In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2023-08-07

Jørgen Kock − en mästare i mynt

av Lennart Castenhag

Skåne (med närliggande kustlandskap) var en del av danernas territorium redan på 800-talet. I början av 1300-talet upphörde Danmark att existera som nation i samband med att stora delar av riket gavs i pant till holsteinska grevar. I detta sammanhang förvärvade den svenske kungen Magnus Eriksson skånelandskapen genom köp. År 1340 tillträdde Valdemar Atterdag som dansk kung. Han återupprättade Danmark som nation och han såg till att skånelandskapen åter blev danskt territorium.

Myntmästaren Jørgen Kock

Jørgen Kock föddes år 1487 i Westfalen. Han utvandrade till Malmö år 1517, och blev myntmästare året därpå vid kung Kristian II:s myntverk i Malmö[1]. Av bevarade räkenskaper framgår att Kock levererade mynt till ett sammanlagt värde av en halv miljon mark fram till år 1523 då han blev Malmös borgmästare.

År 1522 förvärvade Kock tomtmark och han uppförde under åren 1522-1524 ett av de mer magnifika borgarhusen i Norden, och dit flyttades också myntverkstaden. Byggnaden är idag restaurerad och har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Den används bland annat till restaurang och konferenslokal.

Kock ingick äktenskap med Citze Kortsdatter, änka efter köpmannen Walter Kniphov i Köpenhamn. I det äktenskapet föddes Claus Kniphof. Kock blev således styvfar åt Claus Kniphof. Denne trädde i tjänst hos Kristian II och ägnade sig åt sjöröveri. År 1525 togs han tillfånga och avrättades av den tyske sjökaptenen Ditmar Koel.



Bronsmedalj 1956 med anledning av 400-årsminnet av Jørgen Kocks bortgång.
Medaljen är framtagen av Skånes Numismatiska Förening i en upplaga av 200 ex.
Det gjords även 45 exemplar i silver. Gravör var Karl Hultström.
Hans signatur återfinner vi på grunden till Kockska huset på frånsidan.
Diametern är 56 mm och vikten är 77,40 g. Tillverkad av Sporrong.


Kristian II

Kristian II tillträdde som Danmarks kung år 1513. Han blev därmed även ledare för Kalmarunionen. År 1517 lämnade Sverige unionen och Kristian sände en flotta till Sverige för att bringa rättning i leden, men flottan besegrades. Ett nytt försök gjordes 1518 med samma utgång.



Kristian II (1481-1559), porträtt av Michel Sittow från 1515.
Foto: Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.
I svenska historieböcker brukar denne man kallas "Kristian tyrann"
eftersom han organiserade Stockholms blodbad år 1520.

Kristian vägrade att släppa tanken på att med vapenmakt tvinga in Sverige i unionen. För att finansiera sina planer lät han under åren 1518 - 1522 prägla mynt hos Kock i Malmö på kvadratiska myntämnen. De nya klippingmynten fick namnet "attenpenningar" och de präglades med skillingstampar.

I januari 1520 marscherade Kristian in i Sverige med en stor här. Ett fältslag utkämpades vid sjön Åsunden varvid den svenske riksföreståndaren Sten Sture skadades och avled.

I september tågade Kristian in i Stockholm och riksrådet tvingades acceptera honom som kung. En betydande mängd silver drevs in av Kristian, och detta silver fraktades till Malmö för att bli mynt.

Kristian kröntes i november och efter kröningen följde Stockholms blodbad där oppositionella avrättades. Det blev uppror i Sverige. Även i Danmark blev det uppror och Kristians fästen erövrades ett efter ett. År 1523 avsattes Kristian och den forne unionskungen tvingades i exil. Han avled år 1559.



Attenpenningen från Kocks myntverk

En av orsakerna till att Kristian II avsattes var att det riktades stark kritig mot hans klippingmynt. Folk klagade på att dessa usla mynt inte gick att betala med i utrikeshandeln, vilket fick till följd att det uppstod brist på vissa varor i riket.



Attenpenning Kristian II. Myntet präglades 1518-1522 med skillingstampar,
men myntämnet var för litet för att rymma hela myntbilden.
Myntet har låg silverhalt, kanske 10%. Myntmästare Jørgen Kock.
Föreliggande exemplar har storleken 13,5 x 13,5 mm och vikten 1,86 g.
Referens Galster 42a.
På åtsidan ser vi kungen stående med rustning och mantel.
I höger hand håller han en spira och i vänster hand riksäpplet.
På frånsidan ser vi en krönt vapensköld med tre lejon. Foto: L Castenhag

Som jämförelse visas nedan en dansk skilling som ger oss ledtrådar till attenpenningens präglingsdetaljer.



Skilling Kristian II 1514 − 1515, Malmö.
Diameter 26,8 mm. Vikt 2,37 g. Ref Galster 39a.
Foto Oslo Myntgalleri


Ytterligare mynt från Jørgen Kocks myntverk

Fredrik I var kung av Danmark från 1523. Han lät prägla søslingar i Malmö.



Danmark Frederik I. Søsling 1524, Malmö. Myntmästare Jørgen Kock.
Det aktuella exemplaret har diametern 20 mm och vikten 1,96 g.
Referens Galster 63. Schou 113 (sid 33).
Åtsidans omskrift FREDERIC D G REX DACIE.
Frånsidans omskrift MONETA NO MALM 1524,
Foto Myntauktioner i Sverige AB, auktion 16, lot 1591.

Søsling präglades som silvermynt i Lübeck och andra nordtyska städer från slutet av 1300-talet. Namnet kommer av lågtyskans "ses" som betyder 6.

Danmarks första søsling präglades under Erik av Pommern (1396-1439). När han var på tjänsteresa 1424 passade hans gemål, drottning Philippa, på att prägla søslingar. Kung Erik såg inte med blida ögon på tilltaget eftersom han ansåg att mynten inte höll måttet. Samtliga Philippas søslingar smältes ned utom några få som räddades undan för eftervärlden. Den sista søslingen präglades i Danmark 1651 som kopparmynt.

Rhinsk gyllen från Kocks myntverk

Ett verkligt praktmynt erbjöds till försäljning på Misabs auktion 25, lot 678. Priset blev drygt 1 miljon kronor inklusive köparprovision. Myntet är det enda av sitt slag i privat ägo. I offentliga samlingar finns ytterligare fyra exemplar.

Myntet hade tidigare sålts på Benzons auktion år 1885. Köpare blev den legendariske samlaren Sven Svensson. I hans arkiv finns myntet förtecknat som nr 21190/23187.



Danmark. Frederik I, Malmö, Rhinsk gylden 1527. Myntmästare Jørgen Kock.
Diameter 23 mm, vikt 3,26 g. Raritet RRRR.
På åtsidan ser vi kungen stående med rustning och mantel. Huvudet vänt åt höger.
I höger hand håller han en spira och i vänster hand håller han riksäpplet.
Mellan kungens fötter finns Oldenburgs vapen.
Omskrift FREDERICUS D G REX DACIE.
På frånsidan ser vi ett fyrpass. I centrum finns en sköld med tre lejon under en krona.
På ömse sidor om skölden samt över och under skölden finns olika symboler.
Omskrift MON TVR MAL 1527.

På åtsidan finns spår av viss dubbelprägling. Myntet har fin lyster.
Referenser: MEM 2.120, Galster 59, Schou 1 (sid 35).
Foto Myntauktioner i Sverige AB


Jørgen Kocks vidare öden

Fredrik I ställde sig i spetsen för de oppositionella som hade avsatt Kristian II. Den 26 mars 1523 valdes Fredrik I till kung av Danmark och Norge, men lojaliteten mellan Kock och Kristian II bestod. Av den anledningen belägrades Malmö.

I början av 1524 tvingades Kock kapitulera. Han fick dock behålla sin borgmästartitel och myntverkstaden. I augusti 1524 kom Gustav Vasa till Malmö för att fredsförhandla med danskarna. Han bodde då hos Jørgen Kock i dennes palats och det uppstod vänskap mellan de båda herrarna. Med tiden kom Kock att acceptera Fredrik I som landets regent och den 15 augusti 1526 adlades Jørgen Kock.

Den 10 april 1533 gick Fredrik I ur tiden och ett inbördeskrig bröt ut[2]. En falang, till vilken Kock sällade sig, strävade efter att återinsätta Kristian II som kung. Motståndarsidan stödde hertig Kristian, son till Fredrik I. Den 26 mars 1534 installerades han på den danska tronen, och vi känner honom som Kristian III.

Kock gav inte upp. I januari 1535 tågade han i spetsen för en grupp borgare från Malmö och Landskrona mot adelns trupper i Helsingborg. Där led Kock ett förkrossande nederlag och lyckades undkomma med knapp nöd. Under våren 1535 belägrades Malmö och Kock tvingades att fly till Köpenhamn som kapitulerade och Kock togs till fånga. För att undkomma avrättning tvingades han falla på knä inför Kristian III och be om nåd. Han avsattes som Malmös borgmästare och hans förmögenhet konfiskerades.

Kock lyckades med tiden vinna Kristian III:s aktning och återfick sin förmögenhet 1537. Efter att frikostigt ha bidragit till befästandet av Malmöhus slott vann han kungens förtroende, och han återinsattes som borgmästare, en titel som han innehade till sin död år 1556, men hans tid som myntmästare var över.

Epilog

Rubriken på den här berättelsen är Jørgen Kock − en mästare i mynt och rubriken har dubbelbottnad betydelse. Dels syftar den på att Kock var framgångsrik i att driva myntverk och dels syftar den på att han hade affärstalang och ett välutvecklat ekonomiskt sinne som ledde till att han med åren byggde upp en förmögenhet åt sig och hustrun.

I källorna finns inget som antyder att Kock var rik då han som 30-åring invandrade till Malmö 1517. Möjligen hade hustrun Citze ärvt tillgångar efter sin bortgångne förste make Walter Kniphov. Det skulle delvis kunna förklara hur Kock kunde finansiera uppförandet av ett "palats" åt sig och hustrun 1522-1524.

Det silver som Kristian II drev in i Stockholm efter det han hade hade accepterats som kung sändes visserligen till Malmö för att bli mynt, men av dessa mynt lade Kristian II själv beslag på 42.000 mark för att finansiera en privatarmé under sin landsflykt.

Vi vet att Kock bedrev privat penningutlåning − både i Danmark och Tyskland. Denna utlåningsverksamhet synes ha varit lukrativ. Efter att ha benådats av Kristian III skänkte han denne en betydande summa för att befästa Malmöhus slott. Kristian återfick därefter förtroende för Kock och återinsatte honom som borgmästare i Malmö.

Hur var då Kock som person? Var han en girig person som satte sitt eget välbefinnande i första rummet? Nej, snarare tvärtom. Kock var uppskattad av Malmös befolkning och han betydde mycket för stadens modernisering.

Strax före sin död donerade Kock pengar till Malmös fattiga. Han upprättade också ett testamente där det framgick att de kvarvarande återbetalningarna från de tyska köpmännen också skulle gå till Malmös fattiga.



Noter

[1] Myntgården var belägen öster om Erik av Pommerns kastell. Detta kastell ersattes senare av Malmöhus slott.

[2] Grevefejden.


Litteratur

Schou, H H   Beskrivelse af danske og norske mønter 1448-1814 og danske mønter 1815-1923. Köpenhamn 1926.

Galster, G   Unionstidens Umöntninger. Danmark og Norge 1397-1540. Sverige 1363-1521. Köpenhamn 1972.

Bager A E.   Jörgen Kocks fundats och hans gravsten.
Publicerad i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1939.

Skånes Numismatiska Förening.   Informationsblad. Malmö april 2016.




Dokumenthistorik

2023-08-07 Dokumentet skapat


          Senast uppdaterad 2024-05-19           Copyright © 1996-2024           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm           tel 08 - 667 55 98