Gustav II Adolfs kopparmynt −
ett ämne som fortsätter att fascinera

    Ett exempel:  säteröre 1630 utan myntmästarmärke

Av Lennart Castenhag

År 1883 publicerade O Hallborg och R Hartmann Utkast till beskrivning öfver Gustav II Adolfs och Christinas kopparmynt^[1]. Den banbrytande publiceringen fick mycket uppmärksamhet och blev ett referensverk − och är så fortfarande.

Under de senare åren har dock mängder av ytterligare fakta kommit i dagen vilket ställer referensverket från 1883 på ända och ökar nyfikenheten på dessa mynt.

För att få ett grepp om mängden variationer för Gustav II Adolfs kopparmynt startade ett projekt för elva år sedan med undertecknad och Anatoly Skripunov i St Petersburg som drivande. De framväxande resultaten från projektet presenterades fortlöpande i digital form på www.sonesgarden.se. Ännu idag görs uppdateringar, om än något sporadiskt. Många kopparsamlare uppmärksammade projektet och bidrog med synpunkter och bilder på mynt. I Moskva startade ett likartat projekt under namnet Bonistika Monetarium, vilket blev en värdefull källa till ytterligare fakta och utbyte av myntbilder.

För att belysa omfattningen av variationsrikedomen för Gustav II Adolfs kopparmynt, görs här ett försök att visa "aktuellt forskningsläge", men eftersom materialet är så omfattande, begränsar vi oss till den lilla gruppen Säteröre 1630 utan myntmästarmärke.

Jämförelser görs med motsvarande avgränsning för Hallborg och Hartmanns arbete. Det är inte helt enkelt att jämföra dagens resultat med arbetet från 1883 eftersom man i det arbetet valde att lämna kungakronorna på myntens åtsida därhän. Det var frånsidans kronor (dalavapnets kronor) som stod i förgrunden för Hallborg och Hartmann.

Kungakronor och frånsideskronor som nämns i tabellen nedan.

För gruppen säteröre 1630 utan myntmästarmärke verkar det som om ordet CVPREA alltid är utskrivet i sin helhet i frånsidans omskrift. I övrigt gäller annars att detta ord kan vara förkortat i omskrifterna.

Av de tolv nummer som per dags dato har identifierats för säteröre 1630 utan myntmästarmärke ser vi att flera nummer ej alls var kända av Hallborg-Hartmann. Flera av deras nummer kan dessutom delas upp i ytterligare nummer om man tar hänsyn till kungakronorna (vilket inte Hallborg-Hartmann gjorde).

- - - -

I sin sammanställning fastställde Lennart Castenhag och Anatoly Skripunov sin referensnummerserie för många år sedan. Ytterligare referensnummer har tillkommit sedan dess, och de har "klämts in" i tabellen som halvnummer.

Vissa av referensnumren finns med efterföljande bokstav, exempelvis a eller b, vilket indikerar att präglingsmönstret för a är väldigt likt präglingsmönstret för b. Skillnaden kan exempelvis vara likvända respektive motvända sidor.

I nedanstående tabell betyder fkr frånsideskrona och kkr betyder kungakrona.

ord i frånsida	ord i åtsida	fkr	kkr	CS	HH
DALARENSIS	SVE GOT VAN	13a	7a/8a	139	-----
		18	7a/8a	157a	117
		16	8b	159	118
		17	8b	162	-----
		17	9a	165½	-----
DALARENSIS	SVE GOT WAN	18	9a	167	119
DALARENSIS	SVE GOT VAND	18	7a/8a	158	120
		18	9a	167½
		19	9a	168
DALARNSIS	SVE GOT VAN	16	7a/8a	148	-----
DALARNSIS	SVE GOT VAND	16	7a/8a	149	121
		16	8b	160

Omfattningen av säterören från år 1630 utan myntmästarmärke (per dags dato).

För Hallborg-Hartmann nr 117 råder viss osäkerhet om vilken frånsideskrona som författarna avsåg.  Så här beskrev de nr 117.

Dalavapnets krona nedtill bred och öppen.

Den beskrivningen passar in på samtliga frånsideskronor som nämns i tabellen ovan.

Den fullständiga referenstabellen

Fotnoter

[1] Olof Hallborg var kyrkoherde i Torstuna och Rudolf Hartmann var läroverksadjunkt i Gävle.
Publikationen kom i tryck i Svenska Numismatiska Föreningens bokserie Numismatiska meddelanden som nummer 8.

[2] CS står för Castenhag-Skripunov.

Grafik av författaren

Dokumenthistorik

2021-07-10

Dokumentet skapat