In English   I   Webbkarta   I   Om webbplatsen

2020-01-11

 

Myntet som säger att det är keltiskt

Av Lennart Castenhag

Under 1800-talet hittade man i Spanien ett mynt där man av inskriften kunde utläsa att myntet är keltiskt. För forskarna var detta en sensation. Aldrig tidigare hade man stött på ett mynt med en sådan inskrift.

Myntet, som hittades i staden Peñaflor vid floden Guadalquivir mellan Cordoba och Sevilla, väckte stor förvåning bland forskarna. Myntet är ett As av brons och vikten är lite drygt 20 g. As var ett vanligt mynt i Andalusien under keltiberisk tid. Det förekom även halva och fjärdedels As (och ännu mindre valörer). As var från början en romersk viktenhet, och då det romerska myntväsendet uppstod år 289 f.v.t. kom också myntet att kallas As.

Debatten om myntet

En debatt uppstod bland forskarna om innebörden av inskriften. Vissa ansåg att det var beviset för att en grupp kelter hade vandrat in i Spanien och bosatt sig i södra delen av halvön. Till stöd för den teorin kan nämnas att galaterna erövrade Ankara år 278 f.v.t. och gav upphov till en keltisk statsbildning i Mindre Asien. I Spanien har arkeologerna grävt fram en stor mängd keltiberiska bosättningar både i nordost och i söder. Att det fanns ett keltiskt inflytande i Spanien ansåg man vara ställt bortom rimligt tvivel.

1800-talets missuppfattning

Under 1800-talet uppstod missuppfattningen att kelterna var en folkgrupp som raskt ökade i antal och spred sig över Europa under århundradena strax före vår tidräknings början. Denna missuppfattning har vi idag gjort rent hus med och vi anser att det var keltisk kultur och keltiskt språk som spred sig utmed handelsvägarna − både till lands och till sjöss. Vi kan också ifrågasätta huruvida människorna i Andalusien verkligen kallade sig kelter för drygt tvåtusen år sedan.

En alternativ tolkning

Staden Peñaflor ligger i ett område som är rikt på fornlämningar från den keltiberiska tiden (se karta nedan) och Peñaflor anlades på en keltiberisk bosättning − troligen med namnet Celtitan eller Celtitanum. Vi ska nog inte dra för stora växlar på detta namn. Staden skilde nog inte ut sig från de andra bosättningarna i området, i varje fall anslöt man sig till samma myntfot som grannarna då man präglade mynt.

Presentation av myntet

Den latinska namnformen Celtitan/Celtitanum kommer av att romarna hade koloniserat Spanien år 197 f.v.t och etablerat provinserna Hispania Citerior (främre Hispania) och Hispania Ulterior (bortre Hispania).

Efter det att det första fyndet av Celtitanmyntet påträffades har ytterligare några få mynt upptäckts som anknyter till boplatsen. Dessa mynt är således sällsynta, och mynt med inskrift som hänvisar till keltiskt ursprung har ännu idag inte upptäckts på någon annan plats.

Iberiska halvön under andra århundradet f.v.t.



Del av Andalusien under andra århundradet f.v.t. med staden Celtitan/Celtitanum (dagens Peñaflor) vid floden Guadalquivir.



As (brons) Iberiska halvön, cirka 197-150 f.v.t., Celtitan.
Diameter 33 mm.   Vikt 23,14 g.   Ref: Burgos 822.
Åtsidan visar huvudet av en man med hårband och mantel.
Frånsidan visar ett vildsvin. Under avskärningen finns texten CELTITAN,
dvs namnet på den bosättning där myntet präglades.
Foto: cngcoins.com



Exempel på mynt från närliggande städer


Quadrans (brons), Iberiska halvön, c. 100 f.v.t., Corduba.
Quadrans var en fjärdedels As.
Diameter 18 mm.   Vikt 4,06 g.   Ref: Villaronga 401-1.
På åtsidan visas huvudet av Venus, vänt år höger.
På frånsidan visas bilden av Cupido och inskriften CORDVBA.
Foto: auction Catawiki.com



As (brons), Iberiska halvön, 120-20 f.v.t. Ilipa Magna
Diameter 28-32 mm.   Vikt 26 g.   Ref: Burgos 1531.
På åtsidan ser vi en fisk under en månskära.
Under fisken finns texten ILIPENSE.
På frånsidan ett sädesax.
Foto: auction Catawiki.com



As (brons), Iberiska halvön, 80 f.v.t.. Carmona
Vikt 23,75 g.   Ref: Burgos 455.
På åtsidan ser vi Mercurius huvud vänt åt höger.
På frånsidan ser vi texten CARMO. Under och över finns sädesax.
Foto: Tauler&Fau Herrero.


Grafik av författaren

Bakgrunden till kartorna har hämtats från www.Pleiades.stoa.org

Utplaceringen av städer i kartorna har gjorts med hjälp av information från www.Pleiades.stoa.org.


Referenslitteratur
− Burgos, Fernando Alvarez. La Moneda Hispanica desde sus origenes hasta el siglo v.
    Madrid 2008.

− Ripolles, Pere Pau & Abascal, Juan Manuel. Monedas Hispanicas. Madrid 2000.

− Villaronga, Leandre. The Aes Coinage of Emporion.
    British Archaelogical Reports. London 1977.



Relaterade artiklar

Keltiberernas mynt - en introduction.  Se här >>

Mynt från förromersk järnålder.  Se här >>

Dokumenthistorik
2020-01-11   Dokumentet skapat




          Senast uppdaterad 2020-03-24           Copyright © 1996-2020           Svenska Numismatiska Föreningen, Banergatan 17 nb, 115 33 Stockholm           tel 08 - 667 55 98