2016-05-10

 

En myntskärva från fransk medeltid

Av Lennart Castenhag

En korroderad myntskärva har sällan något högre ekonomiskt värde, men den kan ändå vara värdefull − särskilt om den bidrar till ökad förståelse av historiska skeenden.

Omskrift:  E D V S C O                         förstoring 5 ggr                         Omskrift:  G I E M I
I fältet:  ett kors inom inre pärlringen                                                       I fältet:  ett franskt monogram

Men ledning av ovanstående data går det att fastställa att myntet är en fransk denier. Den är slagen i staden Gien för greve Gottfrid III (Geoffroi III) någon gång under åren 1120-1157.

Så här såg myntet ut en gång.

Myntskärvan har en diameter av 18 mm och den väger 0,480 g. Ref: Dup 605.

Åtsida: + GOSEDVS COS, en förkortning av GOSEDVS COMES, dvs greve Gottfrid (Geoffroi)

Frånsida: GIEMIS CA, en förkortning av GIEMIS CASTELLUM, dvs Giens slott (Château de Gien)

Ett snarlikt monogram

Ett snarlikt monogram återfinner vi på mynt från grevarna av Anjou.

Myntet är slaget för greve Fulko V (1109-1129) och greve Gottfrid IV (1129-1151). Fulko V var farfar till Henrik II av England.

Omskrifterna lyder: + FVLCO COMES ) ( VRBS AIDCCSV vilket kan översättas med   greve Fulko ) ( staden Angers.

Att det står URBS i omskriften är intressant. Det är annars en benämning som romarna hade dedikerat åt sin huvudstad. Alla övriga huvudstäder benämnde de CAPUT. Angers var för övrigt huvudstad i den betydelsefulla provinsen Anjou.

En omvälvande tid i Frankrike

Det som gör myntskärvan intressant är att den representerar 1100-talets Frankrike. Att det är en skärva kan tolkas symboliskt − 1100-talet var en mycket omvälvande tid i Frankrike. Den kungliga domänens omfattning var marginell jämfört med många av de mäktiga feodalherrarnas domäner och den franske kungen strävade efter att öka sin makt för att skaffa sig kontroll över sitt rike. Allianserna växlade och det uppstod ständigt nya gränsdragningar mellan kronans och feodalherrarnas områden.

År 1152 ingick den engelske kungen Henrik II äktenskap med hertiginnan Eleonora av Akvitanien varvid Akvitanien kom under engelsk kontroll. Den franske kungens domän kom därmed att framstå som tämligen blygsam jämfört med Henrik II:s besittningar i Frankrike. Se följande karta.

                Omkring år 1180 hade Gien hamnat centralt i kronans domän.

Gottfrid III och myntskärvan

Gottfrid III av Donzy (f. 1100), han som var upphov till myntskärvan, var verksam under åren 1120-1157. Han var son till Hervé II av Donzy och Mahaut de La Ferté Milon. Donzy var ett baroni (barondöme) och var administrativt centrum i hertigdömet Nevers. Gottfrid III erhöll titeln "greve av Gien", dvs staden Gien hade ombildats till eget grevskap inom hertigdömet.

Gottfrid III tvingades försvara sitt grevskap mot William III, greve av Auxerre (1095-1156) som ansåg sig vara den rättmätige ägaren till Gien. Gottfrid skänkte emellertid Gien som hemgift åt sin dotter Matilde (1135-c.1170) när hon omkring år 1153 gifte sig med den beryktade greven Stephen av Sancerre (1133-1190).

Château de Gien

Château de Gien, vid stranden av Loirefloden, förstördes under inbördeskrig år 1178 och överfördes till den franska kronan år 1199. I slutet av 1400-talet utvidgades medeltidsborgen till ett imponerande slottsbygge men det skadades svårt under andra världskriget. Omfattande renoveringar pågår för att återställa slottet till sin forna prakt och man beräknar att det ska öppnas för allmänheten 2017.

Château de Gien vid Loirefloden.     Källa: Wikimedia.org.   Foto: Jackogamer

Foto och grafik av författaren där ej annat anges.

Referenser
- Duplessy, Jean. Les Monnaies Francaises Féodales, band I. Paris 2004.