2018-09-09

 

Galatiens mynt under keltisk tid

Av Lennart Castenhag


Galatiens bildande

Galatien som begrepp är bildat av grekiskans Galatai vilket är en alternativform av Keltoi. Galatai avser folkgrupper som härjade i Grekland och som senare bosatte sig i Mindre Asien.

Galatien bildades genom att tre folkgrupper med keltisk kultur slog sig samman och erövrade Ankara år 278 f.v.t. samt lade under sig de centrala delarna av Mindre Asien (nuvarande Turkiet). Gruppen bestod av trokmer, tolistobogier och tektosager. Dessa tre stammar delade upp Galatien mellan sig som självständiga furstendömen. Varje furstendöme delades in i fyra delar och styrdes av en tetrark.

Amyntas av trokmer-stammen deltog med sina soldater i ett antal strider i den romerska armen under Brutus (85-42 f.v.t.) och Cassius (87-42 f.v.t.). Markus Antonius insåg potentialen hos Amyntas som av den anledningen fick vissa favörer. Strax innan fältslaget vid Actium år 31 f.v.t gick Amyntas över till motparten, dvs Octavianus (han som senare utropades sig som kejsar Augustus). Antonius besegrades och begick självmord året därpå.

Under ett fältslag år 25 f.v.t. dödades Amyntas. Därmed var det slut med Galatien som ett självständigt kungarike och blev istället en romersk provins. Galatien är känt för flertalet människor genom att aposteln Paulus besökte galaterna och även skrev brev till dem. Dessa brev finns publicerade i Bibeln, men då var den keltiska tiden förbi i Galatien.

Kung Amyntas lät prägla tetradrakmer i silver enligt en viktstandard på c. 16,0 g för tetradrakmen, dvs lättare än den attiska standarden.

När det gäller myntorter i Galatien råder viss osäkerhet. Man är tämligen säker på att mynt präglades i Pessinus och Tavium, men antagligen präglades mynt även utanför riket gränser, t ex i Frygien, Pisidien och Lykaonien.

Galatien under förstsa århundradet f.v.t.





Exempel på mynt från Galatien under keltisk tid

AR Tetradrakm   36 - 25 f.v.t. kung Amyntas
Diam 28 mm   vikt 15,65 g   ref: HGC 7 : 778
På åtsidan visas bilden av Athena med korintisk hjälm.
På frånsidan visas bilden av gudinnan Nike med spira.
Inskrift: BAΣIΛEΩΣ / AMYNTOY
Foto: Monnaies d'Antan



AE20   36 - 25 f.v.t. kung Amyntas
Bronsmynt diam 20 mm   vikt 4,57 g   ref: HGC 7 : 781
På åtsidan visas bilden av Herakles.
På frånsidan visas bilden av ett lejon.
Inskrift: BAΣIΛEΩΣ / AMYNTOY
Foto: Fritz Rudolf Künker


AE Dichalkon   36 - 25 f.v.t. kung Amyntas
Bronsmynt diam 16 mm   vikt 4,89 g   ref: HGC 7 : 784
På åtsidan visas bilden av Artemis med båge och koger.
På frånsidan visas bilden av en kronhjort.
Inskrift: BAΣIΛEΩΣ / AMYNTOY
Foto: Leu Numismatik AG


Med dichalkon avses ett bronsmynt med valören 2 chalkous. Enligt grekisk mynträkning gick det 8 chalkous på en obol och det gick 6 oboler på en drakm. En dichalkon motsvarar således 1/4 obol.



De senast styrande i Galatien under keltisk tid

Namn Regeringstid Kommentar  
Deiotarius 62-40 f.v.t. Tetrark av tolistobogier-stammen.
Han samregerade med svärsonen Brogitarius.  
Brogitarius 63-50 f.v.t. Tetrark av trocmer-stammen.
Han samregerade med sin svärfar Deiotarius.
 
Castor 40-35 f.v.t. Tetrark av tectosag-stammen.  
Amyntas 50-36 f.v.t. Tetrark av trocmer-stammen.
Son till Brogitarius.
 
Amyntas 37-25 f.v.t. Kung av hela Galatien.
(samma person som på raden ovanför).

År 25 f.v.t. dog Amyntas i ett fältslag, och Galatien blev en romersk provins.


Grafik av författaren.


Referenslitteratur
HGC 7   Handbook of Greek Coinage Series, Volume 7,
av Oliver D Hoover, Classical Numismatic Group Inc.
London 2012.



Dokumenthistorik
2018-09-09   Dokumentet skapat