In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2021-06-01

Magister Johan och stormaktstiden

av Lennart Castenhag

Prins Gustav Adolf skulle fylla åtta år. Hans föräldrar, Karl IX och Kristina, insåg att deras son måste få bästa tänkbara skolning för att kunna genomföra de uppdrag som väntade honom.

Den tjugofemårige Johan Bengtsson, son till en tyghandlare i Nyköping, hade efter studier vid universitet i Tyskland[1] fått anställning vid det kungliga kansliet, och det föreslogs att denne yngling skulle vara en passande informator åt den unge prinsen.

Johan Bengtsson fick ansvaret för kronprinsens undervisning. Det visade sig att valet av Johan föll väl ut och han fick titeln hovråd. Vid tjugosju års ålder blev Johan adlad och tog sig namnet Skytte. Han utsågs under de följande åren till assessor i Svea hovrätt, riksråd och president i Räknekammaren och snart även tillförordnad riksskattmästare (vi skulle idag säga finansminister).


Johan Skytte 1577-1645. Litografi av Elias Cardio (1802-1878).



Uppsala Universitets kansler

Uppsala universitet hade grundats år 1477 men under 1500-talet avtog verksamheten för att snart upphöra. Vid Uppsala möte år 1593 bestämdes att universitet skulle återupprättas, men det var först på 1620-talet som universitetet började fungera igen i samband med att Johan Skytte utnämndes till universitetets kansler år 1622.

Johan inrättade en professur i vältalighet och statskunskap och den professuren finns kvar ännu idag. På 1620-talet donerade Gustav II Adolf fyrahundra gårdar i Uppland och Västmanland till universitetet och inkomsterna från dessa gårdar stabiliserade universitetets ekonomi. Dessa gårdar hade kommit i vasaättens ägo under Gustav Eriksson tid som kung då han lade beslag på gårdarna i samband med reformationen.

Några medaljer har präglats till minne av Gustav II Adolfs donation till Uppsala universitet. Här visas två exempel.

Bronsmedalj. Stamparna graverade av Johan Carl Hedlinger 1733.
Diam: 30,4 mm     Vikt: 19,10 g.   Ref: Hild 9b.

Åtsida: konungen porträtterad med lagerkrans, spetskrage och kyller.
Under kungens axel har Hedlinger signerat sitt verk, I.C.H.

Ovanför konungens porträtt finns texten:
GVSTavus ADOLPHus Dei Gratia REX SVECIAE
Gustav Adolf av Guds nåde Sveriges konung

Frånsida: en sångmö i antik klädnad sittande på ett stenfundament.
I högra handen håller hon en lyra
och i den vänstra handen håller hon ett ymnighetshorn.

Ovanför sångmön finns texten:
FELICITAS MVSARVM VPSALientum
De upsaliensiska musernas lycka

Under avskärningen står: MVNIFicus AVGustus
Frikostig konung   (ordagrant: frikostig kejsare)


Bronsmedalj till 300-årsminnet av kungens donation.
Stamparna graverade av Erik Lindberg 1924.
Diam. 50,3 mm   Vikt 52,95 g.   Ref: Ulla Ehrensvärd nr 245.

Åtsida: konungen porträtterad med lagerkrans, spetskrage och kyller.
Under kungens axel har Erik Lindberg signerat sitt verk.

Ovanför konungens porträtt finns texten:
GUSTAVUS ADOLPHUS REX SVECIAE
Gustav Adolf Sveriges konung


Frånsida: en lagerbekransad mö (hon symboliserar universitetet) i antik klädnad på en tron. I högra handen håller hon en lagerkrans och i den vänstra handen håller hon en bok. På ömse sidor om tronen finns ymnighetshorn och under tronen finns en sköld med vasavapnet.

Ovanför kvinnogestalten finns texten:
MUNIFICENTIAE AUG MEMOR UNIVERSITAS UPSALIENSIS
Uppsala universitet till erinran om furstlig frikostighet


Till vänster om tronen finns årtalet MDCXXIV (1624).
Till höger om tronen finns årtalet MCMXXIV (1924).


Johan Skytte som guvernör i Livland

Under åren 1629-1634 var Johan Skytte generalguvernör för Livland, Ingermanland och Karelen, och han grundade universitet i Dorpat (Tartu). Dit sökte sig universalgeniet Georg Stiernhielm som har fått epitetet den svenska skaldekonstens fader. Stiernhielm visade också stort intresse för det gamla svenska måttsystemet, som han reformerade.


Gustav II Adolfs död och tiden därefter

Den 6 november 1632 stupade Gustav II Adolf i Lützen, och Kristina hade ännu inte fyllt sex år. Axel Oxenstierna var sedan länge Sveriges rikskansler, och han blev den som i ännu högre grad kom att styra landet.

Johan Skytte kom dock inte helt i skymundan. År 1634 blev han Göta hovrätts förste president, och när det var dags för fredsförhandlingar i Brömsebro 1645 var Johan Skytte självskriven, men han avled plötsligt på grund av sjukdom och kom att begravas i Uppsala domkyrka.


Skytteanum

Skytteanum är tjänstebostaden för innehavaren av den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap. Byggnadens äldsta delar är från 1300-talet vilket innebär att den är en av Uppsalas äldsta bevarade byggnader. På byggnaden finns ankarslutar[2] i form av bokstäver.

              H I S F R     F M N T G       och betydelsen är:

      Herr Iohan Skytte Friherre Riksråd       Fru Maria Nääf Till Grönsöö.


Grönsöö

Johan Skytte ingick äktenskap år 1606 med Maria Nääf. Året efter påbörjade han uppförandet av slottet Grönsöö i barockstil på en ö i Mälaren som ett tecken på den aktade ställning han uppnått i samhället. Slottet stod klart år 1611. Det byggdes av gråsten och tegel och det försågs med sadeltak och fyra rektangulära hörntorn. Under reduktionen drogs slottet in till kronan och kom att tillhöra staten under åren 1698-1726. Därefter kom slottet åter i privat ägo. De fyra hörntornen revs och slottet försågs med valmat tak. Det utseendet har slottet ännu idag.


Uppfarten till slottet


Grönsöö från sjösidan. Det var nog via båt man tog sig till Grönsöö på 1600-talet.


Slottets gavel


På 1600-talet var här en ö, men med landhöjningen blev det en udde.


Denna lind lät Johan Skytte plantera år 1623.


På denna minnessten kan vi läsa att arbetet med att uppföra Grönsöö påbörjades av Johan Skytte år 1611.



Fotografier av författaren


Fotnoter

[1] Johan studerade bland annat vid Wittenberg. Han promoverades till magister vid universitetet i Marburg den 11 augusti 1598. Johan vara då 21 år.

[2] Ankarjärn är en anordning som i äldre byggnader förankrade träbjälkar i murverket. Ankarjärnet avslutades med ett fäste, synligt på fasaden, i form av en smidd ankarslut. Dessa ankarslutar kunde ges dekorativa former. På Skytteanum är de utformade som bokstäver.



Referenslitteratur


David Lindén.  Johan Skytte, stormaktstidens lärare. 2018.

Bror Emil Hildebrand.  Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar. 1874.

Ulla Ehrensvärd.  Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966.  Två band. 1974-1988.



Något om Livland och Dorpat.
https://sonesgarden.se/Gamla_mynt/Riddarmyntet/Riddarmyntet.html

Något om Georg Stiernhielm och gamla svenska mått.
https://sonesgarden.se/mhist/Mhist_1.html



Dokumenthistorik
2021-06-01 Dokumentet skapat





          Senast uppdaterad 2021-07-25           Copyright © 1996-2021           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98