En märklig klipping, Gustav II Adolf

Av Lennart Castenhag och Erik Lie

En kopparklipping som inköptes på en Ahlström-auktion på 1990-talet förbryllar oss. Både årtalet och valören är oläsliga, och det finns incuseprägling - under ordinarie prägling. Viss incuseprägling finns även på frånsidan. Vi ska nu försöka reda ut vad som en gång hände med detta mynt.

Följande fakta föreligger:

- - - - - - -

Storleken är 31,0 x 33,0 mm och vikten är 31,16 g. Myntet torde vara en ettöring. Myntet är hammarpräglat med ram. Hammarpräglat öre med ram finns med årtalet 1625, 1626 och 1627. Åtsidans G med hulling avslöjar att myntet är präglat i Säter. Sveakronor typ E finns år 1625 [1] Sveakronor typ F finns år 1626 och 1627 [1]

Typ av sveakronor?

Med ledning av fotografier ur Antikörens auktionskatalog kan skisser framställas [2]

Sveakronan på vårt mynt har följande utseende:

Det är sveakrona typ F. Därmed kan det fastställas att myntets årtal är 1626 eller 1627.

Ett närmare studium av incusepräglingen

Incusepräglingen har blivit anbragd dubbelt. Den är förtydligad med blågrön och rosa färg.

Incusepräglingen har uppenbara likheter med delar av frånsidans prägling.

Hur har incusepräglingen uppstått?

Incusepräglingar uppstår vanligen efter tomslag[3], men i detta fallet är det rimligare att tänka sig att två mynt har pressats samman så att präglingen från det ena myntet har överförts inverterat till det andra. I det aktuella fallet har incusepräglingen till viss del anbragts dubbelt genom att mynten har studsat mot varandra. Att incusepräglingen har blivit anbragd före den "riktiga" präglingen är ytterst förbryllande.

En möjlig förklaring är att ett svagpräglat mynt fått sin incuseprägling enligt vad som beskrivits ovan. Vid den efterföljande kontrollen av myntet har det upptäckts att myntet har utsatts för åverkan. Myntets åtsida har då präglats ytterligare en gång − en tämligen enkel åtgärd eftersom myntet är hammarpräglat.

Det som styrker den teorin är att frånsidan är tämligen svagpräglad − och den har en svag incusepräglad ram (som ligger lite för nära dalpilen). Vid myntets andra prägling har inte frånsidan korrigerats.

Foto och grafik av författarna.

Fotnoter

[1]	Antikörens auktionskatalog nr 16 per den 18 mars 1995.
[2]	Sid 30.
[3]	Ett tomslag innebar att stamparna slås samman utan att det finns ett myntämne emellan. Skador uppstår därvid på stamparna i form av att mönster från den ena stampen överförs på den andra.

De olika typerna av Gustav II Adolfs kopparklippingar 

Antikörens auktionskatalog nr 16 per den 18 mars 1995.

Mynttidningen nr 4 − 1996, redaktör Ulf Ottosson.

Olika teorier om hur klippingarna producerades 

Mynttidningen nr 2 − 1994 (sid 17), redaktör Ulf Ottosson.

Dokumenthistorik

2018-02-03		Förklarat att incuse vanligen uppstår efter tomslag, men i det aktuella fallet har sannolikt två mynt pressats samman.
2017-09-04		Dokumentet skapat