2014-12-18
Av Lagge Ekström och Lennart Castenhag
Under åren 1802, 1803 och 1805 överpräglades halvskillingar i Stockholm på 1 ör SM från Fredrik, Adolf Fredrik och Gustav III:s tid. Dessa halvskillingar har fångat samlarnas intresse på grund av att årtalet på det överpräglade 1 öre SM ibland är läsbart. Men dessa halvskillingar är intressanta även ur andra aspekter. Det finns tre typer av kungakronor och det finns många typer av monogram. Låt oss bekanta oss med dessa.
Krona A med de kraftigt utsvängda kronbågarna är den i särklass mest ovanliga kronan på dessa halvskillingar. Krona B finns med två eller tre stenar på kronbåge 3. Krona C finns i några variationer som alla har den lite klumpiga (grovt tillyxade) stilen. Ytterst i kronringen för krona B är det runda stenar men krona C har diamanter.
Krona A finns på mynt från 1802 och krona C finns på mynt från 1805, men B-kronan finns under alla tre åren, dvs 1802, 1803 och 1805.
Kronorna i kombination med något av monogrammen utgör de huvudsakliga bildelementen på åtsidorna (monogramsidorna).
Av ovanstående bild framgår monogrammens olika stilar. Storleken på monogrammen varierar något men är inte av främsta intresse. Som bakgrund i bilden har ett referensmönster av linjer lagts in. Varje linje har tjockleken en millimeter och avståndet mellan linjerna är en millimeter. Som framgår av bilden är monogram V det minsta monogrammet och det är också tämligen ovanligt.
På nedanstående bild visas att krona A alltid förekommer tillsammans med monogram I. Det framgår också att krona C alltid förekommer tillsammans med monogram VII. Krona B finns tillsammans med alla övriga monogram. Bilden visar också vilka år som respektive kombination förekommer. Detta är ju resultatet av hur åtsidestampar har kombinerats med frånsidestampar.
Monogram VI, som är det vanligaste monogrammet, har små variationer - främst år 1803. Se bilden nedan. Den avslutande överdelen på G kan vara rak eller vinklad. På de mynt vi har studerat är avslutningen mycket vinklad (bilden längst till höger) åren 1802 och 1805, men år 1803 är avslutningen oftast rak men kan vara något eller mycket vinklad.
Exempel på variationer för monogram VI
I nedanstående bild ser vi en lite udda kombination av stampar på ett mynt. En åtsidestamp med 1803 års monogramsida (krona B och monogram VI) har kombinerats med en frånsidestamp med årtalet 1805. Denna kombination är tämligen ovanlig. År 1805 är det nästan alltid 1805 års monogramsida, dvs krona C med monogram VII.
Ett mynt med 1803 års monogramsida och 1805 års årtalssida
Att punsarna till monogram och krona byttes ut år 1805 berodde, sannolikt, på att stamparna till dessa stockholmspräglingar tillverkades i Avesta. Under hösten 1803 drabbades Avesta av en svår brand som förstörde det mesta på myntverket och däribland punsverktygen till myntbilden 1803. Alltså försvann punsarna till krona B och monogram VI i branden. Detta är bakgrunden till att produktionen 1805 har en åtsida med krona C och monogram VII. Frånsidans pilfjädrar är dessutom av en helt ny typ.
Några mynt präglades 1805 med ny frånsidestamp och den gamla åtsidestampen med krona B och monogram VI vilket innebär att denna åtsidestamp var den sista i 1803 års produktion. Den stampen fanns i Stockholm när branden ägde rum och den användes så länge den höll. Ett mynt finns bevarat som har full stämpelglans på årtalssidan men monogramsidan är präglad med en mycket trött stamp från 1803. Alla mynt vi har sett av den här kombinationen härrör just från denna åtsidestamp som sannolikt inledde 1805 års produktion.
Varför man inte kompenserade med ökad produktion av överpräglade skillingar, eller om man faktiskt gjorde det, i Stockholm efter branden i Avesta är en intressant fråga som kan vara grund för en annan artikel.
Foto och grafik av författarna där inget annat anges
Senast uppdaterad 2024-05-19 Copyright © 1996-2024 Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 22 Stockholm tel 08 - 667 55 98 |