IV.
Vikt: 2,20 g. Ref. Meshorer Nabatea #---
Foto: cngcoins.com.

AR Drachm år 6-8 e.v.t., kung Aretas IV & drottning Huldu.
Vikt: 4.51 g. Ref: Meshorer Nabatea #---
Foto: cngcoins.com.

AE Quadrans år 6/5 f.v.t. kung Aretas IV & drottning Huldu.
Diameter: 17 mm. Vikt 4,19 g. Ref: Meshorer Nabatea #56.
Foto: cngcoins.com.

AR Drachm år 19/20 e.v.t. kung Aretas IV & drottning Shaquelat.
Vikt: 5,19 g. Ref: Meshorer Nabataea #98.
Foto: cngcoins.com.

AE15 (brons) år 18/19 e.v.t. kung Aretas IV & drottning Shaquelat.
Åtsida: Aretas IV klädd som soldat.
Frånsida: Shaquelat vänd åt vänster.
Diameter; 15 mm. Vikt: 2,455 g.
Ref: Meshorer Nabataea #97; SNG ANS 1435.
Foto: L Castenhag.

AE 1/4 unit (brons) år 18/19 e.v.t. kung Aretas IV & drottning Shaquelat I.
Vikt: 2,38 g. Ref: Meshorer Nabataea #97.
Foto: cngcoin.com.

Kommentar: detta mynt och myntet ovanför (AE15)
har stora likheter. Kanske är det samma mynttyp.

AE16 (brons) år 40-70 e.v.t. kung Malichus II & drottning Shaquelat II.
Åtsida: Kung Malichus med långt hår.
Bakom honom står drottning Shaquelat II, men
hon syns dåligt på detta myntexemplar.
Frånsida: Två ymnighetshorn ställda i kors.
En text på arameiska fördelad på två rader,
en över och en under ymnighetshornen.
Texten anses i översättning betyda MALICHUS / SHAQUELAT.
Diameter; 15 x 14 mm. Vikt: 2,220 g.
Ref: Meshorer Nabataea #140; SNG ANS 1444.
Foto: L Castenhag.

AE16 (brons) år 76-102 kung Rabbel II och drottning Gamilath.
Storlek: 17,0 x 14,5 mm.   Vikt: 3,365 g. Ref: SNG ANS 1447.
På åtsidan ser vi kung Rabbel II, och till höger om honom drottning Gamilath.
På frånsidan ser vi ett ymnighetshorn och arameisk text.
Foto: L Castenhag

Skiss av åtsidan som kompensation för den dåliga konserveringgraden.

Det verkar som om nabateerna producerade mynt i relativt stora mängder − det är i alla fall inte svårt att förvärva några exemplar hos mynthandlare eller auktionshus.

Referenshandboken (av Meshorer) är svår att få tag i, men eftersom den skrevs år 1975 är den inte helt up to date. Ytterligare mynt har blivit kända sedan dess. Som alternativ kan man besöka American Numismatic Society´s hemsida. I deras databas finns några av nabateernas mynt upptagna. Hemsidan www.coinproject.com kan också vara till hjälp.

Grafik av författaren.

Fotnoter

[1]	Andra Korinthierbrevet 11:32.
[2]	Texterna var nedtecknade av Hieronymus av Cardia, en av Alexander den stores generaler.
[3]	I vissa texter benämns han som Harith IV.

Referenslitteratur

Yaakov Meshorer. Nabataean Coins (Qedem). Jerusalem 1975.

Dokumenthistorik

2023-04-03		Kompletterat med Malichus II
2023-02-15		Kompletterat med Rabbel II
2019-11-28		Dokumentet skapat