2017-08-16

 

Brakteater på fyrkantplants

Av Lennart Castenhag

Där Rhen viker av norrut i Gallien, anlade romarna en borg. Runt borgen växte staden Basilia upp. På Karl den stores tid tillhörde staden hertigdömet Alemannien[1]. År 1032 hade hertigdömets namn ändrats till Schwaben och staden kallades Basel.

6 ggr förstoring

Pfennig (brakteat) 1335-1365,
biskop Johann II Senn von Münsingen, Basel
Myntet är slaget på fyrkantplants. 
Storlek: 11,5 x 13,9 mm.   Vikt: 0,175 g.
Referenser: Bonhoff 1769, Wüthrich 26, Wielandt Basel 111
På myntet ser vi bilden av biskopens huvud vänt åt vänster.
I myntets vänsterkant finns en kräkla.

Biskop Johann II Senn von Münsingen hade oturen att vara verksam under en bedrövlig period i Basels historia. År 1349 nådde digerdöden staden och i dess kölvatten uppstod en besvärlig tid av judeförföljelser. År 1356 skakades Basel av en jordbävning och en brand utbröt som ödelade stora delar av staden.

Strax efter år 1500 blev Basel ett centrum för boktryckarkonsten, mycket tack vare Erasmus av Rotterdam och hans omfattande författarskap[2].

Den östra delen av Karl den stores rike på 700-talet

Tysk-romerska riket år 1032

Centraleuropa år 1378. Besancon var ärkebiskopens stad

I mitten av 1300-talet präglade friherrarna von Krenkingen brakteater på fyrkantplants i staden Tiengen strax norr om den schweiziska gränsen.

Nedan visas ett av friherrarnas mynt. Att avgöra vem av dem som gav upphov till myntet låter sig inte göras. Visserligen finns dessa brakteater med små variationer, men fördelningen på de olika friherrarna är inte känd.

Schloss Tiengen är idag fortfarande i släkten von Krenkingens ägo.

förstoring 6 ggr

Pfennig (brakteat) c:a år 1350,
Friherrarna von Krenkingen, Tiengen.
Myntet är slaget på fyrkantplants efter schweizisk myntfot
(trots att Tiengen låg norr om gränsen för den Schweiziska konfederationen)
  Storlek: 16,2 x 17,0 mm.   Vikt: 0,335 g. 
Referenser: Bonhoff 1793, Wüthrich 169, Kestner 2468.
På myntet ser vi bilden av en mans huvud vänt åt vänster.
Mannens huvudbonad har slät nederkant.

De två brakteater som här presenteras har inte den runda formen som vi är vana vid beroende på att de är präglade på fyrkantigt myntämne mot mjukt underlag.

Foto och grafik av författaren

700-tals-kartans bakgrund har hämtats från www.pleiades.org.

Fotnoter

[1]	Alemannerna var ett germansk stamförbund. Alemanner är forngermanska och betyder alla män. Alemannien lever fortfarande kvar i franskans Allemagne och i spanskans Alemania i betydelsen Tyskland.
[2]	Nina Burton gav år 2016 ut sin prisbelönta bok Gutenberggalaxens nova, som handlar om Erasmus av Rotterdam och hans författargärning.

Litteratur
 

Bonhoff	Sammlung Dr. med. Friedrich Bonhoff, Hamburg. Deutsche Münzen de Mittelalters. Dr Busso Peus Nachfolger Auktion 293. Frankfurt am Main 1977.
Wüthrich	Sammlung Gottfried Wüthrich. Münzen und Medaillen der Schweiz und ihrer Randgebiete. Auktion Münzen und Medaillen A.G. Basel 45. Basel 1971.
Wielandt	Wielandt, Friedrich, Die Basler Münzprägung von der Merovingen bis zur Verfändung der Bischöflichen Münze an die Stad tim Jahr 1373. Schweizerische Münzkataloge VI. Schweizerische Numismatische Gesellshaft, Bern 1971.
Kestner	Mittelalterliche Brakteaten im Kestner-Museum, Hannofer 1993. (katalogen finns att laddas ned som PDF   << här >>  )
Svensson	Roger Svensson Renovatio Monetae. Monografi SNF. Stockholm 2012.

Dokumenthistorik

2017-08-16   En första utgåva