2018-08-22

 

Keltiberernas mynt

Av Lennart Castenhag


Klicka på städernas namn i kartan för ytterligare information.

Ekualakos??

NUMANTIA

Bursau

Arekoratas

Baskunes

(Pamplona)

Iaka

Bolskan

Alaun

Salduie

Arsaos?

Belaiska

Omtikes

Orosis

Bilbilis

Aratikos

Lagine

Terkakom

Sesars?

Clunioq

Uarakos

Titiakos

Sekisanos

Sekaisa

Kaiskata

Turiasu

Karaues

Nertobis

Sekobirikes

Sekotias

Arkailikos

Sekia

Kelse

Beligiom

Iltukoite

Tamaniu

Usamus

Myntorter och fyndorter

Mynten som presenteras när man klickat i kartan ovan har identifierats utifrån myntens inskrifter som antas stå för myntort. Var mynten har påträffats, dvs fyndorterna, har lämnats därhän. Av utgrävningar i t ex Numantia vet vi att de keltiberiska mynten kunde spridas tämligen långt.

Mynträkning

Silvermynt förekom enligt grekisk räkning i t ex Emporiton och Arse-Saguntum. I andra städer förekom silvermynt i nominalerna Denario och Quinar (= 1/2 Denario).

Brons/kopparmynten fanns i följande valörer:
    As kallas ibland Unit i litteraturen
Semis (1/2 As)
Triens (1/3 As)
Quadrans (1/4 As)
Sextans (1/6 As)
Uncia (1/12 As)

Enligt romersk mynträkning gick det 10 As på en Denarius. Möjligen kom detta förhållande att gälla även i provinsen Hispania.


De keltiberiska runorna

Efter det att keltiskt språk och keltisk kultur hade spridit sig över Pyreneiska halvön, uppstod dialekter och nya språk. Det kan man se om man studerar inskrifterna på mynten från olika regioner.

I nordöstra hörnet av halvön, som vi här inriktar oss på, uppstod dialekter av keltiberernas språk. Det kan vi se när vi studerar myntens inskrifter som anpassades till de olika språkljuden.

Se här:




















Dokumenthistorik
2018-08-22   Dokumentet skapat