2023-03-14

 

Karl III (den enfaldige) av Västfrankiska riket - som upplät Normandie till vikingar

Av Lennart Castenhag

År 879 dog den västfrankiske kungen Ludvig II "den stammande". Hans hustru Adelaide var då gravid. Efter en tid födde hon sonen Karl som sedermera blev Karl III och kom att kallas "den enfaldige". Karl den store var farfars farfar till Karl III.

Klicka i diagrammet för att få mer info.

Förenklat släktträd för Karl "den enfaldige".

Karl II "den tjocke"[1] var frankisk regent under vikingarnas belägring av Paris 885-886. Belägringen blev påfrestande för stadens invånare. De insåg snart att kungen inte vara den kraftfulle ledare som de hade önskat sig, och de avsatte honom. Odo "greven av Paris" insattes istället som Västfrankiska rikets härskare, men en grupp oppositionella adelsmän ville ha en karolingisk regent på tronen och de krönte den fjortonårige Karl III till kung år 893.

År 898 gick Odo ur tiden och Karl III installerades som rikets härskare, men det visade sig att han hade svårt att hantera oroligheterna i området. Det visade sig också att han inte var den skicklige härförare som man hade hoppats på.

År 911 gjorde vikingarna en ny belägring av Paris under ledning av Rollo. Karl III bedömde att han knappast skulle vinna över vikingarna i ett fältslag varför han istället inbjöd dem till förhandlingar. Resultatet blev att vikingarna fick ett område vid Seines mynning i förläning i utbyte mot att de skulle hindra andra vikingaflottor att segla upp i Seine. Området utvecklade sig till hertigdömet Normandie (nordmännens land).

De frankiska adelsmännen insåg att Karl III inte var den ledare som riket behövde och de avsatte och fängslade honom år 922. Sju år senare var han död. Edgiva var Karl III:s andra hustru. När Karl fängslades flydde hon med sonen Ludvig till sina föräldrar i England.

År 936 dog den västfrankiske kungen Rudolf av Burgund och man hämtade hem Karl III:s sextonårige son som installerades som Ludvig IV "från andra sidan havet". Ordningen hade återställts i riket eftersom man åter hade fått en representant för den karolingiska ätten på den västfrankiska tronen.

Karl III omnämns i medeltida källor som Carolus Simplex och han har gått till historien som Karl den enfaldige. Möjligen borde det latinska uttrycket översättas med Karl den ärlige enligt Dick Harrison[2], som också hävdar att Karl III hade ytterligare öknamn, och de var minst sagt nedsättande.

Två exempel på mynt slagna för Karl III "den enfaldige"

förstoring 4 ggr

Denier 898-922 Karl III, Le Mans

Åtsidans omskrift: + CINOMANIS CIVITAS[3]
Likarmat kors inom den inre pärlringen.

Frånsidans omskrift: + CRATIA D-I REX
Inom inre pärlringen ett Karolusmonogram.

Myntet överensstämmer till både vikt och stil
med motsvarande mynt i Rennesskatten.

Diameter 20 mm och vikt 1,430 g.   Ref: MEC 993-995

Karolusmonogrammet på frånsidan är vridet
90 grader medsols. Så här tolkas monogrammet:

Rennesskatten

Den 8 april 1964 upptäcktes en myntskatt i Rennes invid medeltidskyrkan Notre-Dame-en-Saint-Melaine. Skatten visade sig innehålla 132 denierer och 4 oboler. Deniererna var huvudsakligen av typen GRATIA D-I REX och de har bidragit med värdefull kunskap om bland andra Karl den enfaldiges mynt. Myntfyndet är utförligt dokumenterat av Jean Lafaurie. Se litteraturlistan nedan.

förstoring 4 ggr

Denier, ca 900-922, Karl III, Melle
Åtsidans omskrift: + CARLVS REX R (S retrograd).  
Myntet överensstämmer helt med motsvarande mynt i Fecampskatten. 
Diam 21 mm och vikt 1,030 g.   Ref: Fecamp 8381-7,  Roberts 3862.  

I Melle i hjärtat av Akvitanien anlades ett myntverk med anledning av de rika silverfyndigheter som hade upptäckts i området. Både Karl den skallige och Karl den enfaldige lät slå mynt vid det myntverket.

Den stora myntskatten i Fecamp

Francoise Dumas-Duborg, konservator på avdelningen för mynt och medaljer vid Nationalbiblioteket i Paris, deltog i en undersökning av den stora myntskatten i Fécamp vid Engelska kanalen. Resultaten av hans undersökningar publicerades 1971. Se litteraturlistan nedan.

Fotnoter

[1] Karl II "den tjocke", som levde under åren 839-888, var kung av Östfrankiska riket 882-887 och kung av Västfrankiska riket 884-888. Han var således kung över både Östfrankiska och Västfrankiska riket under åren 884-887.

[2] Var Karl den enfaldige enfaldig? Harrisons historia, Svenska Dagbladet den 8 augusti 2017.

[3] CINOMANIS CIVITAS var romarnas namn på staden vilket kan översättas med Cenomanernas stad. Cenomanerna var det galliska folk som bodde i området. Med tiden kom staden att kallas Celmans / Cel Mans, vilket med tiden blev Le Mans.

Litteratur

MEC − Medieval European Coinage, vol 1. 1986.

Lafaurie, Jean − Deux tresors monetaires carolingiens : Saumeray (Eure-et-Loir), Rennes (Ille-et-Vilaine).   Artikeln publicerades i Revue Numismatique, 1965, (pp 262-305).

Roberts, James N. − The Silver Coins of Medieval France. New York 1996.

Dumas-Duborg, Francoise. − Le Trésor de Fécamp et le Monnayage en Francie Occidentale, pendant la seconde moitié du Xe siécle.  (Skatten i Fecamp och mynten i västra Frankrike under andra hälften av 900-talet).  Paris 1971.

Foto och grafik av författaren.

Dokumenthistorik

2023-03-14   Tagit bort namnet "Gånge-Rolf". Det står nu bara Rollo.

2018-06-20   En första utgåva.